Archive for juli, 2007

h1

Finska småord

24 juli 2007

Idag fick jag använda min mycket bristfälliga finska på jobbet. Det händer då och då att vi har finska gäster på hotellet och idag hade jag faktiskt anledning att tala med dem och då tog jag tillfället i akt och fick ur mig några finska ord (efter att ha tänkt efter länge innan hur jag skulle uttrycka det jag behövde få sagt!), och mitt när jag pratade kom jag på mig själv med att stå och fundera om jag skulle ha -lla-ändelse eller -ssa på ordet jag just då höll på att säga… Inte så lätt inte…

Men det som jag märkte nu, och det som jag märkt många gånger tidigare också, är att mitt ordförråd när det gäller finska småord är myyyyycket begränsat. När de sa någonting tillbaka åt mig svarade jag med jaha och okej – fast jag annars använde finska ord. Men just småorden – de blir svenska… Jag har noterat samma sak förr också, men nu var det så länge sen jag pratat finska att jag helt glömt bort det… Dels kan jag inte så många såna här finska småord, dels sitter de svenska småorden så i ryggmärgen att de liksom kommer automatiskt…

Hm jag försöker tänka efter om jag gör likadant när jag talar engelska eller norska – lägger in svenska småord alltså, men jag tror faktiskt inte det… Blev ganska duktig under min tid i Norge på att ”reagera på norska” när någon sa något (tror jag i alla fall, såhär fyra år efter att jag flyttade från Norge). Och på engelska – jag tror att det flyter på ganska bra där också, i alla fall gjorde det det under de år när jag använde nästan mer engelska än svenska, men det börjar bli några år sedan det också…

Är det någon annan som känner igen sig i detta? Och är det någon som har några tips på finska småord som jag kan försöka använda nästa gång jag pratar finska? När nu det blir – det händer ju inte precis varje dag numera…

————————————————————————————-

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 25.7.2007 21:29:47

När jag tillbringade ett år i finsk miljö överanvände jag ”niin” till den grad att jag till och med försökte med det på svenska. Annars var min spontana reaktionen på din rubrik ”finska småord – men såna finns ju inte!”. :) Jag hävdar bestämt att aledningen till att det går så långsamt att läsa på finska i första hand är att alla ord är så långa, mina ögon är vana med mera luft i texterna. Språkmöten är intressanta, om än lite ansträngande. Men framför allt intressanta, när man kan studera hur ens egen hjärna hanterar det hela. Ett av mina moments of triumph inföll den vårmorgon när jag vaknade och insåg att jag drömt PÅ FINSKA. Dithän trodde jag aldrig att jag skulle nå. Mera språkmöten: Kusin med familj anlände från Tyskland till österbotten i fredags, och det har i vanlig ordning pratats svenska, engelska och tyska i saliga blandningar. I likaså vanlig ordning börjar folk prata tilltala varandra på fel språk efter en stund. Familjens minsting är 20 månader, säger både nej och nein och försöker lära sig att säga traktor, för dem gillar han. Och jag undrar hur länge han skulle behöva höra engelska varje dag innan han börjar plocka upp det språket också…

Ika
http://cassiopeia81.wordpress.com/

Svar:
:) det där med att du drömde på finska minns jag att du har berättat förr :) Låter spännande med språkmötena i släkten :) I vår släkt har vi inte så mycket exotiska språkmöten (förutom mellan vår dialekt och kusinernas ”norrdialekt”), men i den släkt jag gift in mig i finns det några olika språk representerade, och det är kul :)

Inkommet 26.7.2007 15:32:47

Ett i finlandssvenskan vanligt småord är ”åt” som missbrukas ganska flitigt istället för ”till”. Det är ett ord som hos mig väcker ett visst självförakt då jag hör det sägas. I den finlandssvenska TV-serien Isabella som gick i vintras användes ordet många gånger. Jag har fått för mig att det missbrukas oftare i norra Österbotten än i övriga Svenskfinland. Var återhållsam med åt. En åthutning är på sin plats då det gäller onödigt användande av åt. Säg åt dem att sluta med detta.

hsg
http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=1607

Svar:
TACK för kommentaren och TACK för länken! Jag har ju hört att vi missbrukar ”åt” men jag har inte riktigt fattat hur förrän jag kollade länken du skickade, och ja – jag känner igen mig!! Fast jag tror inte att jag missbrukar ”åt” så fruktansvärt mycket, men lite grann nog… Och jag kommer ihåg att min kära make någon gång påpekat att jag sagt ”fel” när jag sagt ”åt”, men jag minns inte vad jag hade sagt…

Inkommet 27.7.2007 16:44:17

Nej, men idag har jag några tips på engelska ord: http://nicaea.wordpress.com/2007/07/27/en-spraklektion-med-wallace-gromit/


http://nicaea.wordpress.com

Svar:
JAAAAAAAA – TACK :) :) Älskar W&G… :)

Inkommet 27.7.2007 20:13:15

Finska småord… Hmm..? Jag använder nog ”ai jaa” ganska ofta, med diverse betoningar beroende på om det är menat som ”okej..”, ”jaså?!” eller ”jaha”..:)


http://bloggen.fi/hennilin

Svar:
Ja just ja, det var ett bra tips :) Det kanske till och med jag kan komma ihåg :) Tack!

Inkommet 28.7.2007 15:26:16

”Okei”, ”nii”, ”aivan”, ”niinpä”, ”onko?”, ”eikö?”, ”oikeesti?” brukar vara mest använda hos mig. :)

Haydee
http://littleheidiofthemountains.blogspirit.com

Svar:
Tack för det :) Ska försöka komma ihåg åtminstone något av dem :)

Inkommet 31.7.2007 12:36:07

Hej! Jag har läst gamla barnböcker på svenska med mina barn (Lindgren, Beskow). Jag undrar varför de skriver blå och inte blåa i plural. Har jag missat något i graamatiken?

Elina
www.kolumbus.fi/koivistonperhe

Svar:
Oj, blev osäker… Men enligt ”Deskriptiv svensk grammatik” kan man använda både ”blå” och ”blåa” i plural, misstänker att det först är på senare tid som ”blåa”-formen blivit acceptabel och att man förr sa ”blå” i plural… Men jag är inte helt säker… Samma sak med ”grå”. Jämför t.ex. ”orange” – hur säger man det i plural (och hur SKRIVER man det??), ”apelsinerna är orange” eller ”apelsinerna är orangea”? Har på känn att det först är på senare tid som man kunnat börja böja ”orange” överhuvudtaget…

Inkommet 2.8.2007 19:15:14

Elina: Inte kan man säga blåa heller! Å och A efter varandra funkar inte annat än i talspråk. Samma sak med grå, små, osv.. :)

Henni
http://bloggen.fi/hennilin

Svar:
Nä ”små” kan man inte böja med ”a” på slutet men både ”blåa” och ”gråa” är accepterade former. Men jag har också på känn att de först använts i talspråk och först senare började godkännas i skrift… Men OJ nu inser jag att den grammatikbok som jag hänvisade till i svaret till Elinas kommentar (och där ”blåa” och ”gråa” fanns med) är från 1970, så riktigt nytt är det ändå inte… :)

Annonser
h1

-e eller inte?

20 juli 2007

I många dialekter, även i min, lämnar man ju bort -e i slutet av substantiv – man säger t.ex. kudd istället för kudde och täck istället för täcke (apokopering kallas fenomenet, om jag inte minns helt fel). Under den senaste tiden har jag märkt att jag blivit osäker på hur vissa saker heter på standardsvenska – ska det vara -e på slutet eller inte? Jag har vid flera tillfällen sagt palle istället för pall, och idag på jobbet sa jag till den som jag jobbade med att hon skulle ställa dammsugaren i ett hörne… Men jag hörde ju genast när jag sagt det att det blev fel… Just nu kommer jag inte på några andra ord som jag haft samma problem med, men de finns – jag lovar.

Det konstiga är att jag kommer inte ihåg att jag haft problem med såna här ord tidigare när jag talat standardsvenska, t.ex. under studietiden i Åbo… Kanske problemen dyker upp nu för att jag blivit extra medveten om hur mycket mitt språk skiljer sig från den svenska som talas runtomkring mig?? Jag vet ju nog egentligen om det ska vara -e på slutet eller inte i orden jag använder, men precis när jag ska säga dem kan jag ibland bli osäker och så blir det fel…

Har ni upplevt liknande saker, eller finns det andra situationer där dialekten ställer till med problem för er?

—————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 20.7.2007 19:26:07

Int sku du ha kunna kommi. Det är finlandssvenska reduktioner i uttalet. ”Int” är väldigt vanligt.

hsg
http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=1656

Svar:
Ja, ”int” hänger nog med mig ännu… tror dock att jag på sistone faktiskt börjat säga ”inte” en del också, men ofta blir det nog ”int”. Och ja, ”int” är ett typiskt exempel på apokopering i finlandssvenskan…

Inkommet 20.7.2007 21:07:28

Det problemet har jag aldrig känt av, möjligen beroende av att jag i jobbet nåste använda standardsvenska och på fritiden talar jag dialekt. Båda varianterna blir alltså starka för mig – det känns som en rikedom att kunna använda olika stilar i språket.

kicki

Svar:
Ja visst är det en rikedom att ha flera olika varieteter att växla mellan! Det tycker jag också, och jag är oerhört glad över min dialekt, och jag har aldrig upplevt min dialekt som negativ på något sätt – förrän jag började märka att jag fick problem med denna typ av ord som jag skrev om i inlägget. Men det är en så liten grej så det gör inget – folk förstår ju nog mig ändå när jag talar :)

Inkommet 21.7.2007 19:34:40

Eftersom jag inte är svenskspråkig från början så kan jag inte ”skylla” mina språkfel på någon dialekt, men när det gäller just det där med -e eller inte så har jag fortfarande svårigheter att komma ihåg om det heter napp eller nappe. :)

Haydee
http://littleheidiofthemountains.blogspirit.com

Svar:
:) Ja, det är verkligen inte lätt att komma ihåg alla detaljer om vilka bokstäver som ska vara med i olika ord… :)

Inkommet 22.7.2007 09:31:47

Fast i Ume snackar man ju också ofta en dialekt där man tar bort ändelser. Tex ”Int(e)”, ”borde(t)”, ”spring(a)”, ”flytt(a)”, ”kran(en)”, osv.. så de(t) ä(r) luuuugnt, My! ;)

Henni
http://bloggen.fi/henniln

Svar:
Ja det har du ju rätt i :) Tänkte jag inte på… Jag behöver kanske inte oroa mig så mycket… :)

Inkommet 23.7.2007 15:57:15

Min mamma gör likadant med slut-e:na. Hon är ungerska till börd.

eminenta z
http://enklabloggen.blogspot.com

Svar:
Ja det är ju ganska förståeligt att man blandar ihop vilka ord som ska ha ”e” eller inte – de verkar ju inte direkt följa något mönster precis… :)

Inkommet 23.7.2007 21:34:40

Vad trevligt att få höra att det finns NÅN annan som tycker likadant om hastigheterna som jag! Det är ju precis som du säger; kamerorna finns ju där av en anledning, en bra sådant!

Lina
http://emmali.blogsome.com

Svar:
Ja, jag håller helt och hållet med dig!! Grattis till lillkillen förresten :)

h1

Jöklot å prackot

18 juli 2007

Ibland tycker jag det är svårt att hitta standardsvenska ord som beskriver en företeelse/känsla så bra som dialektorden jag vuxit upp med gör…

Idag på jobbet hade jag lite problem med en pumpflaska med rengöringsmedel som inte fungerade som den skulle, och jag funderade på att fråga efter en ny, och tänkte på hur jag skulle säga det – det GICK ju att använda den, men det var lite jöklot. Hur förklarar jag det för min chef på ren svenska?? Jöklot säger ju precis hur det var att använda den där flaskan… lite opraktiskt, kanske?? Nåja, jag glömde faktiskt bort att fråga efter en ny flaska, får kanske göra det imorgon…

Ett annat ord som jag använder ganska ofta är prackot. Både jöklot och prackot skulle k a n s k e kunna ”översättas” med opraktiskt, men ändå ligger de två ganska långt ifrån varandra i betydelsen… Jöklot är mer något som har att göra med något som är smått typ – jöklot att få upp låset på dörren, eller att få knäppt armbandet på sig själv, eller något sånt, medan prackot handlar om större saker – det blir så prackot att åka och grilla, man måste ha med sig så mycket, eller det skulle vara prackot att ha båtväg till villan (tycker jag, som inte är van)…

Kanske kunde man säga att både jöklot och prackot betyder typ att något kräver en massa extra ansträngning, fast på lite olika sätt…

Känner ni till dessa ord? Använder ni dem? Håller ni med om mina betydelsefunderingar, eller vad tycker ni att de betyder? Och har ni nååååågon aaaaaaning om varifrån dessa ord skulle kunna komma??

—————————————————————————————–

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 19.7.2007 00:35:35

Jyklot brukar vi säga och det betyder ungefär krångligt. Prackot kan man ha det ibland då allting blir lite mera tillkrånglat och tidsödande. Det finns också ett verb – e jyklar/jyklas. Då är det nånting som bråkar eller inte blir som man har tänkt. Kan tänka mig att det har med ordet gyckel/gyckla att göra, även om betydelsen inte är densamma. Det finns också ett verb pracka på (truga, tvinga) som antagligen har samma ursprung som prackot.

kicki

Svar:
Bra beskrivning av betydelserna! Håller helt och hållet med. Jag hade faktiskt inte tänkt på ”gyckla” – men det måste ju vara därifrån… Hade inte heller reflekterat över sambandet mellan ”prackot” och ”pracka på”…

Inkommet 19.7.2007 11:10:09

Började fundera på det här igår kväll innan jag somnade. Jöklot är jag egentligen mera van med i verbform, jag tänker spontant på barmn och djur. Det är ett typiskt ord som jag skulle använda med mina föräldrar, exempelvis om man vattnar en ko direkt ur ett ämbar. När kon har druckit tillräckligt börjar hon ofta leka med vattnet – hon jöklar alltså. jag skulle inte säga tt det är samma sak som att leka, det har över huvud taget mer att göra med att man gör saker oseriöst. I fallet med kon tar man ämbaret av henne, eftersom hon uppenbarligen inte är intresserad av att dricka längre, hon gör det inte seriöst. Att använda ordet om ting känns inte helt fel, men jag kan inte tänka mig att jag själv skulle göra det. Precis som Kicki tror jag också att det är fråga om nära släktskap med ordet gyckel, som inte heller det är så vanligt i modern svenska.

Ika
http://cassiopeia81.wordpress.com/

Svar:
Intressant! :) Jag känner också till verbet ”jökla/jöklas”, men använder det vääääldigt sällan – adjektivet ”jöklot” använder jag mycket oftare, även om det inte blir så jätteofta nu längre…

Inkommet 19.7.2007 17:03:24

Prackot är ett suveränt ord som jag anammat helt och hållet. Skulle översätta det till SKITJOBBIGT! :)

Henni
http://bloggen.fi/hennilin

Svar:
:) Ja visst är det ett bra ord :)

Inkommet 19.7.2007 19:37:15

Intressant… Jag gick till kommentarerna för att skriva att jag nog bara känner till prackot, aldrig har hört talas om jöklot. Först när jag läste kommentarerna gick det upp ett ljus – känner ju till ordet, men bara med y: jyklar, som jag är säker på att är samma som gyckla. Jyklasi (jfr prackasi) däremot är mer bekant. Men jyklasi är mest något som en irriterad mamma tycker att vilda ungar gör, så inte riktigt den betydelse du beskrev. Ja, det här blev råddigt, så kan det gå…

Mia

Svar:
:) och när jag skrev inlägget kom jag inte alls att tänka på på ”jykla”, även om jag ju hört den varianten väldigt mycket också :) Jag håller helt och hållet med din definition av ”jyklasi”, det kan det nog betyda hemma hos oss också. Kanske har jag fel i mina definitioner av ”jöklot” – kanske jag snarare menar ”påtot” eller ”picklot” eller något sånt (när pumpflaskan krånglade)?? Njäää, blir osäker nu. Eller så kan ”jöklot” ha flera olika betydelser, jag tror nästan det… I alla fall hemma hos oss kan det betyda både det som jag skrev och det som du, Ika och Kicki beskrev… Användbart ord :)

Inkommet 23.7.2007 12:08:20

Men kanske jöklot och jykla ändå är olika saker? Eller ursprungligen samma ord, men att betydelsen förskjutits?

Mia

Svar:
Ja kanske… Borde kolla med mina syskon hur de uppfattar ”jöklot” – blir osäker på min egen språkkänsla nu…

Inkommet 31.7.2007 20:06:15

Jag tycker ju att ”jykel” i verbform är mest bekant och precis som Mia nåt som barn ofta håller på med. Men jag kan nog också ”jykel på” med nåt, kanske då mest hålla på med nåt som inte blir som jag tänkt mig. Sku just skriva om ”piklot”, men såg att du redan själv kommit på det :-). För jag associerade direkt till det ordet.

Netta

Svar:
:) Jag har använt samma pumpflaska några dagar den här veckan, och än en gång kommit fram till att jag faktiskt tycker att det känns ”jöklot” använda den… :) ”Jykel på” känner jag igen, kan inte komma ihåg att det är något jag själv använt nyligen men skulle absolut kunna göra det tror jag… :) Och ”picklot”, ja det känns som något som är ännu mer smått och ”påtot” än vad den där pumpflaskan är… Intressant med dialektord :)

h1

Minnas till

16 juli 2007

No minns ja til hondee villån sa min mommo när jag träffade henne för någon vecka sedan. Och min hjärna gick genast igång, brukar jag säga såhär? Har jag hört andra säga så? Alltså inte bara minnas, utan minnas till (med betoning på till tror jag, alltså ett pratikelverb).

Känner ni igen detta? Är det något ovanligt, regionalt, eller är det standardsvenskt? Jag försöker tänka om jag har hört det mycket eller inte, men jag vet inte… Kan ni hjälpa mig? Och ligger betoningen på minnas eller på till? Vad säger ni?

———————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 16.7.2007 17:29:57

Jo i ÖB trakterna var jag vistas är det nog vanligt att säja så, kanske främst hos den äldre generationen dock.

/lillaC

Svar:
Kul! :) Och om jag inte minns fel så tror jag att du vistas i ungefär samma trakter som min mommo…

Inkommet 16.7.2007 20:59:36

Tror inte man säger så i Sverige. Tycker att det är spännande med de två utbytbara uttrycken ”minnas” och ”komma ihåg”. Kan ”minnas” ha med engelska ”mind” att göra? ”Håg” känns väldigt ursvenskt.

Johan
http://nicaea.wordpress.com

Svar:
Oj, ”minnas” och ”mind” – ingen aning… Vi har ju ”minne” i svenskan också… Vad heter det på tyska?? Kanske det kan ge någon ledtråd till vad det är för ett ord?? Och ja, jag håller med att ”håg” låter väldigt ursvenskt…

Inkommet 16.7.2007 23:05:24

Menar du ”minnas till” i betydelsen ”hitta till”, för i så fall är det väl en sammanblandning av de båda uttrycken? Har aldrig hört det uttrycket här i våra trakter.

kicki

Svar:
Nej, ”minnas till” betyder precis samma sak som ”minnas”… Kanske det är ett uttryck som är ganska speciellt för just mommos trakter (Nykarleby-trakten) då??

Inkommet 18.7.2007 12:58:29

Är hemma ifrån trakten ca 30 km norr om Nykarleby och för mig är ”minns til” är begrepp som jag använder helt naturligt,fortsättningsvis. Betoningen varierar beroende på vad som skall poängteras.Att bara säga ”det minns jag…” skulle kännas för avklippt! ”utflyttad”

essebo

Svar:
Oj va roligt att du också använder detta! :)

Inkommet 31.7.2007 20:01:35

Jag använder nog ”minnas till”, men också utan till. Tycker nog att jag ännu är Nykarlebybo, inte Essebo :-). Om du tycker att jag börjat prata Essedialekt nångång då vi träffas ska du säga till! Du kanske sku märka det bättre än de som träffar mig oftare, speciellt när du är så uppmärksam på språk.

Netta

Svar:
:) Jag har nog inte lagt märke till något dialektbyte för din del, men så har vi ju inte träffats så ofta på sistone heller… :) Ska kolla hur du pratar nästa gång vi ses :)

h1

Duktigord

11 juli 2007

Sådär ja. Nu är jag tillbaka efter en tids bloggsemester. Jag har varit hemma i Österbotten drygt en vecka. Alltid lika roligt, man påminns om saker, människor och ord som man glömt bort. Och lär sig en del nytt.

Det nya ordet för den här resan kom när fammo talade om sin svägerska och sa no jer on slög. Jag var tvungen att fråga vad slög betydde – anade att det betydde något annat än ‘slö’. Och visst, betydelsen är snarast den motsatta – om en person är slög betyder det att det som han eller hon gör blir ett bra gjort arbete, alltså att personen är noggrann och duktig, liksom. Tur att jag frågade, annars hade jag kanske trott att fammos svägerska var en mycket slö människa… Känner ni förresten till detta ord?

Ovannämnda ord får mig att tänka på ett annat ord som lätt missförstås – dåoli (eller hur man nu ska skriva det, har aldrig sett det i skrift). Vi använder inte det i min hemby, men någon gång har typ mommo (som kommer från en annan del av Österbotten) sagt åt en no e du dåoli, och om man inte känner till ordet blir det ju lätt så att man tror att hon klagar på en och tycker att man är ‘dålig’, men det lär väl snarare vara så att det betyder ‘duktig’ (eller något liknande), det också…

Ordet duktig får mig att associera till ännu ett ord som vi diskuterade en kväll hos fammo och faffa, nämligen adjektivet (i komparativ form) välkan, som betyder ‘bättre’ – mer specifikt: enligt fammo ‘finare’ och enligt faffa ‘duktigare’.  (-an ändelsen används istället för -are i min dialekt). Känner ni till detta ord? Och vad anser ni att det betyder? Om man t.ex. säger di je na lite välkan folk – betyder det då att de är ‘finare folk’ eller ‘duktigare folk’? Eller kan det vara båda? Eller något helt annat? Och finns det också med -are/i-ändelsen, alltså välkare/i? Borde väl veta om jag hört det men är lite osäker…

Ja, det här blev väl i det längsta laget, men jag tar igen vad jag missat de senaste veckorna… :) God natt på er!

—————————————————————————————–

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 12.7.2007 19:55:05

Alltså det här är ju som att gå i barndom, rena godispåsen med ord och uttryck som känns väldigt hemma. Slög har jag hört rätt mycket (fast när jag tänker efter är det eventuellt bara från en person – pappa), men då i första hand om verktyg. Dåliga verktyg kan också vara oslöga. Däremot kan jag inte påminna mig att ajg skulle ha hört ordet användas om människor. Dåoli har jag lärt mig att avkoda till dess sanna betydelse efter allt mitt umgänge norröver. Fick hela tre såna kommentarer i min bilddagbok häromdagen. :) Välkan är också mycket bekant, det känns mycket mellanösterbottniskt. Tror att det är på väg mot ett försvinnandets öde – tyvärr, för det är ett rätt sympatiskt ord. Jag skulle inte tolka ”välkan folk” som finare folk, utan mer som att de är duktiga. Jag har bara hört det i redan komparerad form, dvs som ”välkan”. Har haft en diskussion om det här med en viss björköbo någon gång trotr jag, det känns väldigt bekant.

Ika
http://cassiopeia81.wordpress.com/

Svar:
Tack för din kommentar! :) Kul att du hört ”slög” om verktyg!! Och jag skulle också ha tolkat ”välkan” mer som ”duktigare”, men enligt fammo kan det alltså också betyda ”finare”… PS. Håller på att läsa Åsa Larssons böcker nu och märker ut vissa intressanta småord… :)

Inkommet 12.7.2007 21:24:22

”Välkan” är väl nog ”av ett bättre/finare slag”. Ah, mera österbottnisk dialekt! :)

Tanja
http://bloggen.fi/ulrika_marie

Svar:
Oj, intressant. För mig var nämligen ”finare”-betydelsen helt ny när fammo nämnde det… Och ja, visst är det kul med dialekter :)

Inkommet 12.7.2007 23:10:15

Välkan(välkari kan ha både betydelsen ”finare” och bättre/duktigare. Ex. ”Vi måst fo tag i na välkari värk” (bättre virke) och ”dem haldär se na liti välkan/välkari” (lite finare). Slög har jag också hört och till och med använt själv även om det börjar vara på utdöende. Ett ”slögt arbeit” eller om en person som du nämnde ”Nåo e han slög” i betydelsen att han gör ett välgjort arbete. I sammanhanget kunde också nämnas ”rad” med långt a-ljud. ”Nåo e hon ”rad” i arbeiti”. Det betyder att hon är snabb och gör undan arbetet fort.

kicki

Svar:
”Rad” var nytt för mig, intressant :) Kul att det finns så många speciella dialektord, lite synd att de håller på att försvinna, men samtidigt föds ju nya ord och uttryck… Jag är förresten ganska nyfiken på varifrån du kommer… :) Skulle gissa på Munsala-trakten eller lite söderut (p.g.a. åo-diftongerna), har inte så stor koll på dialekterna i Vörå-Oravais-Maxmo-trakten… Men kanske någonstans mellan Kvevlax och Munsala????? :)

Inkommet 13.7.2007 00:40:30

Dåoli måste ju vara detsamma som duglig, tycker att duglig i flera dialekter uttalas med ett nästan osynligt g.


Svar:
Oj, har inte tänkt på det… Kanske det är så??? Någon annan som vet??

Inkommet 13.7.2007 11:22:47

Du gissade helt rätt, Vörå-Maxmo är min hemkommun.

kicki

Svar:
Wow! Kul! :) Så bra, då kanske jag får lära mig lite mer om dialekterna i dina trakter – känner faktiskt pinsamt lite folk därifrån…

Inkommet 13.7.2007 11:49:27

Roliga ord! Speciellt eftersom de kan missförstås så radikalt… Slög har jag aldrig hört förr, men så är jag ju norrifrån också. :) Dåoli däremot är en gammal god vän. Välk/välkari finns nog i Purmo också, fast det kanske är lite äldre sort. Här används det nog i betydelsen duktig, har aldrig hört det användas som finare. Däremot kan man säga om någon som varit sjuk att hon e välkari nu. Starkare alltså, men den betydelsen är ju inte så långt från duktig. Intressant det här med rad som Kicki skrev om, det finns här också, men i varianten ”rada”, med korta a:n. Men betydelsen är samma, och det ordet skulle jag iaf påstå att är vanligare än ”välk”.

Mia

Svar:
Oj, intressant med dina funderingar :) Verkar som om de flesta är mera inne på ”duktigare” än ”finare”-linjen när det gäller ”välkan”… Kul det där med ”rada”, det har jag aldrig hört förr!! :)

Inkommet 13.7.2007 13:39:20

Har aldrig hört slög förr, men nog välkan. Rada är också ett bekant ord. Pappa brukar säga att ”mamm e no rada” t.ex. när det handlar om att sticka eller plocka ägg…

ia

Svar:
Er e min papp dö talar om?? E låter ju som om e sko va min mamm i alla fall, men ja ha aldri hört papp säj he… Konstit!!!! Brukar an säj e på våran dialekt, elo er e såde som tå vi säger namne på ställe tär vi har villan, att e je na lite på skämt (för att vi int egentligen kan säj e??)?

 

Inkommet 16.7.2007 18:27:55

Jepp, e je no papp som ja talar om! An säger e no på mammas dialekt… Fast ja ha allti trodd att e betyder att on e snabb, men kanske e egentligen betyder duktig..

ia

Svar:
Jaaa… fast ja börja fundeer jer en daa, brukar int an säj ”on je rama på ti stick”? he känder åtminstone ja igen, men int ”rada” – va tror dö? å ”rama” betyder väl ”dukti”?

Inkommet 19.7.2007 11:13:10

Jo, rama betyder duktig, åtminstone har jag alltid uppfattat det så. fast det här är nog också ett ord som för en tynande tillvaro. Det brukar inte användas i min familj (eventuellt använde fammo det), men jag minns att skoltaxichauffören brukade använda det. :)

Ika
http://cassiopeia81.wordpress.com/

Svar:
:) Ja, jag tror inte att jag har hört så många människor använda ”rama” – i vår familj använder pappa det, men är osäker på om det är ett ord som brukar användas i vår by, eller om det är något som mamma fört med sig till oss… Förresten så träffade jag på en person hemma vid frissan för några veckor sedan som tyckte att hon kände igen mig och när hon hörde mig prata var hon helt säker på att det var jag, för jag hade använt något uttryck som nog var ”norrifrån”, alltså från mamma… och då fattade hon att det nog måste vara jag. Men jag som trodde att det INTE ALLS hörs på mig att mamma är norrifrån, blev lite förvånad, men tydligen har jag plockat upp något ur hennes dialekt också :)

Inkommet 31.7.2007 19:58:02

Jag måste nog också kommentera, fast det blir ganska likt Mias kommentar :-). jag har aldrig hört slög, tycker att dåoli betyder duktig och välkari är bekant just i betydelsen duktig eller bra. T.ex. sku jag kunna säga att jag behöver en ”välkari kniv” att skära med och då mena en bättre eller vassare eller kanske större kniv. Både rada å rama är också bekant. Rada är nog för mig duktig, medan rama för mig också kan vara nåt som är stort, typ en ”rama köttbeta”. tror jag :-).

Netta

Svar:
Ja ”välkari kniv” o.dyl. känner jag nog igen :) Alltså fattar inte att jag aldrig förr hört ”rada”, det är ett mysterium…