Va-

Idag är det Vappen, men inte i Sverige – här är det Valborg. Just nu känns det som om det enda som Vappen har gemensamt med Valborg är att båda börjar på Va. Okej det är en liten överdrift men så känns det just nu – jag sitter här och saknar Åbo och vännerna där och picknickar och Vårdberget något fruktansvärt just nu… Är i alla fall glad att jag hade kameran med mig och förevigade min sista Åbovapp för två år sedan! Så kan jag sitta och drömma mig tillbaka nu…

Valborg i Sverige firas utan mjöd och struvor, men med brasor, och det ska väl gå bra det också. Det är min första Valborg i Sverige, om man inte räknar med en gång för några år sedan när jag var här på besök och mitt flyg landade här någon gång på kvällen, och vi körde omkring i stan och försökte hitta någon brasa utan att lyckas göra det…

Nåja, ikväll blir det brasa för min del, och imorgon ska jag försöka göra struvor. Och mjöden ska jag strax sätta i flaskorna. Så jag får fira med mjöd och struvor några dagar för sent… Och studentmössan, ja den ligger nerpackad någonstans i förrådet och det lär den väl förbli…

————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

 

Inkommet 30.4.2007 19:46:37

Idag var jag så förvirrad att jag sa ”glada vappen” till vår granne…va? sa hon…öhhh, trevlig Valborg sa jag och förklarade. Ibland blir jag bara så förvirrad, vad heter vad på vilket ställe? Vi firar med mjöd och utan brasa. Hoppas du får en trevlig valborg i svedala!

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
:) Ja det blev riktigt bra här :) Mjöd och struvor blev det också, så det känns bra :) Och brasan var varm och stor och fin

Inkommet 1.5.2007 10:01:28

Det är något alldeles speciellt med vappen i Åbo, hela staden är på något sätt yster. Senast jag var i Åbo på vappen var för ca 10 år sen och det var trevligt MEN det är nog bara så att det är studiekompisarna som gör stämningen. Nu brukar jag titta på TV då BD sjunger in våren. Det känns nostalgiskt och så kan man nästa känna hur bubblig man blev av allt bubbeldrickande. Åh, vilka tider det var! :)

Brita
http://bloggen.fi/hoppetossa

Svar:
Ja, Åbovappen är speciell :)

Inkommet 1.5.2007 13:58:14

Hoppas att du hade en bra valborg. Jag instämmer: Det är något speciellt med vappen i Åbo… Här kändes det mer som vilken helg/högtid som helst, men i Åbo kan man inte missa att det är vappen!

Anna

Svar:
Ja, jag hade det riktigt bra :) Inte som Åbo, men ändå bra :)

Ostkrokar

Det finns många roliga ord här uppe i Norrland, och ett av dem är ostkrokar. Visserligen tycker jag nog att i alla fall dessa ser mer ut som bågar än krokar men varför inte… Lite roligt namn är det i alla fall :)

—————————————————————————————-

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 30.4.2007 11:39:02

Jag tycker också att det är roligt! :)

Anna
www.bloggen.fi/annasblogg

Svar:
:) Ja visst är det :)

Inkommet 30.4.2007 12:24:51

Ostkrokar i obygden… =D

Tanja
http://bloggen.fi/ulrika_marie

Svar:
:) Precis :)

Inkommet 2.5.2007 11:50:17

jo vi har nog haft våra diskussioner huruvida det heter ostbågar eller ostkrokar. Eftersom majoriteten har varit norrlänningar har ostkrokarna vunnit :)

C
http://bloggen.fi/lillaC

Svar:
Eftersom ingen av oss här hemma är norrlänning så kallas det ‘ostbågar’ hos oss, men måste erkänna att jag gillar ordet ‘ostkrokar’ jättemycket…

Obygd

Den senaste tiden har man kunnat läsa i tidingarna att Lycksele BB eventuellt ska vara stängt under någon sommarmånad och på vk.se har folk kommenterat och debatterat detta flitigt. I det sammanhanget dök ordet obygd upp. Någon tyckte att om man bosatt sig i obygden (i det här sammanhanget alltså Västerbottens inland) får man skylla sig själv, ungefär…

Nåja, för mig var obygd ett nytt ord och jag trodde att det var ett ord som personen hittade på när han skrev kommentaren, typ. Men, hör och häpna, det finns faktiskt i SAOL, så ordet är nog inte så nytt som jag trodde… Förklaringen är ‘obebyggd el. föga bebygd svårtillgänglig trakt’. Lite negativ klang kan man väl onekligen säga att ordet har…

Men obygd skulle faktiskt ha kunnat vara en regional skapelse, för här uppe bildar man ofta nya ord med o framför. Typiskt nog kan jag inte komma på något autentiskt exempel nu… Får väl återkomma med det när jag kommer på något.

————————————————————————————-

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 29.4.2007 10:17:13

Ordet är bekant för mig, men skulle inte använda det själv. Det har en negativ klang, helt klart. Ödemark är väl ett annat alternativ. Här brukar vi säga att man bor ”ååsiidis” (avsides) eller kommer ”fron skåojin”.

kicki

Svar:
Ja ”ååsides” är nog det ord som används hemma i min by också.

Inkommet 29.4.2007 14:22:24

Jag känner till ordet, men vet inte i vilket sammanhang jag hört det.

Anna
www.bloggen.fi/annasblogg

Svar:
Undrar varför jag inte hört det förr…

Inkommet 29.4.2007 21:35:26

Ja, jag skulle tro att det inte är nåt speciellt nytt ord, snarare rätt så gammalt och kanske lite glömt?

mia

Svar:
Ja, kanske det…

Inkommet 29.4.2007 21:37:44

Men innehållet i debatten var ju inte mindre intressant – ska man alltså behöva bosätta sig i storstäder för att ha rätt till grundläggande sjukvård och ett BB att föda sina barn på?? Trist om alla bosätter sig i rutiga planområden.

mia

Svar:
Ja jag håller helt med! Har inte följt debatten så noga (och vet inte heller hur det blir med stängning eller ej), men vissa menar att man får skylla sig själv om man bor i inlandet, andra menar att de betalar ju skatt precis som alla andra… Nej det är verkligen illa om de stänger BB där i sommar… Men sen så är det ju långt för många redan att åka till Lycksele (avstånden är enorma i Västerbotten!!), och att sedan åka till Umeå blir ju mycket mycket längre…

Inkommet 2.5.2007 21:01:10

tänkte på nybildning med o framför, när jag var på praktik stod det ”orent” på diskmaksinen när det var smutsigt…eller kanske det var odiskat ?;) Typiskt norrländkt…

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
Oj det var roligt!!! :) Tack för det :)

Inkommet 3.5.2007 01:26:43

Obygden är ett i allra högsta grad levande ord för mig. Kanske för att jag kommer från Jämtland där vi har en hel massa obygd. Jag skulle dock aldrig använda det i något annat än bestämd form singular. Alltså inte ”det här är en obygd” men gärna ”här i obygden…”. Hemma säger man också att man är ”ofärdig” när man är lite klen t.ex. av sjukdom (oftast på ålderns höst). ”N’Lars börja på ta bli lite ofärdi.” Har du hört det?

Emil

Svar:
Tycker du att ordet ”obygd” har en negativ klang? Kanske det är som med ”bondska”, att det inte alls har någon negativ klang i Västerbotten medan österbottningarna uppfattar det som negativt, kanske det är likadant med ”obygd”… ?? Intressant det där med ”ofärdig”, det har jag aldrig hört förr… Förstår dock inte riktigt logiken bakom just det ordet… Däremot har vi ”döfärdig” eller ”döifärdi” på min dialekt…

Inkommet 3.5.2007 23:04:30

Hittade av en slump ordet ofärdig i nya testamentet från 1917: ”Och där bars fram en man, som hade varit ofärdig allt ifrån moderlivet…” Apostlagärningarn 3:2. I de nyare översättningarna har man ersatt ofärdig med lam. Detta ger kanske en förklaring om varför ofärdig i Jämtland kan betyda sjuklig, svag eller klen? Angående obygd så tycker jag nog att det har en negativ klang, precis som bondska för mig låter nedvärderande.

Emil

Svar:
Va roligt det där med ”ofärdig” i NT :) Verkligen :)

Glupit främand

De senaste dagarna (eller veckorna t.o.m.) har vi haft glupit främand, eller glupska gäster om man hellre vill säga så… En hackspett och en ekorre har hittat till vårt fågelbord. Vi tror att det är samma ekorre som i höstas blev halvt ihjälbiten av grannens katt (usch vad den skrek, och vi också där vi stod inne i köket och tittade på!), den har lite märken på ryggen som tyder på det…

Hackspetten kommer varje dag och mumsar på våra talgbollar (som tagit slut nu) och solrosfrön. Ekorren har synts till då och då men de senaste dagarna har den varit en trogen besökare – och en synnerligen glupsk sådan…

Både igår och idag har den suttit i minst 20-30 minuter och mumsat i sig solrosfrön. Igår var jag inte beredd med kameran, men idag plockade jag fram kamera och stativ för att vara redo när den dök upp. Vi har nästan börjat fundera på hur mycket den egentligen kan äta, börjar bli orolig för den, att den ska spricka eller nåt… Men otroligt söt är den, och man kan stå hur länge som helst och titta på den… Jag önskar att jag hade haft en videokamera… Men istället blev det ca 80 foton på den. Inte jättebra bilder, för de är ju tagna genom fönstret och solen lyste lite grann, men ändå bilder på vår lilla gäst!!

Vår lilla ekorrvän är oerhört glupsk, eller glupin som vi säger på min dialekt. Kollade i SAOB och det verkade som om glupen (även med uttalet glupin) är en gammal form av glupsk (om jag nu förstod SAOB rätt…). Se där – ännu ett gammalt ord som finns bevarat i dialekterna… Men hur böjer man glupin? En person är glupin, flera personer skulle jag också säga är glupin, men hur blir det om man sätter ett substantiv efteråt, som i min rubrik glupit främand – kan man säga så? Jag vet inte… Men jag gör det nu i alla fall…

Ordet främmande är också intressant. Hemma hos min familj (och säkert hos många andra också) används det ofta i betydelsen ‘gäster’. Om jag skulle vara hemma hos mamma och pappa och säga att vi skulle ha gäster skulle de nog tycka att jag var lite konstig, det normala är helt enkelt att säga att man har  främand. Och så kan man ju vara ti främans också – alltså vara på besök hos någon (notera -s på slutet, som jag skrev om för några månader sedan också :)). MEN – jag tror inte att detta uttryck används i Sverige… Min sverigeexpert är inte hemma nu så jag kan inte fråga honom, men jag tror inte att jag har hört det här… Eller så har jag rört mig i fel kretsar. Men det kanske skulle kunna vara något som Strindberg använde, eller något i den stilen, lite ålderdomligt kanske…

Nåja, glupit främand har vi i alla fall haft idag och jag hoppas att ekorren kommer ti främans imorgon också.

————————————————————————————-

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 28.4.2007 10:16:58

Glupit och glupin känner jag till. Jag skulle böja ”glupit främmand” och ”in glupin gäst”. ”Glupnari” i komparativ men nån superlativform som låter ok får jag inte fram. ”Glupigast” kanske.

kicki

Svar:
Va bra att du bekräftade min t-böjning :) Tror aldrig att jag böjt det i komparativ eller superlativ, men på min dialekt skulle det bli typ ”glupigan” i komparativ, tror jag…

Inkommet 28.4.2007 10:17:04

Vi får främand nu över helgen…från Nykaabi. Jag tycker att ”fara ti främans” och ”få främand” är ett bra uttryck, låter mer familjärt, än att säga att vi får gäster. Dialekten är bra igen…som vanligt =)

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
Va roligt med ”främand” :) Hoppas ni får det riktigt trevligt!! :) I mina öron låter ”gäster” mer högtidligt än ”främand”, men jag kan förstå om svenskar tycker att ”främand” låter konstigt, för egentligen gör det ju det – lite som att de som kommer är FRÄMMANDE, konstiga eller nåt… Men – för mig, med dialekten som modersmål, är det ett positivt och härligt ord :)

Inkommet 28.4.2007 13:04:14

Man har främmande på besök även i Sverige. Men det är lite på utdöende tror jag. Främmande låter ju som om man aldrig träffat dem förut. Därför föredrar jag att säga att jag har gäster, eller vänner på besök.

Slumpsmurf

Svar:
Va roligt – min språkkänsla var rätt (eller stämde i alla fall överens med din… :)) Jag hade på känn att det var lite gammaldags att säga så… Och i Sverige (med svenskar) skulle jag nog alltid säga ”gäster” också, om jag sa ”främmande” (på standardsvenska) i Sverige skulle det nog kännas konstigt… Men heter det att man ”har främmande” eller ”har främmande på besök” (som du skrev)? Fast jag tror att hemma hos oss (sverigehemma) säger vi mest att vi ”får besök”, inte att vi ”får gäster” eller ”får främand”…

Språktidning på kommande

Idag i skolan såg jag ett anslag som gjorde mig GLAD, nästan så att jag hoppade och skuttade av GLÄDJE. En populärvetenskaplig tidskrift om språk är på kommande, första numret kommer i augusti. Så roligt, så roligt!! :) Gå in på Språktidningen och läs mer. Man får 100 kronor rabatt (tror jag det var) om man beställer en årsprenumeration redan nu. Det ska jag göra ikväll…

Det här var dagens GODA nyheter. Och en anledning att se fram emot hösten. Men först tänker jag njuta av sommaren.

————————————————————————————–

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 2.5.2007 20:26:04

TACK för tipset! Jag gick genast in och beställde! Ser fram emot augusti!

Sofia
www.bloggen.fi/lillasystern

Svar:
Ja jag ser också fram emot första numret. Konstigt att en sådan tidning inte funnits tidigare, egentligen… Tror att det kan bli hur bra som helst :)

Snålvatten

Jag har en längre tid funderat lite på ordet snålvatten – för det används ju i Sverige också. Men när en finlandssvensk är snål så är en sverigessvensk sugen, och en snål person i Sverige är girig eller överdrivet sparsam. Så kopplingen mellan det finlandssvenska snål och snålvatten förstår jag, men hur kommer det sig att ordet snålvatten ändå förstås i Sverige, när snål betyder något helt annat här?

Jag försökte kolla lite i SAOB, men jag förstår mig inte helt och hållet på den – där fanns ju snål i betydelsen ‘sugen’ med, och jag fick intrycket av att den betydelsen funnits i Sverige förr också, men jag vet inte om jag förstod det rätt… I så fall kan man ju förstå att snålvatten är ett gammalt ord som härstammar från den betydelse av snål som vi har i finlandssvenskan också…

I Bonniers svenska ordbok förklaras snålvattnet rinner som det vattnas i mun (vid beskrivning av en girig person)… Men man måste väl inte vara girig heller för att det ska vattnas i munnen??

Nåja, nu får det vara slutbloggat för den här dagen… Godnatt allihopa!

————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 27.4.2007 10:19:49

Ja, gissa om jag blev utskrattad första gången jag högt och tydligt meddelade att jag var snål på något? ”Va? Snål? Säger ni så??” Mycket har jag fått lära mig att inte säga, men att säga sugen i stället för snål känns faktiskt obekvämt!

Tanja
http://bloggen.fi/ulrika_marie

Svar:
Kan tro det :) ”sugen” har jag också börjat säga… Hm, är kanske ganska lättpåverkad… Får väl kanske skylla på att jag bott här lite längre än dig och hunnit bli mer påverkad (3 somrar, 2 höstar, 1 vinter)… :)

Grammatik

Inspirerad av Netti… Jag gillar grammatik. Jag tycker att det är fascinerande att upptäcka mönster i språket och försöka förstå hur saker och ting hänger samman. Jag är inte sååå intresserad av ordklasser, men satsdelar däremot fascinerar mig. Anledningen är att ordklassindelningen ”bara” anger vilken ”potential” ett ord har, medan satsanalys handlar om ordens funktion i ett specifikt sammanhang. Språket i bruk alltså – och det är det som fascinerar mig!!

Jag fascineras alltså av satsanalys. Därför gillar jag också Diderichsens satsschema (jag har t.o.m. använt det som analysredskap i min gradu, som handlade om autentiskt talspråk!! Det gick kanske inte helt smärtfritt men jag fick ändå fram intressanta mönster med hjälp av den analysen). Med det kan man på ett bra sätt åskådliggöra svenskans (normala) ordföljd – ett jättebra hjälpmedel i andraspråksundervisning (om eleverna är på sådan nivå att de kan förstå det). Och man kan synliggöra vad som händer med betydelsen om man flyttar fram t.ex. objektet eller tidsadverbialet. Och – det för invandrarelever så svåra: man kan synliggöra vad det innebär att svenskan är ett V2-språk (alltså att verbet alltid kommer på andraplats i huvudsatser, förutom i vissa frågor). Imorgon ska jag hjälpa en kvinna med några uppsatser, och jag ska ta med satsschemat (de har jobbat med satsschemat tidigare i undervisningen, så det är bekant för henne) och hoppas att det ska hjälpa oss, för det som hon har mest problem med är just ordföljden.

Grammatikundervisningens vara eller icke-vara är en stor fråga, och jag är ingen vän av grammatikundervisning bara för grammatikens skull, utan det beror på vad man gör den till. Och sen tycker jag också att det finns viktigare och mindre viktiga saker att känna till – t.ex. har man inte så stor nytta av att kunna namnet på olika sorters attribut, medan det kan vara bra att veta vad subjekt och objekt är (särskilt här i Sverige när det gäller användningen av pronomenet som uttalas dom – att veta om man ska skriva de eller dem).

Det ska kanske tilläggas att jag för tillfället ser på grammatik och grammatikundervisning ganska mycket ur ett andraspråksinlärningsperspektiv, eftersom det är det jag sysslar med för tillfället… Modersmålsperspektivet har fallit lite i skymundan för mig nu.

När jag gick på trean och vi började med finska var mamma så upprörd över att vi inte hade fått lära oss vad subjekt och objekt var så hon började ha privat grammatikundervisning med mig hemma… :) Då tyckte jag mest att det var lite jobbigt, men nu är jag glad över att jag fick lära mig det så tidigt. Kanske är det därför som jag inte direkt haft så stora problem med grammatik?! Vem vet…

—————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

 

Inkommet 26.4.2007 20:57:23

Jag märker att jag har gjort rätt i mitt yrkesval…är så mycket mera intressant att fundera på muskelfibrer och strukturer i kroppen än att fundera på satsanalyser. Och det är ju en trevlig insikt =)

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
:) va bra :) jag tror också jag har hittat (någorlunda) rätt, och jag har många gånger konstaterat att jag ABSOLUT INTE ska jobba med någonting som ens kommer i närheten av vård… Beundrar alla er som klarar av/intresserar er för sånt!! :) Själv börjar jag må illa så fort någon ens pratar lite om någon krämpa…

Inkommet 26.4.2007 22:04:38

Vilken tur att vi alla är olika =) Annars skulle världen (och alla bloggar, haha) se tråkig ut!

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
Jeps, du har helt rätt :)

Inkommet 28.4.2007 20:25:40

Hej på dig! Har tyvärr inte upptäckt din blogg tidigare, men – bättre sent än aldrig! :) Jag jobbar som lärare i svenska och finska för utlänningar i Jakobstad och stortrivs!! Det är världens bästa jobb!!! Kanske vi kan utbyta lite erfarenheter framöver? Jag länkar till dig.

Brita
http://bloggen.fi/hoppetossa

Svar:
Hej, va kul att du hittade hit – välkommen! :) Och var roligt att träffa på en likasinnad :) Det verkar vara en oerhört intressant bransch jag är på väg in i, alla säger det :)

Inkommet 28.4.2007 20:34:29

Fascineras också av satsanalys, härligt att se hur saker och ting hänger ihop och fungerar :)

Brita
http://bloggen.fi/hoppetossa

Svar:
Ja visst är det :)

Siffror och uttal

I Sverige säger man nästan aldrig tusentrehundra (som jag alltid brukar…) utan man säger antingen trettonhundra (som jag ju redan skrivit om, se inläggen om 2007) eller ettusentrehundra. Regeln är alltså att det alltid heter ettusen och på samma sätt etthundra men många säger ändå bara hundra när det är exakt 100 och tusen när det är exakt 1000. Min man menar dock att det är lite ”ungdomsmode” nu att säga tusentrehundra utan ett framför, men att typ alla vet att det är fel att göra så.

Hursomhelst så försöker jag bli ett gott föredöme för mina framtida elever nu och lära mig säga ett framför tal på 101-199 och 1001-1999. Häromdagen när jag skulle be mina elever öppna sidan 105 i boken så försökte jag faktiskt använda ett framför hela tiden, men ibland slank det fram något hundrafem också, men då rättade jag mig genast… Idag berättade jag detta för en av mina klasskompisar och han menade att det är mycket vanligt att lämna bort ett framför tal med 100 (vanligare än att man gör så än lämnar bort ett när det gäller tal med 1000), så kanske hade jag ansträngt mig i onödan inför mina elever??

Hur säger ni? Och hur brukar folk i er omgivning säga? Jag har blivit så språkförbistrad och språkförvirrad att jag inte längre vet… Minns bara att pappa talar om tuusentriihondra kvadratmeter i en dialektinspelning som jag gjorde (och transkriberade!) med honom för en dialektkurs i Åbo för ett antal år sedan, så han använde åtminstone inget ett framför då…

————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 26.4.2007 16:41:42

I Sverige säger man trettonhundra och sjuttonhundra, även då man pratar om priser – vilket har varit väldigt förvirrande för mig. Jag brukar nämligen tänka på 13 000 och 17 000 då! I Finland har jag i alla fall alltid sagt ”tusentrehundra och tusensjuhundra”.

Bitte
http://bloggen.fi/paradox

Svar:
Jag har börjat vänja mig nu men visst är det förrvirrande! :)

Inkommet 26.4.2007 20:38:00

Jag säger aldrig trettonhundra osv. Det låter bara så fel. Idag hörde jag en ny version av att säga tusen (ja inte ett-tusen) ”tiehundra”, lite märkligt. I övrigt är jag lite som dig, jag vet inte riktig vad jag säger och vad de runtomkring mig säger…

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
”Tiehundra” – det var roligt. Har ALDRIG hört det förr… :) Själv har jag faktiskt börjat säga ”trettonhundra” ibland när vi spelar ett spel här hemma… Märker att jag snappat upp en del ord & uttryck från rikssvenskan, men ”tonfallet” är fortfarande väldigt finlandssvenskt… :)

Inkommet 27.4.2007 10:09:48

Det kanske även förekommer i Finland, men det jag reagerat på här i Sverige är det här med att säga två stycken siffror då det gäller tal på tusen. T.ex. ”tretusenfemhundra” sägs som ”tre och fem”. Mycket vanligt när man pratar om t.ex. bostadshyror.

Tanja
http://bloggen.fi/ulrika_marie

Svar:
Vet du precis så sa jag idag. En person frågade vad vi betalar i hyra och det liksom bara slank ur mig, och jag tänkte genast efteråt ”sådär brukar jag ju inte säga”… Vet inte om det förekommer i Finland… Vet bara att jag inte brukar använda det – men kanske jag är på väg att börja, jag vet inte riktigt vad som händer med mitt språk för tillfället…

Stavfel på bloggen.fi

Har ni förresten märkt att när man skrivit ett blogginlägg och sen klickar på ”redigera inlägget” så står det redigerea istället för redigera högst uppe i webbläsaren? Lite småroligt…

————————————————————————————–

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 25.4.2007 20:28:16

Hihi, det har jag inte märkt, jag är väl lite ordblind =) Men du har bytt bakgrund, det lägger jag märke till. Kul =)

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
Jag hade inte märkt stavfelet förrän idag heller! :) Tyckte att jag behövde lite ”förnyelse” på min blogg, lite ljusare färg – inte så ”murrigt” nu när det blir vår :) Kul att du märkte det :)

Inkommet 26.4.2007 07:23:20

Jag har till och med skrivit en kommentar till dem om saken men inget har hänt… Hmm… Slarv är till för att åtgärdas :) Jag glömde förresten kommentera din fina målade nyckelpiga – myscket snygg. Får man plagiera för egna trädgården? :)

Carola
http://bloggen.fi/ordklyv

Svar:
:) Det är klart man får! Jag snodde idén från ett dagis här i stan :)

Inkommet 26.4.2007 16:42:31

Ja, jag har också sett det och irriterat mig på det lite ibland. Jag tror att det även har varit uppe på avigsidan.com

Bitte
http://bloggen.fi/paradox

Svar:
Ja, det borde ju inte vara så svårt att rätta till det tycker man… Men konstigt nog så hade jag inte sett det förrän igår…

2007 igen

För en tid sedan skrev jag om en insändare i Dagen där skribenten beklagade sig över att så många säger tvåtusensju istället för tjugohundrasju. På insändarsidorna har det därefter synts till åtminstone tre svar på den insändaren, och en person skrev bland annat att han ju inte säger att han köpt någonting för tjugofemhundra kronor så varför skulle han då säga tjugohundra…

Intressant koppling! I Sverige är det ju vanligt att säga att något kostade trettonhundra kronor, eller att man fick femtonhundra poäng i ett spel. Därför känns det inte heller konstigt att säga nittionhundranittionio eller nåt sånt, alltså när det gäller årtal. Men så fort det blir tvåtusen eller mer så säger svensken alltid att det kostade tvåtusentrehundra, aldrig tjugotrehundra, och det är säkert därför som så många har svårt för att säga tjugohundrasju.

I Svenskfinland förekommer – mig veterligen – inte femtonhundra i andra sammanhang än när det gäller årtal, utan vanliga tal sägs helt enkelt etttusenfemhundra eller tusenfemhundra. För oss (i alla fall för mig) är elvahundra, tolvhundra, trettonhundra o.s.v. ord som är reserverade för årtal enbart, och därför känns det inte heller sååå konstigt att säga tjugohundrasju (även om det i början kändes liiite ovant, men jag vande mig snabbt). Men för många svenskar, som är vana att säga elvahundra, tolvhundra, trettonhundra o.s.v. även i andra sammanhang än när det gäller årtal, känns det konstigt att säga tjugohundrasju, eftersom ordet tjugohundra inte används i några andra sammanhang alls utan man alltid säger tvåtusen.

Så, i Svenskfinland har vi ett uttal för vanliga siffror och ett uttal för årtal, medan man i Sverige när det gällt elvahundra t.o.m. nittionhundra har kunnat använda de termerna både för vanliga siffror och för årtal. Där har uttalet alltså inte varit olika beroende på betydelsen, och nu vill man inte heller ha ett annat uttal för tjugohundratalet/tvåtusentalet än vad man har för siffrorna tvåtusen etc.

Hur som helst ska det bli intressant att se hur det ser ut om ca tio år – vilket uttal är det månne som slår igenom? E ååterstaar ti sii, som min pappa brukar säga.

———————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 26.4.2007 07:20:49

Vi talar ju inte heller om hekto och mil (kanske ibland) här i Svenskfinland. Språken är olika fast de är lika :)

Carola
http://bloggen.fi/ordklyv

Svar:
”Mil” säger jag nog nu när jag talar med svenskar, men ”hekto” har jag inte börjat använda ännu… Ja, språken är MYCKET olika, även om det är samma språk :)