Koppa

Jag har lärt mig många nya ord i vinter och ett av dem är koppa, en kortare variant av kopiera. Lätt att förstå, även om jag aldrig hört det förr. För jag tror faktiskt inte att jag hört det förrän nu i vinter i Sverige… Känner ni till det? Används det i de trakter/sammanhang där ni rör er?

Koppa har även en annan betydelse, nämligen att provsmaka kaffe. Också den betydelsen var ny för mig. Men så är jag ju ingen kaffedrickare heller…

————————————————————————————–

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 1.4.2007 10:36:01

Vi brukar säga ”kopsa” i betydelsen kopiera. Att koppa har för mig en helt annan beydelse, nämligen som botemedel inom folkmedicinen förr i tiden. Som koppningsverktyg användes horn av kor eller glaskupor, vilka fästes på ryggen för att samla blod. Se länk:http://www.nba.fi/sv/manadensfm_aderjarn

kicki

Svar:
Den betydelsen av ”koppa” var ny för mig… Och ”kopsa” – ja det har jag ju hör också, hade glömt bort det… Brukar inte själv använda det.

Inkommet 1.4.2007 11:22:40

Kul! jag har inte hört ordet i någon av de betydelser du nämnde. :) ”Kopsa” har jag däremot både hört och själv använt.

anna
www.bloggen.fi/annasblogg

Svar:
Jag hade helt glömt bort ”kopsa”… Kanske jag varit borta från Svenskfinland för länge??? Har du förresten hört det i Sverige också?

Inkommet 1.4.2007 18:50:50

Hejsan! Något helt annat, nämligen angående svenskans uttal och dess regler: NÄR uttalas bokstaven e som ”ä”, vad är regeln? Till exempel ”fönster”: FÖNSTÄR, ”heter”: HETÄR; alla ord på -ter? Men ”äppel”: EPPEL??? Och varför ”kök” uttalas som TJÖK? Tacksam för svar!

C

Svar:
Se Carolas kommentar … Jag är inte så bra på såna där uttalsregler, men… När det gäller ”kök” så uttalas det ju i Sverige utan ”t” framför, gäller även ”tjej”, ”chips” m.m. Och ”e” och ”ä” – t.ex. hör man i Sverige oftast skillnad mellan ”leka” och ”läka”, medan vi i Svenskfinland uttalar båda orden åtminstone NÄSTAN på samma sätt. Men skillnaden mellan ”e” och ”ä” i såna här fall verkar bli svagare och svagare i Sverige också… har jag hört sägas i alla fall…

Inkommet 2.4.2007 07:46:38

Ursäkta om jag svarar på C:s fråga fast jag vet att My kan göra det minst lika bra :) Uttalsreglerna för svenskan är svåra att förklara för de hänger ofta ihop med ordets historia och t.ex. från vilket annat språk ordet är inlånat. Uttalsregler för e och ä i de fall du nämner är dock lite enklare. Kort e uttalas öppet, dvs som ett ä, framför r i slutet av ett ord. Långt e-ljud uttals dock som e i motsvaraden position, t.ex. faner. Vad gäller tje- och sje-ljuden i svenskan är vi inne på mycket svårare regler. Och där skiljer sej ju uttalen mellan Sverige och Finland. Ett exempel är känguru som ju uttalas både med och utan tje-ljud. Svårt? Jajamensan! Svenskan är ett svårt språk :)

Carola
http://bloggen.fi/ordklyv

Svar:
Tack för hjälpen! :) Du har nog säkert mycket mer koll på uttalsregler än vad jag har… Ju längre jag bott här i Sverige och ju mer jag studerat svenska som andraspråk, desto mer inser jag hur mycket mitt uttal skiljer sig från svenskarnas… :)

Inkommet 2.4.2007 07:49:07

Oj, jag glömde ju kommentera ”koppa”! Här har jag aldrig hört annat än kopsa som kortform på kopiera. Att prova kaffe genom att koppa har jag endast hört på SVT, men nu när du påminner mej om det ska jag minsann börja använda det här åxå – storkonsument av kaffe som jag är :)

Carola
http://bloggen.fi/ordklyv

Svar:
:) Jag tror inte att jag hört ”kopsa” här i Sverige… Och jag har aldrig heller hört någon använda ”koppa” i kaffesammanhang (läste bara på internet att det betyder det också), men jag ska börja lyssna nu :)

Inkommet 2.4.2007 12:08:14

än så länge har jag bara hört kopsa, men jag skall försöka med koppa i .se nästa gång:)

C
http://bloggen.fi/lillaC

Svar:
Gör det :) Jag vet inte hur många personer som jag hört säga ”koppa”, det kanske mest är några få, så jag vet inte hur utbrett det är…

Inkommet 2.4.2007 16:32:15

Tack så mycket!!!

C

Svar:
Det var så lite så :)

Inkommet 7.4.2007 23:16:56

koppa i form av åderlåta?

skks

Svar:
Ja den betydelsen var ny för mig

Växthusodlare

Slumpsmurf kom med en intressant kommentar om ordet växthusodlare – att det egentligen är ett ganska konstigt ord och att man borde använda tomatodlare istället…

Jag googlade både växthusodlare och tomatodlare och fick faktiskt något fler träffar på växthusodlare. Många av växthusodlare-internetsidorna var finländska, men det fanns också svenska internetsidor där termen användes… Men egentligen är ju växthusodlare ett ganska konstigt ord – det låter nästan som om en växthusodlare odlar växthus. Och så är ju inte fallet…

Slumpsmurf föreslår tomatodlare istället. Och varför inte? Det vore ju mer logiskt än växthusodlare. Men samtidigt är växthusodlare en mycket praktisk term eftersom den innefattar alla personer som odlar någonting (vad som helst) i ett växthus. Visst kan man säga tomatodlare istället, men hur gör man då om personen odlar både tomater och gurkor – ska man då säga tomat- och gurkodlare? Och hur blir det om personen dessutom odlar paprikor – tomat-, gurk- och paprikaodlare? Kanske det är ganska praktiskt med växthusodlare i alla fall, även om det låter lite lustigt…

Vad säger ni, vilken term använder ni? Vad brukar folk säga?

————————————————————————————-

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 30.3.2007 19:10:00

Intressant! Nu satte du verkligen igång mitt tankearbete. :) I liknande sammansättningar är det ju vanligtvis objektet som blir förled om du förstår hur jag tänker (man odlar tomater >tomatodlare, man säljer blommor>blomsterförsäljare, man dricker kaffe>kaffedrickare). Nu försöker jag hitta på nåt exempel (förutom växthusodlare) där det är nån annan satsdel som blir förled. Det måste ju finnas flera exempel! Hm… nu borde man ha tillgång till Erik Andersson! :)

Anna
www.bloggen.fi/annasblogg

Svar:
Ja ibland saknar man Erik Andersson… :) Jag har också försökt komma på nåt liknande exempel som ”växthusodlare”, det borde ju finnas det, men jag har inte kommit på nåt än…

Inkommet 30.3.2007 20:33:22

På dialekt säger vi bara att ”an har vexthuusin” och då vet alla vad det gäller.Växthusodlare är väl en term som jag skulle använda på standardsvenska, men tomat- eller gurkodlare går väl bra om man vet vad som odlas.

kicki

Svar:
Ja, om man vet vad som odlas så kan man ju säga det… Det har du rätt i.

Inkommet 2.4.2007 14:07:07

Regeln är följande: om den beskrivande efterleden utgår från ett verb måste förleden vara FÖREMÅL för verbhandlingen. Alltså borde växthusodlare vara en person som odlar växthus. Men, regeln är inte vattentät – så brukar det vara med regler. Ekoodlare och kontraktsodlare odlar varken ekon eller kontrakt men ändå är sammansättningarna helt godkända, troligen för att förleden ändå på något sätt har att göra med en verbhandling (odla på kontrakt, odla ekologiskt). Vem behöver Erik Andersson när Carola finns till hands :)

Carola
http://bloggen.fi/ordklyv

Svar:
Tack :) Nej vi klarar oss utmärkt utan Erik :) Och tack för exemplena ”ekoodlare” och ”kontraktsodlare”, jag försökte komma på några såna utan att lyckas…

Ost

Förra veckan fick jag ett kilo ost av min mans mormor, och inte vilken ost som helst utan min favoritost – men en ost som ofta ställer till med kommunikationsproblem. Hemma i min familj och släkt har vi alltid kallat den getost, när jag kom till Norge fick jag veta att den heter brunost och här i Sverige har jag hört folk säga mesost. Om jag säger getost eller brunost leder det oftast till att jag får förklara vad jag egentligen menar (och just den variant som är min favorit är faktiskt inte ens gjord av getmjölk…). Så jag antar att jag helt enkelt borde börja säga mesost eftersom det verkar vara en term som kanske missförstås minst av alla.

Men själv tycker jag att brunost är ett jättebra ord – det säger ju precis hur den ser ut. Och i Norge kallar man faktiskt ”vanlig” ost gulost eller hvitost (båda verkar vara ungefär lika vanliga, åtminstone om man ska tro antalet träffar på google). Konkreta och beskrivande ord, eller hur :)

Till sist ett litet matlagningstips som jag lärde mig i Norge: man ska ha lite brunost i brunsåsen, så blir den riktigt god :)

————————————————————————————–

Kommentarer från bloggen.fi/my

 

Inkommet 29.3.2007 22:48:05

jag har aldrig provat på men alltid velat. Förpackningen ser inbjudande ut men jag har hört att den inte är så god så därför har jg int våga köpa den i fall det skulle vara ” bortkastade pengar”

C
http://bloggen.fi/lillaC

Svar:
Det finns ju riktigt små bitar som man kan köpa också – prova med en sån :) Jag ÄLSKAR det, men de flesta jag känner (som inte är norrmän) tycker absolut INTE om det… Det verkar vara en grej som man antingen älskar eller hatar…

Inkommet 30.3.2007 07:28:01

Men urka, mesost är ju äckligt :( Som att ha en bit toffee på smörgåsen :)

Carola
http://bloggen.fi/ordklyv

Svar:
Nej det är sååååååååå gott!!! :) Särskilt ”flötemysost” – som tyvärr inte finns till salu i Finland & Sverige (vad jag märkt i alla fall), den är lite mildare än gudbrandsdalsosten, som är den som oftast finns i Finland. I Norge sätter de ofta sylt ovanpå brunosten på smörgåsen – DET tycker jag blir för sött och äckligt. Men honung och brunost är en läcker kombination :)

Inkommet 30.3.2007 10:51:32

Det gäller att hålla isär begreppen: Mesost tillverkas av vassla från ko, get, eller fårmjölk. Getost är ost tillverkad av getmjölk. Kan vara brun (mes) eller vit. Norsk brunost är mesost, oftast tillverkad av getmjölk. Mesostar innehåller väldigt mycket mjölksocker från vasslan. Det är därför de är så äckliga :)

Slumpsmurf

Svar:
Ja det är bra att du reder ut begreppen :) Tack :)

Inkommet 30.3.2007 11:06:07

Och så en liten fråga till Bloggens språkpanel: Ordet växthusodlare är ett finlandssvenskt ord, även om man ibland kan höra det bland andra svensktalande grupper också. Ordet påminner mig om barnet som grävde ner ett mynt i marken för att det skulle växa upp ett pengaträd. Jag har dock alltid antagit att växthusodlare inte odlar växthus, utan kanske snarare tomater. Är det så? I så fall föreslår jag en språkreform; varför inte börja använda ordet tomatodlare istället.

Slumpsmurf

Svar:
Se mitt senaste inlägg… :)

Inkommet 31.3.2007 11:53:27

Jag kallar den för ”norge-ost”, min morfar köpte den alltid i norge när han var där, när jag var liten. Den är såååå god! annars kallar jag den för mesost, när jag vill bli förstådd.

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
Va roligt att du också tycker om den! :) Och vilket bra namn du har på den, ”norge-ost” :) Min morfar tyckte också om den… När jag var i Norge första gången tog jag hem en ostbit åt honom. Då gav han mig lite pengar och sa ”ta mera nästa gång”. Så nästa gång jag kom hem fick han ett och ett halvt kilo ost…

OH-relaterade saker

Vad kallar ni den där plastgrejen som man skriver på som man använder på OH:n? Och vad kallar ni själva OH-apparaten?

——————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

 

Inkommet 28.3.2007 13:01:59

Min lärare i lågstadiet pratade alltid om slemhinna, men han var lite mysko. Jag säger oh-papper och projektor – lagom logiskt.

Heidi
http://bloggen.fi/oX

Svar:
Ja, jag har också hört ”slemhinna” men jag har lite svårt för det, måste jag säga. ”OH-papper” däremot var nytt för mig :)

Inkommet 28.3.2007 13:14:31

Overhead apparat och oh-film eller hinna har jag hört om

Inge
http://bloggen.fi/inges

Svar:
Tack för orden! ”OH-film” tror jag är det som jag använder mest… Men är lite osäker…

Inkommet 28.3.2007 13:24:51

det lär heta stordiabild, kort ”stordia” (med kort i)

Anna-Lena

Svar:
Jo, jag har också hört det. Det var en moddelärare som upplyste oss om att det man visar ”stordia” på ”arbetsprojektorn”… Har dock inte riktigt varit så duktig på att använda de termerna…

Inkommet 28.3.2007 14:38:11

När jag började studera hörde jag ofta att många sade kalvor, en kalva, och jag har själv börjat använda det nu också. Vet inte varifrån det kommer. Kan det vara från finskan, hur säger man på finska? Verkar som att många i södra Finland använder det ordet.

Joanna

Svar:
Ja, jag har också hört det ordet men det är inget ord jag känner mig bekväm med att använda (använder ganska få finskinfluerade ord egentligen…)

Inkommet 28.3.2007 14:54:29

Jag kallar det ingenting (eller möjligen ”den där apparaten”) efter auskulteringen, när det blev en jättestor grej om någon kallade det något så obildat som OH. Vilket är det naturligaste för mig. Men ja, det borde väl kallas stordia.

mia

Svar:
:) Jo jag vet… Lyckades kanske säga ”arbetsprojektor” och ”stordia” under några månader förra vintern men nu är det nog OH som gäller igen…

Inkommet 28.3.2007 16:00:23

OH-apparat och plastfilm kallar jag dem för. Kalva är det finska ordet som betyder hinna och därav kallar vissa dem för hinnor på finlandssvenska också, men det tycker jag låter vidrigt rent ut sagt. Sen finns också varianten transparang.

kicki

Svar:
:) Jag tycker också att ”hinna” är lite obehagligt… :) Ja just ja, ”transparang” hade jag glömt… Det ordet används ju också…

Inkommet 28.3.2007 16:06:37

Jag säger OH-papper, men har också hört ordet kalva. Jag lärde mig att det heter kalva på finska då jag en gång i Åbo skulle köpa sådana.

Svar:
OH-papper är faktiskt en variant som jag aldrig hört förr, men nu är du den andra här som skrivit att du använder termen ”OH-papper” – kul :)

Inkommet 29.3.2007 08:01:20

Transparang eller skrivfilm, och OH. Fast numera är det väl sällan nån använder såna primitiva saker…

Carola
http://bloggen.fi/ordklyv

Svar:
”Skrivfilm” var nytt för mig… Men dessa primitiva saker används nog fortfarande VÄLDIGT mycket. Det är FÅ universitetsföreläsningar jag gått på under de senaste åren där Powerpointpresentationer (o.dyl.) använts. OH är det som gäller…

Inkommet 29.3.2007 08:11:31

Klart att de används i skolorna. Ingen grundskola har råd med bärbara datorer/videokanoner med powerpoint-presentationer i varje klassrum.

kicki

Svar:
Ja precis. Det dröjer nog ett tag innan OH-apparaterna helt slutat användas i skolan…

Inkommet 29.3.2007 22:48:56

bladet heter OH blad och apparaten heter Oh-apparat, elelr over head apparat :)

C
http://bloggen.fi/lillaC

Svar:
”OH-blad” tror jag du är den första här som föreslår, om jag inte minns fel… :)

Finlandism i kökslådan

Idag kikade min man ner i en kökslåda och frågade mig samtidigt färskfolie, är det plastfolie det? Vi brukar ha ICA plastfolie men den var på väg att ta slut så jag hade tagit fram en gammal förpackning Pirkka plastfolie som vi hade kvar från när vi bodde i Finland förra vintern. Hade inte tänkt på det förr, men det var ganska roligt att se de båda förpackningarna bredvid varandra: på Pirkkaförpackningen stod det Tuorekelmu – färskfolie och på ICAförpackningen plastfolie.

När jag sökte på färskfolie på Google fick jag bara 73 träffar, och det verkade typ bara vara på finländska internetsidor ordet användes… Se där – en finlandism som jag inte kände till innan… Tror inte att jag använder den heller – plastfolie känns nog mer naturligt för mig… Och färskfolie finns inte med i Finlandssvensk ordbok heller – jag kollade nyss. Kanske i nästa upplaga?

————————————————————————————–

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 26.3.2007 23:25:22

Gladpack, efter märket. Låter betydligt roligare än det som själva innehållet bjuder på…

Husky
http://bloggen.fi/husky

Svar:
”Gladpack” finns t.o.m. i SAOL :) Fast jag brukar nog inte använda det… För mig är det nog ”plastfolie” som gäller…

Inkommet 27.3.2007 07:47:54

Håller med Husky :) Jag använder alltid ordet gladpack, precis som jag säger melitta i stället för kaffefilter. Så mycket enklare! Ja, färskfolie kommer med i nästa upplaga av Finlandssvensk ordbok.

Carola
http://bloggen.fi/ordklyv

Svar:
Kul att ”färskfolie” kommer med i ordboken :) Vet du förresten om det står så på andra förpackningar än Pirkkas också i Finland? – Ja ”melitta” händer det också att jag säger :)

Inkommet 27.3.2007 13:20:49

Har aldrig hört ordet färskfolie! Måste vara ett nytt översättningslån från finskan. Jag använder ”gladpack” eller ”plastfolie”. Men finns det inte också något som heter ”plastfilm” och vad är det i såfall? :)

Anna
www.bloggen.fi/annasblogg

Svar:
Ja ”plastfilm” finns med i SAOL, så nog finns det ordet, men nu blir jag plötsligt osäker på vad det betyder… Är det plastfolie eller är det sån där OH-plastgrej (som jag aldrig vet vad jag ska kalla det)?

Inkommet 27.3.2007 15:27:43

Översättningslån helt klart och ett dåligt sådant. Färskfolien blir väl inte sämre fast den står i lager några veckor eller månader. Den termen använder jag aldrig utan plastfolie.

kicki

Svar:
:) Ja färskfolien står sig länge, vår har klarat sig bra fastän den legat i skåpet i snart ett år :) Men varför heter det då tuorekelmu på finska?????

Inkommet 27.3.2007 16:48:43

Jag är också osäker på vad plastfilm betyder. När jag googlade på ordet fick jag många träffar som hade att göra med mat. Det står t.ex. på ett ställe att man kan rulla in deg i plastfilm och ställa in den i kylen… Det tyder ju på att det borde vara frågan om plastfolie men jag vet inte.

Anna
www.bloggen.fi/annasblogg

Svar:
Ja det verkar ju vara samma sak som plastfolie då…

Inkommet 28.3.2007 07:40:41

Plastfolie och plastfilm är nog samma sak. I Finlandssvensk ordbok kommer färskfolie att stå med båda orden som synonymer. På finska heter det både tuore- och muovi-. De verkar inte heller kunna bestämma sej :) I Svenskfinland varierar det mellan färsk- och plast- beroende på tillverkaren. Sällan missförstår man ju vad det är frågan om…

Carola
http://bloggen.fi/ordklyv

Svar:
:) Tack! Där fick jag svar på många frågor & funderingar i en och samma kommentar :)

Inkommet 28.3.2007 15:56:57

Antar att tuorekelmu har att göra med att maten håller sig fräsch om man använder plastfolie/tuorekelmu.

kicki

Svar:
Ja antagligen… Det låter ju logiskt.

Inkommet 29.3.2007 22:52:05

Jag har jobbat och utbildat/utbildar mig i ett område var man använder paltsfolie ganska ofta och mest har nog plastfolie används ( både i .se och .fi) sällan säjer man nog färskfolie i mina kretsar

C
http://bloggen.fi/lillaC

Svar:
:) Tack för kommentaren! Ja jag har också på känn att ”färskfolie” inte är så utbrett…

Å glede seg

Ett uttryck i norskan som jag verkligen gillar är å glede seg. Det betyder ‘se fram emot’. Tänk va fint det är – jeg gleder meg til å se deg snart. Att glädja sig – för det är ju det man gör när man ser fram emot nåt. Härligt :) Ett uttryck som jag blir på gott humör av :)

————————————————————————————-

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 26.3.2007 19:17:16

hjääälp! håller på med ett skolarbete, ska referera till http://www.dokument. Har du någon bra sida där jag hittar något fiffigt om hur jag ska gå till väga? Har bara Backmans ”rapporter och uppsatser” och den är liiite gammal. Nu utnyttjar jag dig lite, hoppas det är OK ?!

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
Hej :) På denna internetsida finns det i alla fall nån information om hur man hänvisar till internetsidor: http://www.ub.umu.se/global/internetref.htm . Det som (jag tycker) är VIKTIGT är att ha med adressen i sin helhet OCH det datum då man själv hämtat informationen från sidan (eftersom informationen kan ändras från dag till dag, typ…). Inte lätt att hänvisa till internet… Jag har gjort på lite olika sätt i olika uppsatser, och det känns lite som om ingen lärare heller har riktigt koll på hur man ska göra (de har i alla fall inte på nåt sätt kommenterat mina sätt att hänvisa…). Lycka till!! :)

Inkommet 27.3.2007 21:20:52

Tackar så mycket! Senast jag refererade till internet var ”typ” -01, och det har ju ändrats en del sen dess. Då skulle vi ha en papperskopia av materialet, knepigt. Vi fick mejl av vår lärare idag, hur hon tyckte det skulle vara, bäst att följa hennes regler, vilka i och för sig är nästan det samma som du har nämnt =) Nu är jag nästan klar med arbetet!

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
Jo det är ju alltid säkrast att följa lärarens regler… Roligt att du börjar bli klar nu :)

Köra

Imorse råkade jag alldeles av misstag lyssna på programmet Språket i P1. Har hört att det finns ett sånt program, men aldrig lyssnat på det tidigare. Och det var jätteintressant! Idag var det en gubbe (?) som hade skickat in en fundering om ordet köra, att det nu börjat användas på ganska konstiga sätt.

Och visst har det det. Nu kör vi kan man ju säga när man sätter igång med helt andra aktiviteter än att köra bil, och ett av exemplen i programmet var när man beställer mat på en restaurang och nån säger typ ja men jag kör också ärtsoppa idag. Helt klart en intressant användning av verbet köra. Känner ni igen det?

På internet finns det x antal avsnitt av Språket att lyssna på. Så nu vet jag vad jag ska göra framöver om jag får tråkigt nån dag…

————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 24.3.2007 20:20:27

Jo, det har vi märkt av även här i Finland. Man kör nånting i mikron eller man kör en övning till. Ett annat ord som vi fått in i finlandssvenskan från Sverige är det ord du använde i ditt inlägg. Alltså ”typ”. Det har gått inflation i ordet och börjar gå en på nerverna.

kicki

Svar:
Ja vi ”kör” ganska mycket nu. Verkligen. Och ”typ” – ja jag är medveten om att jag använder det mycket. Men det är ett otroligt praktiskt ord… Jag har inte börjat reta mig på användningen av det (än) – kanske för att jag är djupt fascinerad av den här typen av småord och faktiskt också riktat in mig ganska mycket på sånt i mina studier (men det är en annan mycket lång historia, som får stanna utanför bloggen).

Inkommet 25.3.2007 11:23:47

Och så kan vi ju köra över någon…och man känner sig överkörd.

http://bloggen.fi/marias

Svar:
:) Ja det kan man ju :) Inte roligt att bli överkörd…

Inkommet 25.3.2007 11:24:23

Här i Gävle ”körs” det mycket! Typanvändandet är utbrett också. Tonåringarna stoppar in det på de mest otroliga ställen i en mening. ex Jag ska typ duscha nu! Jag menar, ska dom duscha då eller inte? :-) Fast jag tycker det är intressant. På min tid var det ”liksom” som överanvändes. Jag tycker det är härligt hur språket hela tiden förändras. Hur vi hittar nya användningsområden för orden. Eller hur?!

Månn
http://bloggen.fi/caolila

Svar:
Ja visst är det fascinerande! :) Tycker bruket av såna där småord är oerhört intressant. Verkligen. :)

Inkommet 25.3.2007 15:47:02

Boken ”Språket”, som jag hänvisade till i kommentaren till ditt inlägg om det där med skämmigt, har utgivits av just dem som håller i radioprogrammet med samma namn. Den innehåller frågor och svar från programmet. Har heller aldrig kommit mig för att lyssna på det, och visste inte heller att en del programm finns utlagda på nätet. Tack för tipset, nu vet jag vad jag ska göra resten av dagen! :)

Tanja
http://bloggen.fi/ulrika_marie

Svar:
Ja, tittade lite på den där boken på adlibris… Skulle va kul att läsa den. Kanske ska låna den på biblioteket…

Inkommet 25.3.2007 22:59:17

intressant, har jag äldrig själv tänkt på de, men jag anävnder nog ”kör” i många situationer

Cecilia
http://bloggen.fi/lillaC

Svar:
Ja, jag hade inte heller tänkt så mycket på det innan jag hörde det där programmet – men ganska fascinerande egentligen när man börjar tänka på hur man använder det :)

Inkommet 26.3.2007 12:03:54

tack för tipset! :)

Anna
http://bloggen.fi/annasblogg

Svar:
Varsågod :)

Ljuspäron

Idag började jag läsa en norsk bok, och då stötte jag på ett norskt ord som jag nästan glömt bort – lyspære. Det betyder ‘glödlampa’. Ännu ett sånt där konkret norskt ord som liksom säger precis vad det är – ljuspäron. Varför inte? För visst ser glödlampor ut som päron. Eller hur?

——————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 23.3.2007 23:38:45

Haha! vilket roligt ord! Mera såna vill vi ha! :D:D

Henni
http://bloggen.fi/hennilin

Svar:
:) Ja norskan har en hel del såna ord, konkreta och liksom beskrivande på ett finurligt sätt. Tror att jag tidigare nån gång skrivit om ”brus”, som betyder ”limsa”. Otroligt fantastiskt ord. Ser fram emot att läsa resten av den här norska romanen, det lär säkert dyka upp fler ord att rapportera om på bloggen :)

Inkommet 25.3.2007 23:00:34

det är nästan samma som ‘guleböj'(som inte är det egentliga ordet utan snarare ett skämt) för banan

C
http://bloggen.fi/lillaC

Svar:
Ja precis :) det roliga är ju att det faktiskt HETER ”lyspaere”, fast det låter som ett skämt i stil med ”guleböj”…

Skämmigt

Ett ord som man stöter på lite nu och då är adjektivet skämmigt. Jag brukar inte använda det själv, men jag brukar lägga märke till det när folk använder det, vilket ju visar att jag inte helt och hållet vant mig vid det. Men det finns faktiskt i nyaste SAOL, såg jag. Fast det står att det är vardagligt. Och söker man på google så får man nästan 30000 träffar, så nog används det nog (fast pinsamt fick nästan en miljon träffar, så det säger väl en hel del om användningen av det resp. skämmigt). I alla fall i Sverige används det. Men hur är det i Finland – används skämmigt där också?

————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 21.3.2007 16:52:34

Tror inte att det används i Finland, har i alla fall inte hört att någon skulle göra det.

Lilli
http://bloggen.fi/LifeonBMV

Svar:
Jag kan inte heller komma på att jag skulle ha hört det där…

Inkommet 21.3.2007 19:04:27

Jag har nog hört skämmigt i Finland och reagerat över att det låter så fel. Kan inte komma ihåg någon specifik situation, men skulle nog säga att det används av yngre människor.

Joanna

Svar:
:) Ja nog reagerar man lite över det nog… Det låter helt logiskt att det är yngre människor som använder det, tror nog att det är vanligare bland yngre här också…

Inkommet 21.3.2007 21:06:29

Nej, det har jag aldrig hört användas på finlandssvenska. På dialekt säger vi ”sjömmand” i samma betydelse. Tex. ”E va sjömmand ti sii hor dem baar se ååt”.

kicki

Svar:
Ja just ja, det har jag ju hört :)

Inkommet 22.3.2007 08:11:10

Visst används skämmigt åxå i finlandssvenskan, kanske mer här nere i södra Finland än i Öbotten. Själv använde jag ordet igår :)

Carola
http://bloggen.fi/ordklyv

Svar:
Va kul :)

Inkommet 24.3.2007 12:34:20

Läste i en bok som heter ”Språket” att det är barn som ligger bakom ordet skämmigt…och att de vuxna har anammat det först efteråt.

Tanja
http://bloggen.fi/ulrika_marie

Svar:
Ja det låter ju logiskt faktiskt. Tror att jag sett den där boken, den ser jätteintressant ut :)

Inkommet 31.3.2007 22:08:31

Skämmigt är ett mycket bekant ord för mig. Användes flitigt i syskonskaran i början på 90-talet. Kanske vi var först?? :-D Skulle annars koppla ihop det med typisk ”korsholms-slang” från tidigt 1990-tal :-D

a-k

Svar:
:) Va kul!! :)

m/ igen

Förra veckan pratade jag med en norsk tjej som aldrig stött på förkortningen m/, och då blev jag lite fundersam… Så jag frågade Susanna i Norge och hon sa att det nog används typ på julkort och också på menyer. TACK för de upplysningarna :) Bra att det finns bloggare utspridda lite här och där som man kan fråga :)

Ja – julkort och menyer är ju typiska ställen där det faktiskt är användbart med förkortningar. Jag har inget emot förkortningar, så länge man vet vad de står för. Men typ i skoluppsatser och sånt brukar jag undvika dem. Fast om jag började använda mer förkortningar kanske jag skulle lyckas hålla mig inom det sidantal som man ska hålla sig inom… Kanske borde prova det någon gång…

————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 20.3.2007 22:39:52

Trevligt att kunna hjälpa dig m/ dina funderingar! :D

susanna
http://bloggen.fi/no

Svar:
:) Jag är också glad över din hjälp :) Jag kanske återkommer om jag har andra funderingar om norskan… :)

Inkommet 21.3.2007 07:28:00

Och tack till er båda för länken till Susannas blogg! Trevligt med nordiskt perspektiv på bloggen :)

Carola
http://bloggen.fi/ordklyv

Svar:
Ja visst är det :)

Inkommet 21.3.2007 12:49:03

det får du bara göra! jag frågade min man igår angående m/ -men han menade att det inte var så vanligt. kanske vi lägger märke till det, som aldrig sett det förr?! kanske det inte är så vanliugt som jag tror… ?! blev lite fundersam här nu.

susanna
http://bloggen.fi/no

Svar:
Ja, det kan ju vara så att om man inte är van vid nåt så lägger man märke till det mycket mer än de som är vana vid det… Svårt att veta… :)