h1

Artikellös form

10 april 2008

Igår fick jag en fråga av Yvonne:

Varför pratas det i bygg/renoveringssammanhang om golv och väggar m.m i obestämd form. Man säger tex. dikt mot vägg eller det ska vara jäms med golv. Varför inte dikt mot väggen eller jäms med golvet?
Man hör det jätteofta i inredningsprogrammen när hantverkarna förklarar hur man ska göra. Hantverkarspråk?

Jag har inget enkelt och färdigt svar på frågan, men här kommer några funderingar… :)

Bestämd och obestämd form av substantiv i svenskan är komplicerat. Dels för att det helt enkelt är ganska svårt att förklara när man ska ha bestämd och när man ska ha obestämd form, dels för att vi i svenskan faktiskt dessutom har en tredje variant, nämligen artikellös form.

Vi använder artikellös form exempelvis när vi anger vad någon har för yrke: han är lärare, han är journalist, han är busschaufför. Vi säger inte han är en lärare o.s.v. som man exempelvis gör på engelska (he’s a teacher). Samma fenomen finns även vid nationaliteter: hon är norska, han är fransman.

Den artikellösa formen används även i uttryck som de har hund, vi har skaffat husvagn, jag har bil. Det handlar liksom om att man när man har dessa ”saker” hamnar i en särskild kategori av människor – hundägare, husvagnsägare, bilägare.

Och det är här någonstans som jag tänker mig att uttryck som dikt mot vägg kommer in. Samma fenomen finns ju även i uttrycket rätsida mot rätsida, för att ta ett exempel från en annan bransch. Kanske är det artikellös form för att det är begrepp på något vis… Jag har lite svårt att exakt sätta fingret på vad det är, men kanske det är för att det liksom inte är någon bestämd vägg det handlar om, utan mer väggar i allmänhet…? Jag vet inte, någon annan som har någon tanke kring detta?

Om man vill fördjupa sig i användningen av obestämd/bestämd/artikellös form i svenskan kan man försöka få tag på ”En flicka gråter inte” – om svenskans artikelbruk av Berth Henriksson, Birgitta Hene och Maria Bolander (utgiven 1983). Den tar upp detta ämne mycket utförligt… Just nu ligger mitt exemplar nerpackat i någon flyttlåda, så jag kan tyvärr inte kolla i det om det finns någon förklaring till dikt mot vägg

Men vad tror ni om dikt mot vägg?

9 kommentarer

  1. Tack för förklaringen! :-)


  2. Det är utan tvekan så att de artikellösa uttrycken av någon underlig anledning breder ut sig. Sportjournalister älskar det: ”De måste gå direkt på ”boll”!” Mina konsultvänner talar om att de är hos ”kund”. Jag tycker det är mycket störande – och onödigt. Å andra sidan underlättar det förstås för utlänningar som ska lära sig svenska. Det är inte lätt att förstå skillnaden mellan ”Jag ska åka tåg till Lund” och ”Jag ska ta bilen till Lund”.


  3. Hans Lundgren

    Skillnaden mellan jag ska åka tåg och jag ska ta bilen är ju ganska lätt att förklara, för i det första fallet är det inget speciellt tåg du ska ta utom att det ska gå till Lund. Om du däremot säger att jag ska ta bilen, betyder det en speciell bil, antagligen din egen.


  4. Ditt inlägg kom som på beställning! De senaste veckorna har jag regelbundet haft skrivhandledning med en studerande med finska som modersmål, och vi har stångats en del med just det här. Intressant att läsa dina tankar om saken! ”En flicka gråter inte” fanns inte på tritonia, den skulle kanske vara bra att läsa… har du andra lästips istället..?


  5. Yvonne, varsågod! :)

    Hans, ja, du kan ha rätt i att den artikellösa användningen breder ut sig! :) Otroligt fascinerande, även om man kan tycka att det är onödigt ibland! Undrar varför användningen breder ut sig…?

    kicki, jättebra förklaring! :)

    Mia, kul! :) Då kanske det var någon vits med att jag satt och skrev det igårkväll när jag egentligen borde ha gjort en massa annat här hemma, typ städat eller så… :)

    En flicka gråter inte är utgiven vid min gamla institution vid Umeå universitet, vi fick den därifrån i samband med en kurs, ett inte alltför tjockt häfte (maskinskrivet, 80-tal… ganska tungt att läsa, men innehåller MYCKET vettigt!). Kanske du kan kolla med dem om det går att få beställa det? Jag kan skicka en mailadress åt dig per mail till en person som du kan pröva att kontakta.

    Det finns en annan bok också, Ordföljd, tempus och bestämdhet – föreläsningar om svenska som andraspråk av Lars-Johan Ekerot (utgiven 1995). Den är också bra. Kommer inte exakt ihåg vad han skriver om bestämdhet men minns att det han skrev om ordföljd och tempus var JÄTTETANKEVÄCKANDE och bra (men också ruskigt svårt!!), så antagligen är avsnitten om bestämdhet också bra… :)

    Lycka till! :)


  6. Kicki>> Det blir lite mer komplicerat än så, eftersom även uttrycket ”ta tåget” finns. Jag tror att SJ använt det som slogan.


  7. TEE, oj det har du ju rätt i… Kanske är det så enkelt som att med åka måste man använda artikellös form medan verbet ta mer eller mindre kräver bestämd form…


  8. Jag kan mycket väl tänka mig att ta tåg till Lund, så det är möjligt att man kan använda båda varianterna i vissa fall. Det verkar i alla fall vara så, att artikellös form används i allmän betydelse – i likhet med engelskan.


  9. kicki, hm – kanske det går att ta tåg också… Men då känns det som en mer allmän betydelse än ta tåget



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: