Hesa Fredrik

Idag lärde jag mig något nytt. Råkade höra larmsignalen när fönstret var öppet på jobbet och påmindes om att den hörde man ju varje måndag klockan sex hemma i byjin i Österbotten – eller minns jag fel?? Det kanske inte alls var så ofta den testades…

Här i landet testas den första helgfria måndagen i mars, juni, september och december, klockan 15. Och nu till dagens nya lärdom: larmsignalen kallas här i landet i folkmun för Hesa Fredrik. Det lärde jag mig när jag läste unt idag.

Förklaring? Enligt Wikipedia ska uttrycket ha myntats när larmsignalen testades första gången (1931) av DN:s krönikör Oscar Fredrik Rydqvist. Varför? Jo, larmsignalen lät lika hes som han själv.

Alltid lär man sig något nytt… Och så fick jag en anledning att uppdatera bloggen också, denna gången via telefonen. Utvecklingen går framåt!

Carebox

Det är alltid lärorikt att jobba med tonåringar, och jag skulle vilja blogga mycket mer om vad jag lär mig av dem, men jag kommer mig liksom inte för… Men här kommer nu äntligen ett sådant blogginlägg.

När jag var liten och någon sa något som man tyckte var så där lagom intressant sa vi, som så många andra, Intresseklubben antecknar. Ganska utbrett uttryck, har jag förstått. Men jag vet inte om det lever kvar fortfarande, någon som vet?

För några veckor sedan, strax innan skolan slutade, kom en av mina elever i sjuan och visade mig vad hon gjort i slöjden, en carebox. Jag fattade ingenting, men tjejerna förklarade för mig att om någon säger något ointressant säger man nuförtiden Jag lägger det i min carebox. Och nu hade de alltså tillverkat en riktig carebox. Jag fick också reda på att man i samma situation kan säga Här är mitt careface, eller helt enkelt K bry (vilket betyder ‘okej, jag bryr mig inte’).

Är det någon som använder dessa uttryck, eller känner ni till liknande uttryck?

Att bälta sig

Jag vet, det var länge sedan sist nu, men nu kan jag inte låta bli.

”Hebybor sämst på att bälta sig” löd en av rubrikerna i UNT igår, 14.3.2011. Att bälta sig betyder precis som det låter att använda bilbälte, och ja – det finns med i senaste upplagan av SAOL (dock med kommentaren att det mest används i perfekt particip, att sitta bältad i baksätet.

Är bälta sig ett ord ni stött på?

Tips: ordkunskapsprovet

Min bloggpaus bryts för fem minuter… Jag kunde inte låta bli.

Själv har jag aldrig gjort högskoleprovet, och jag tvivlar på att det skulle gå särskilt bra om jag gjorde det. Men ordkunskapsdelen hade jag åtminstone klarat galant om jag gjort provet i år. Jag var lite osäker innan eftersom jag inte tycker att jag har så jättestort ordförråd, men det gick bra. Endast ett fel blev det… *GLAD*

Hur många rätt klarar du? Testa!

Paus

Nu blir det bloggpaus för min del. Jag återkommer efter påsk. Ha det så bra!

Ta sönder

Ett uttryck som mina små sjuor använder dagligen är ta sönder.

Han tog sönder min bok, han tog sönder sopborsten, han tog sönder min penna… Så låter det en stor del av dagarna. För ja, de leker, och då är det en hel del som går sönder. Pärmar från gamla, slitna ordböcker kan till exempel helt plötsligt bli pingisrack (ja, rack har blivit normalordet för mig nu… åtminstone när det gäller pingis).

Häromdagen tränade vi på att skriva nyhetsnotiser. Då dök det också upp: en man har tagit sönder en värdefull tavla på ett konstmuseum, skrev en elev.

Jag vet inte, jag brukar ju inte vara så språkligt konservativ och rädd för nyheter, men ta sönder har jag faktiskt lite svårt för. Visst, det är lite gulligt på något vis. Men vad är det för fel på förstöra?

– – –

Nu när jag googlar på ta sönder ser jag att detta uttryck faktiskt tagits upp i ett avsnitt av Språket. Det kanske inte är så nytt som jag trodde heller… Det verkar vara så att det uttryck som används på flest ställen (och därför kan sägas vara mest standardspråkligt) är ha sönder, medan man i västra Sverige gör sönder och i södra Sverige (Halland, Skåne, Blekinge och Småland) tar sönder.

Hm, det var intressant. Ha sönder kan jag också använda lite nu och då. Göra sönder känns främmande för mig. Och ta sönder skulle alltså främst användas i södra Sverige. Men mina små sjuor befinner sig inte i de sydligaste delarna av Sverige precis, utan strax utanför Stockholm… Mystiskt.

Nåja, vad säger ni? Är ta sönder bekant, eller använder ni hellre något av de andra uttrycken?

För mig är ha sönder något som främst sker av misstag. Har göra sönder och ta sönder också en misstags-betydelse för er?

Negativt imponerad

Nu behöver jag er hjälp. En kompis ringde nyss och efterlyste ett bra svenskt ord för ‘negativt imponerad’. Har ni några bra förslag? :)

Svensk trevlighet

Igår fick jag ett brev…

Får vi knyta ett litet snöre runt ditt lillfinger?

Du har kanske haft mycket att tänka på den senaste tiden. Därför antar vi att du glömt bort att betala för den eftersändning av post du beställt. Se det här brevet som en påminnelse, ett litet snöre runt ditt lillfinger. Ett snabbt sätt att bli av med vårt irriterande snöre är att använda inbetalningskortet nedan och betala så att pengarna är oss tillhanda senast sista vardagen denna månad.

Och ja, visst har jag haft mycket att tänka på den senaste tiden, och jag anade att just den räkningen hamnat i fel hög någon gång och försvunnit. Det är inte så kul med betalningspåminnelser, men jag kunde helt enkelt inte låta bli att småle när jag öppnade brevet igår. Svenskarna kan det här med trevlighet.

Förra veckan tillbringade vi rätt mycket tid på IKEA, och flera dagar var vi där strax innan stängning. Då får man höra i högtalarna varuhuset är öppet ännu 30 minuter till (eller något liknande, minns inte exakt vad de sa). Visst låter det mycket trevligare än om de hade sagt varuhuset stänger om 30 minuter? Och sedan följer ett meddelande till, ungefär har du varor att lämna in till transportservice? och så väntar åtminstone jag mig ett skynda dig då, transportservice stänger om 30 minuter. Men istället får man höra transportservice har öppet lika länge som varuhuset. Svensk trevlighet, igen.

För att inte tala om de gulliga välkommen till fots-skyltarna som brukar finnas inne på gårdar i bostadsområden. Onekligen mycket trevligare än bilkörning förbjuden eller något liknande.

Svensk trevlighet – ja visst är det lite mysigt! :)

(Och mamma, om du läser detta, jag har betalat räkningen nu. Och jag brukar inte slarva med räkningarna! :))

Johannesdagen

Det har varit aningen tyst från min sida här på bloggen de senaste veckorna, och en stor orsak till det är att vi har flyttat (igen!), och inte har något internet hemma för tillfället, så jag kommer bara åt internet lite då och då när jag råkar få sitta en stund vid någon dator. Men snart ska det förhoppningsvis bli ändring på det…

Hur som helst, jag skyller på avsaknaden av internet när jag nu, drygt en vecka för sent, tänkte skriva lite om midsommar…

För mig har midsommar alltid varit en Stor Helg, med villaliv, släktgemenskap och Pörkenäsbesök. Därför blev jag lite snopen när jag för några år sedan råkade vara i Norge på midsommar och det liksom inte hände någonting alls. Där firade de inte alls midsommar… Några dagar senare, 24 juni, firade man dock Sankt Hans istället, och det tog en stund för mig att koppla det till Johannes Döparen, som ju firas på vår midsommardag (han föddes sex månader före Jesus). Nu i år har det slagit mig att finskans Juhannuspäivä (päivä = ‘dag’) kanske också har en viss koppling till Johannes Döparen… Det hade jag aldrig tänkt på förr.

Sankt Hans, Juhannuspäivä och så svenskans midsommar, inte Johannesdagen. Men är det någon av er som ändå har hört Johannesdagen någon gång, eller som själva använder det?

Vaa(r)

TACK för alla kommentarer och all hjälp med ordet fol!! Här kommer nu det utlovade inlägget, som har lite grann att göra med fol.

Min farmor brukar kunna säga exempelvis vi vaar gaa nö, eller vi vaar jäär he tå. Detta vaar är jag nu förstås ganska nyfiken på. Jag skulle översätta det som ‘borde’ eller ‘måste’, men kanske mer ‘borde’ än ‘måste’. Och väldigt ofta förekommer det tillsammans med fol, det är i alla fall min spontana uppfattning. Vi vaar fol gaa nö betyder alltså något i stil med ‘vi borde väl gå nu’. Ibland hörs r i vaar, ibland inte.

Känner någon av er igen detta? Jag är ganska säker på att åtminstone Ika gör det… :) Men hur pass utbrett är det? Var används det?

Jag har funderat lite på vad detta vaar är för ett ord egentligen. Det känns inte direkt som att det har något att göra med verbet varda (som visserligen heter vaar i presens i min dialekt) för det finns ju ingenting av betydelsen ‘bli’ i uttrycket vi vaar gaa nö. Men vad tror ni?