Archive for juni, 2007

h1

Konfirmationsord

27 juni 2007

Såhär i konfirmationstider kan jag konstatera att termen skriftskola inte verkar användas i Sverige längre… Och egentligen låter det ju ganska ålderdomligt – lite typiskt att det finns kvar i Finland ännu… Konfirmation säger man här, helt enkelt, eller konfa. Man går konfirmation (själva skriftskolan), åker kanske på konfaläger och konfirmerar sig (oftast) sedan.

Själv kommer jag från skriba-bältet. Har aldrig känt mig riktigt bekväm med rippi, trots att jag vuxit upp med det ordet också – inte i hembyn men bland kusinerna och vännerna. Nä, skriba är det nog som gäller för min del. Fast det har hänt att jag sagt konfaläger också nu i sommar. Särskilt eftersom jag själv hade förmånen att vara med på ett konfaläger tidigare i våras. Konfaläger – ganska sympatiskt ord, tycker jag :) Men skriba ligger närmast hjärtat.

Vad säger ni?

—————————————————————————————–

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 27.6.2007 22:33:38

Jag håller på ”skribba” eller skribban, som vi sa på min tid. En trevlig tid… kvälls lektioner, killar, första riktiga kärleken, roliga stunder tillsammans med kompisarna. En bra tid, några veckor på hösten varade det… sedan kom funderingar på Gud och avslöjande om att prästen faktiskt inte var så god som jag i mitt barnsliga sinne trodde…

AM
http://bloggen.AMs_plats

Svar:
”skribba”-varianten har jag också hört, men hade glömt bort den. Och visst är skriban något att minnas, för mig också :)

Inkommet 27.6.2007 22:46:58

Skriba säger vi i Solf, eller skriftsskolan. Egentligen är det väl ett bra ord, man skall väl lära sig om Skriften, eller hur? Sedan skall man bekräfta sin kristna tro genom konfirmationen. Det finns många som går i skriba som sen inte vill konfirmera sig, och det är ok tycker jag.

Monica
http://www.bloggen.fi/ressugen

Svar:
Ja, man ska lära sig om skriften, för att sedan kunna bekräfta sin kristna tro, så på det sättet är ju ”skriftskola” ett bra ord. Jag beundrar de som går i skriban och ger det hela en chans, men som sedan väljer att inte konfirmera sig, eftersom de inte tycker sig ha någon tro att bekräfta. Som motvikt till alla som konfirmerar sig enbart för presenternas skull… Men jag tycker det finns oerhört mycket positivt med att så många i Finland går i skriban, församlingarna har en fantastisk chans att nå landets 15-åringar genom skriban. I Sverige är det inte så vanligt att gå konfirmation längre, minns inte procenten men den är BETYDLIGT lägre än i Finland. – – Förresten, nu kom jag på ett gammalt uttryck som min farmor brukar använda i betydelsen ”konfirmera sig” – ”gaa fram” (tror jag, eller var det något annat ord än ”fram”? minns inte…), har du eller någon annan hört det?

Inkommet 27.6.2007 23:19:12

Eftersom jag fortfarande bodde i Finland och bara talade finska när jag konfirmerade mig så är det ordet rippileiri (eller ripari) som gäller för mig. Det där med skriftskola var helt nytt för mig faktiskt. Alltid lär man sig något nytt. :)

Haydee
http://littleheidiofthemountains.blogspirit.com

Svar:
:) ”ripari” var nytt för mig :)

Inkommet 28.6.2007 08:52:14

Jag har nog gått i rippi, från norra Österbotten som jag är. Men då jag jobbade i församlingen i Åbo så var det skriba som gällde. ”Gaa fram” har jag nog också hört och att ”vara skriftskolgaji”, alltså att ha blivit konfirmerad. Tycker också att församlingarna i Finland har en enorm chans att nå alla 15-åringar samtidigt som jag faktiskt inte alls tycker om det faktum att många konfirmerar sig bara för traditionen eller presenterna, att konfirmationens verkliga betydelse är så liten. Kanske det vore bra att framhålla att man inte måste konfirmera sig för att man gått i skriftskola och vad det faktiskt innebär. Jag minns en präst som en gång uttryckte sig som att ”ja” vid konfirmationen mera är ett kanske, eller ett ”inte nej”. Alltså att man inte vill säga nej, men inte heller klart ja, typ.

Netta

Svar:
Ja, jag tycker också att det vore bra att under skriban framhålla mer vad det faktiskt innebär att konfirmera sig… En intressant grej är att många pingstförsamlingar i Sverige har konfirmation, även om ju deltagarna inte har något dop att bekräfta, men de kallar det konfirmation i alla fall.

Inkommet 28.6.2007 12:07:37

Vi gick i skriftskåolan på min tid, men nu tycker jag ungdomarna använder rippi här i våra trakter.

kicki

Svar:
Så ”rippi” breder ut sig alltså…

Inkommet 28.6.2007 16:48:48

Vi sa rippi (i mitten av 1990-talet). Men skriba är väl också vanligt och så har jag hört att äldre sagt ”gå fram”.

Sofia
www.bloggen.fi/lillasystern

Svar:
Kul att du också hört ”gå fram”! :) Det håller väl nog på att försvinna helt och hållet, känner inga yngre som säger så…

Inkommet 29.6.2007 13:01:01

Please confirm. Konfirmera – bekräfta dopet när man fått undervisning och blivit så vuxen att man själv kan ta ställning. Ordet dop och döpa har fått betydelsen att namnge. Många tror att dopet är till för att barnet skall få sitt namn. Namngivning har inget med dopet att göra. Prästen frågar: Vad har ni givit barnet för namn? Det sker en ständig förskjutning i ordens betydelse. Vissa ord blir t.o.m. förbrukade och oanvändbara i sin egentliga betydelse.

hsg

Svar:
Ja precis. Jag har också reagerat på att ”döpa” fått en ny betydelse. När jag var liten hade vi en baptistkille i min klass och mamma och pappa förklarade att det innebar bl.a. att han inte var döpt. Och jag kunde inte förstå hur han ändå kunde ha ett namn…

Inkommet 29.6.2007 13:54:17

Jag sa konfirmera på min tid men jag tycker att de svenskar jag hört prata om det säjer att ”man går och läser” och att målet benämns som konfirmation.

Snusmumriken
http://bloggen.fi/sniff

Svar:
”går och läser” har jag faktiskt inte hört, intressant :)

Inkommet 5.7.2007 16:13:51

jag har nog varit i rippi men nufötidne är jag så gammalmodig av mig så att jag benämner det gå i skriftskola :) (man blir som man umgås :))

C
/lillaC

Svar:
:) ja visst blir man påverkad av de man umgås med :)

Inkommet 5.7.2007 20:53:34

Är det någon skillnad på KARAKTÄRISERA och KARAKTERISERA? Båda accepteras av stavningsfunktionen i Word och båda används lika mycket av internetanvändare (om man gör en sökning på båda stavningarna).

De heligas samfund
http://nicaea.wordpress.com

Svar:
Jag troooor att det inte är någon skillnad på dem… Har inte tillgång till nyaste SAOL just nu så jag kan inte kolla… Men jag tror att båda är lika OK – så det är väl bara att välja vilket man vill använda, och vara konsekvent med det (inom en och samma text)…

Inkommet 6.7.2007 21:26:14

REKLAM: Den som tycker att My har skrivit veckans bästa blogginlägg kan rösta på henne här: http://nicaea.wordpress.com/2007/07/06/rosta-pa-blogg-grannar/


Svar:
Oj – kul :) fast jag har ju inte skrivit något denna vecka… :) har haft lite semester från bloggen…

Inkommet 7.7.2007 20:40:25

Råkade ha SAOL liggande bredvid datorn: karaktärisera och karakterisera är likvärdiga enligt den…

Mia

Svar:
:) tänkte väl det. TACK för att du kollade upp det :)

Inkommet 8.7.2007 22:34:15

Det var så kul att du kom och presenterade dig igår. Hoppas resan hem gick bra, trots att båten visst inte gick som den skulle, har jag hört.. :/ Ha det bra i Ume!:)

Henni
http://bloggen.fi/hennilin

Svar:
:) Kul att träffa dig också!! :) Och ja jag kom mig lyckligt hem, om än ca en timme senare än planerat. Men – för att vara RG-line var det ju faktiskt en av de bättre resorna, jag har varit med om värre :) Man får ju inte vara för kräsen…

Inkommet 8.7.2007 22:38:40

By the way så säger jag så klart konfaläger, även om jag aldrig varit på ett sådant själv! Och jag har för mig att det talades om konfa-präst också, på den tiden då det begav sig..?!:)

Henni
http://bloggen.fi/hennilin

Svar:
:) Kul! Tycker själv att ”konfa” är ett ganska bra ord. Kort och koncist, och man fattar var det handlar om.

Inkommet 23.7.2007 15:55:10

En polare som läser på prästseminariet(Rom) påpekade att han tycker att man BLIR konfirmerad. Man ber Gud (och kyrkan) att bekräfta/konfirmera en som kristen.

eminenta z
http://enklabloggen.blogspot.com

Svar:
Det var en ny synvinkel på konfirmationen för mig… Fast själva uttrycket ”bli konfirmerad” används nog i mina hemtrakter, men jag har aldrig tänkt på den innebörden förr… Intressant! Tack för den! :)

h1

Midsommar

25 juni 2007

Ja, nu är den över – messomarin, som jag skulle säga på min dialekt. Men alltid alltid alltid när jag talar standardsvenska blir det midsommar, med ett tydligt d. Fast här i Sverige säger ju alla missommar. Så jag skulle ju bara kunna byta ut e mot i i mitt messomar så skulle det bli precis som svenskarna säger, men d:et vill liksom hänga kvar. Svårt att göra sig av med det (jag försökte en gång förra veckan men det kändes konstigt). Fast på en skylt på dörren på vår kvarterspizzeria (ja det finns en sån i varenda liten stadsdel här i stan) såg jag en ny variant: mittsommar.

Nåja, en mjukstart efter messomarin blev det för min del här på bloggen. Inget avancerat inlägg precis. Men hoppas ni alla hade en riktigt bra messomar, det hade jag :) Ha en bra dag också!

* * *

(Några timmar senare…)
En liten fundering – varifrån kommer e i messomar?? Hur i hela världen har det kommit dit?? Samma fenomen finns ju också i meddasvilo, ettmeddaskaffe och säkert i några andra ord också… Där har ju i i middag blivit e. Hur kommer det sig? Någon som har någon tanke kring detta?

—————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 25.6.2007 16:47:19

Från italienskans mezzo? :) Nej, jag har ingen aning.

Haydee
http://littleheidiofthemountains.blogspirit.com

Svar:
:) inte så lätt att veta :)

Inkommet 25.6.2007 17:21:18

På närpesspråket säger vi ”midda” och ”baketmiddaskaffe” men ”mesomarin” och ”mesomarsdaajin” Närpessproåtje je räidit så ja tycker vi kan riet oss ett he. He jier språkforskaren å.

hsg

Svar:
Ja vid närmare eftertanke tror jag att vi säger ”ettmiddajin” med i i min dialekt, medan mamma (som kommer från norra Österbotten) säger ”ettmeddaan” med e… Och närpesspråket ja, det är intressant det :) Själv känner jag inte så mycket folk därifrån så jag har inte så stor koll på dialekten, men lite förstår jag ju :)

Inkommet 26.6.2007 20:14:41

Är det i som blivit e då..? Vad kom först, ägget eller hönan? ;)

Mia

Svar:
Oj, hade inte tänkt på det :)

Inkommet 27.6.2007 21:19:39

Vad kom först: messommar eller midsommar? Vad kom först: ettmiddajin eller eftermiddagen? Går dialekten som en släpig svans efter centralspråket, precis som alla trender i samhället kommer från städerna och sedan vidare till landsbygden i en något rufsigare form? OBS: Hoppas du inte tolkar det här som en oförskämdhet – det är en ärligt menad fråga.

Johan

Svar:
Tja, just med dessa exempel vågar jag inte yttra mig om vilket som kommit först… Men lite allmänna reflektioner kring dialekt och standardspråk: en hel del av det som finns i dialekterna (ord, böjningsformer, diftonger m.m.) har tidigare funnits i ”den vanliga svenskan” också. Det som nu är standardspråket bygger helt enkelt på dialekterna i Mälardalen (maktens centrum), och allt eftersom tiden går har fler och fler drag försvunnit ur standardspråket (men en hel del har bevarats i dialekterna). Så visst finns det skäl att tro att vissa saker som finns i dialekterna faktiskt kan vara äldre än det som finns i standardspråket… MEN – samtidigt är det ju en hel del nya språkfenomen som uppstår i städerna och därefter sprider sig ut på landsbygden (kanske i en annan form än i städerna, men ”rufsigare” antyder att det skulle vara en sämre form, och det vill jag inte hålla med om…). Så allt i dialekterna är inte urgammalt. Dialekterna påverkas också av standardspråket, liksom standardspråket påverkats av dialekterna (mer av dialekter med högre status (Mälardalsområdet) än av dialekter med lägre status). – – – Ja, det här blev ett långt svar, men det är ju en ganska komplicerad fråga, och det finns mycket som jag funderar över när det gäller språkhistoria… Själv är jag ju ingen språkhistoriker, utan mer inne på nutidsspråk. Fast språkhistoria är lite intressant också :) Hoppas du tycker att du fick svar på din fråga.

h1

Stöta sig

18 juni 2007

På sistone har jag funderat på verbet stöta sig. I mina hemtrakter kan man använda stöta sig i betydelsen ‘slå sig’. Jag vet dock inte hur utbrett det här är – finns det över hela Svenskfinland? Vet ni något om det? Och har ni någon aning om om man kan säga så i Sverige också? Jag vet liksom ingenting alls om hur utbrett det här uttrycket är… Annat än att det också kan betyda typ ‘vara osams med någon’ och då är det ju absolut allmänsvenskt… Ja, kanske ni kan hjälpa mig med detta?

—————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 19.6.2007 10:06:21

Känner mig osäker där, men är det inte så att ”göra sig illa” är det gängse uttrycket i Sverige? Här i Finland stöter vi oss både konkret och abstrakt.

kicki

Svar:
Ja jag skulle också tro det…

Inkommet 19.6.2007 20:22:58

Här i Sverige när man stöter sig är det nog enbart att ”komma på kant med någon” annars gör man illa sig. Eller slår sig.

Månn
http://www.bloggen.fi/caolila

Svar:
Ja, det var det jag trodde också

Inkommet 20.6.2007 13:29:18

Hemma i Nykaabi ”stöit ja me” när jag var liten. Här så slår man sig, eller gör illa sig. Säger det till ungarna också, så det inte blir några missförstånd. enklast så, försvenskning på G =)

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
:) Jag ”stöiter int me” här heller, utan jag ”slår mig”, så det är nog försvenskning på gång här också fastän vi inte har några barn :)

Inkommet 21.6.2007 16:14:10

Hejsan Jag tar idag en flukt på ‘kontextuella sammanhang’ och undrar om det möjligen är en tautologi, tårta på tårta, och om man inte helt enkelt kunde skippa det ena ordet? http://enklabloggen.blogspot.com/2007/06/z-tar-en-flukt-p-sammanhangs-sammanhang.html

Kaxiga Z
http://enklabloggen.blogspot.com

Svar:
Ja, jag skulle nog säga att det blir lite dubbelt med både ”kontextuella” och ”sammanhang”… Verkligen. Ett av dem räcker. Men det ”låter kanske finare” om man har båda, tror kanske folk… Men jag skulle nog använda bara ett av dem… ”kontexter” eller ”sammanhang” alltså. – – – En annan lite kul grej som jag märkt i Sverige (apropå ”tautologi”:)) är att här säger man ”taftologi” (precis som i ”terapeft”) medan jag (och många andra finlandssvenskar med mig) säger ”tautologi” och ”terapeut” – precis som det skrivs… Fast ”terapeft” har faktiskt slunkit ur mig några gånger – bland annat då jag gjorde en inspelning med mig och en invandrartjej och min lärare skulle lyssna på det sen… och jag ville inte göra invandrartjejen förvirrad genom att tala om ”terapeuter”.

Inkommet 22.6.2007 00:21:07

Kaxiga Z – Ta en titt på kontexten (eller sammanhanget) torde väl räcka till.

kicki

Svar:
Ja, precis!

Inkommet 25.6.2007 12:09:28

Borde kanske egentligen skicka e-post, men det är lättare såhär. Lästa senaste (och sista) JT Med Mera häromdagen och stötte på inte mindre än två ord som jag hoppade till inför. Det ena var ”reflexion” och det andra ”förre”. Det första skulle jag ju stava ”reflektion”, men kanske båda är vanliga nuförtiden? Det andra ordet fanns i en insändare på JT-ung och i meningen ”Att gå vidare i livet är svårare än man skulle kunna tro, men ju förre man gör det desto lättare blir det i slutändan”. Är det här ett ord som är bekant för dig? Eller andra? Eller är det bara ett stavfel?

Netta

Svar:
Intressanta saker! :) ”reflexion” har jag också funderat på, det stavningssättet stämmer ju bra med uttalet i Sverige – för t:et hörs ju inte här. Men folk i Finland använder ju också ”reflexion”, har jag också märkt… Men om man söker på google får man ÅTTA gånger fler träffar på ”reflektion” än på ”reflexion”, så det säger ju en del om utbredningen… Själv föredrar jag absolut ”reflektion” – tycker helt enkelt att det är snyggare! :) Och det där ”förre” – det var helt nytt för mig, men om man googlar på det får man faktiskt några få ”ju förre desto bättre”-träffar, bl.a. från vasabladet.fi (i en kommentar till en artikel), MEN det är lite svårt at avgöra, i många av fallen verkar det passa bättre med ”färre” än med ”förr” (som i ”ju förr desto bättre”), så det är troligt att ö:et i ”förre” bara är ett stavfel… MEEEEEEEEEN lite svårt att säga i vissa fall… Vore intressant att veta mer om detta, någon som vet??

Inkommet 26.6.2007 09:31:02

”Ju förre” känns som en felskrivning för mig och skulle definitivt inte passera som gångbart i en skoluppsats.

kicki

Svar:
Nej, inte en chans att jag skulle godkänna det i en skoluppsats. Verkar troligt att det är en felskrivning… Men helt säker kan man ju inte vara…

h1

Blev att kosta

16 juni 2007

För ganska många månader sedan sa jag till min man typ det blev att kosta 100 kronor och han såg lite fundersam ut och sa väl något i stil med jasså det kostade 100 kronor? Uttrycket blev att kosta används tydligen inte i Sverige – utan man säger helt enkelt kostade. Google-träffarna visar också att det typ bara är på sidor från Finland som detta uttryck används.

Varför säger vi blev att kosta??? För vi gör ju inte alltid det, utan ibland säger vi ju bara kostade… Har det något att göra med att man vill betona slutresultatet, slutsumman, att det liksom är något anmärkningsvärt med den på något vis – extra billigt, extra dyrt?

Jag vet inte, vad tror ni? Och kommer ni på något annat liknande uttryck med blev att + infinitiv? Jag kommer inte på något just nu… Och har detta uttryckssätt något att göra med finskan? Eller varifrån kommer det? Många frågor, få svar – än så länge. Det kanske kommer… :)

—————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 16.6.2007 16:59:58

Det har kanske att göra med den knapphet vi finländare har haft att leva med. Skomakaren eller reparatören har fått i uppdrag att göra det nödvändiga arbetet så billigt som möjligt. Då redovisar han sedan vad det blev att kosta.

hsg

Svar:
Ja, kanske det.

Inkommet 16.6.2007 20:41:46

Finns också i dialekten:” Va vart e ti kost?” Även i finskan. ”Mitä paketti tuli maksamaan?”

kicki

Svar:
Misstänkte att det kunde ha något att göra med finskan… Och ja, jag kan också säga det på min dialekt (fast oftast med ”voor” istället för ”vart”).

Inkommet 17.6.2007 11:44:52

Jag tänkte också säga att samma uttryck finns i finskan, och min språkkänsla säger att man då betonar slutsumman.

Haydee
http://littleheidiofthemountains.blogspirit.com

Svar:
Intressant!!

Inkommet 18.6.2007 20:21:18

Jag skulle just också påpeka det här med slutsumman, att den inte är helt självklar när man använder uttrycket – man kanske inte skulle säga att en femmarkspåse vart ti kost fem mark. Men om det är flera varor som sammanlagt blir 100 kr är det ju helt naturligt. Eller om man lyckats pruta… :) Så som jag ser det är det nog en skillnad på kosta och bli att kosta!

Mia

Svar:
Intressanta tankar – det ligger nog mycket i det där!! Och gissa vem som nostalgiskt längtar efter femmarkspåsar nu… :)

Inkommet 19.6.2007 15:54:00

Summa är ju egentligen resultatet av en addition. Man adderar de olika beloppen och får en summa. Slutsumman skulle tyda på att det även förekommer delsummor. Man betalar sedan ett stort belopp.

hsg

Svar:
Ja.

h1

Lämna igen

13 juni 2007

Tidigare i våras skrev jag om hitta igen, som man säger här uppe. Nu har jag även upptäckt att man också säger lämna igen, och jag la märke till det eftersom jag själv inte brukar säga så. Jag tror att jag säger lämna tillbaka, eller möjligen (i mer formella sammanhang) returnera. En sökning på google visar att lämna igen faktiskt förekommer en hel del – överallt i Sverige, verkar det som… Men jag fick ändå många gånger fler träffar på lämna tillbaka, och returnera fick ännu fler träffar.

Har ni hört lämna igen? Eller vad brukar ni säga?

——————————————————————————–

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 13.6.2007 23:28:08

I Svenskfinland används lämna tillbaka och lämna igen torde vara den variant som används i Sverige.

kicki

Svar:
Nja, ”lämna tillbaka” (eller ”lämna tillbaks”) används nog också i Sverige…

Inkommet 14.6.2007 02:22:16

Jag är svensk och jag lämnar oftast tillbaks saker och ting. Återlämna är en annan variant, men det används kanske bara i bibliotekssammanhang?

Johan
http://nicaea.wordpress.com

Svar:
Kanske det, har ingen koll faktiskt… :)

Inkommet 14.6.2007 09:05:29

Jag tror att jag närmast säger ”ge tillbaks” eller ”fara tibaks med”, men jag ”lämnar in” böcker till bibban. Men om jag skulle låna nåt från nåt annat mer officiellt ställe så tror jag nog att jag skulle säga ”lämna tillbaks”, men sällan i vardagssammanhang. Tror jag, men det är så svårt när man börjar tänka efter hur man egentligen säger…

Netta

Svar:
Ja, man blir alltid lite osäker när man väl börjar fundera på hur man egentligen brukar säga :) Men ”lämna in” hade jag inte alls tänkt på, det tror jag att jag brukar säga också :) Tack för det!

Inkommet 14.6.2007 10:12:07

Jag lämnar tillbaka. Tror inte jag har hört lämna igen varianten här i Gävle.

Månn
http://bloggen.fi/caolila

Svar:
Jag undrar hur pass utbrett ”lämna igen” egentligen är…

Inkommet 14.6.2007 14:44:35

Här uppe säger de lämna igen. Åminstone har jag hört det förekomma…

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
:) Kan tänka mig att det används där också :) Men du säger inte så, eller?

Inkommet 14.6.2007 20:11:30

”Ge igen” bör man absolut inte göra! Då är de bättre att ”lämna igen” eller ”ge tillbaks”! hehe, ursäkta den dåliga vitsen.

Johan
http://nicaea.wordpress.com

Svar:
:) Bra poäng :)

Inkommet 16.6.2007 16:51:34

I Finland skrev ett företag som säljer mobiltelefoner ungefär såhär i en annons: Hämta din gamla mobiltelefon till vår butik så får du köpa en ny av oss för 300 Euro.

hsg

Svar:
Ja just ja, den varianten finns ju också, tänkte inte på den… Inget som jag brukar använda dock…

Inkommet 18.6.2007 08:17:07

Åh, föregående kommentar får mig att tänka på en annan variant, som nu kanske inte direkt har med saken att göra, men som stör mig. Åtminstone i den åboländska dagisvärlden säger personal och föräldrar att de kommer och söka sitt barn till dagis. Jag nästan skriker när jag hör det, för jag tycker att det låter som att föräldern står vid dagisgrinden och spanar efter var barnet finns, alltså konkret söker efter sitt barn. Jag tycker att man hämtar sitt barn från dagis. Förresten, förra kommentarens citat är säkert en översättning från finskan, för man kan väl inte riktigt säga sådär på svenska, eller?

Netta

Svar:
Först din sista fråga: nej det är inte korrekt svenska att använda ”hämta” på det sättet som i annonsen som nämndes i kommentaren ovan. Och sen: ja, jag håller med om detta med ”söka” – att det är väldigt irriterande!! Men antagligen irriterar sig ”söka”-folket på något hos oss österbottningar också… Men läs gärna Mikael Reuters tankar kring dessa ord, se länken i kommentaren nedan. Det var intressant!

Inkommet 18.6.2007 16:35:30

Söka barnet på dagis och hämta det dit.

hsg
http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=1700

Svar:
Tack för länken, det var intressant!

h1

Entledigad

12 juni 2007

Gårdagens nya ord för mig var entledigad, som jag stötte på i en tidningsartikel. Det betyder alltså ‘avskedad’, fick jag lära mig. Så nu vet jag det. Hm, på något sätt låter det inte lika brutalt och rått som avskedad… Låter liksom lite finare, om man säger så… Nåja, känner ni till det ordet? Och har ni någon uppfattning om hur vanligt det är?

————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 12.6.2007 17:12:45

Ja, känner till det från byråkratspråket, men också från krysslösande. Tror dock inte att det är så vanligt att man skulle gå omkring och säga att man blivit entledigad. Vanligtvis säger man nog att man har fått sparken eller har fått sluta, blivit av med sitt jobb osv.

Inge
http://bloggen.fi/inges

Svar:
Ja det tror jag också. Det kanske är mest arbetsgivaren som använder ordet ”entledigad”, för att det kanske låter lite bättre…

Inkommet 12.6.2007 17:19:19

I tyskan finns också ordet ”entledigen”, vilket betyder i stil med att bli av med något, befriat från något. Dock tror jag inte tyskarna använder det i form av att bli sparkad från jobbet. Eller kanske de väljer att tänka på det som att bli ”befriad från jobbet”. :)

Linda
http://bloggen.fi/lindastyskland

Svar:
Intressant!! :) Ja, när jag googlade på ”entledigad” fick jag också en känsla av att det hade något att göra med att bli befriad… Det fanns många träffar typ ”NN begär att få bli entledigad från uppdraget”… Så det kanske är ett ord som används mer när själva bli-av-med-något-grejen är positiv snarare än negativ (eller om arbetsgivaren vill försöka framställa avskedandet som lite mer positivt…) Jag vet inte, en liten tanke bara :)

Inkommet 12.6.2007 20:14:39

Man kan bli entledigad från en tjänst eller ett uppdrag – bli befriad mot sin vilja kunde man kanske säga. Det förekommer endast i formella sammanhang.

kicki

Svar:
Ja det låter verkligen formellt :)

Inkommet 13.6.2007 19:17:14

Beträffande den svenska som talas i Sverige. Svenskarna säger: papper, kvinner, böner, färger, skoler, fråger, då de menar pappor, bönor o.s.v. samtidigt är man oerhört noga med vissa uttal och betoningar. Hur förhåller ni er till detta? Vad lär ni invandrarna att säga? Finlandssvenskarna säger/skriver: dubbelt mera, sju gånger mera då de menar dubbelt så mycket, sju gånger så mycket. Skriva brev åt mamma, berätta åt dig. Det är några skillnader mellan svenskt och finlandssvenskt som förvränger betydelsen.

hsg

Svar:
Oj, jag känner mig osäker på detta med -er-ändelsen… Men jag vet bara att mitt uttal (-år) inte är ”fel”, och att jag därför inte har någon anledning att ändra mitt uttal, även om många svenskar (men inte alla!) har -er-uttal… Annars är det ju så att vi ska lära ut ett sådant uttal som folk i allmänhet använder (t.ex. att säga ”rolia” istället för ”roliga” o.dyl.)…. Angående det där mer dubbelt mera så har jag inte så mycket att säga – annat än att jag kan instämma i att ja, visst är det så att vi i Svenskfinland ibland säger saker på ett ologiskt sätt, ett sätt som funkar i Svenskfinland (för vi är vana vid det) men som kanske inte funkar i andra sammanhang, och det är bra att känna till (ett ex. är ju verbet ”slippa”)… Om det här blev ett konstigt svar så är det för att jag har lite bråttom nu… :)

Inkommet 13.6.2007 19:45:23

hsg, dubbelt mera och dubbelt så mycket är ju bara olika sätt att säga samma sak. Däremot om man säger dubbelt mindre och menar hälften mindre blir det en avsevärd skillnad.

kicki

Svar:
Jag är inte så bra på logiskt tänkande, känner att det där med ev. skillnader mellan ”dubbelt mera”/”dubbelt så mycket” blir lite för avancerat för min hjärna, i alla fall just nu… :) Men det där med ”dubbelt mindre”/”hälften mindre” är jag med på… :)

Inkommet 13.6.2007 20:46:22

Kicki, du verkar säker men det är bara för att du är så van att höra uttrycket ”dubbelt mera.” Finlandssvenska journalister på tidningar och i TV och radio använder detta uttryck trotts att det är både matematiskt och språkligt fel. Detta måste vi få bort ur de finlandssvenska medierna. Läs Finlandssvensk Ordbok om olämpliga finlandismer och Reuter rutor. Bifogar länk.

hsg
http://www.kotus.fi/index.phtml?l=sv&s=1719

Svar:
Jag tror faktiskt att min man någon gång reagerat när jag sagt ”dubbelt mera”… Jag borde väl bli mer uppmärksam på mig själv när det gäller detta… Ang. olämpliga finlandismer så är det ju så att vissa ord är olämpliga i vissa sammanhang men passar i andra, och så är det ju med alla ord…

Inkommet 13.6.2007 23:26:46

OK, man blev ju inte så mycket klokare av Reuters såserier och jag kommer att fortsätta säga och skriva dubbelt mera i alla fall :)Hur skulle det låta om man på vår dialekt skulle säga ”dåbbält så mytji”?:) Nejdå, ”dåbbält meir” ska det vara och alla förstår att om det tidigare kostade 50 euro så kostar det nu 100 euro.

kicki

Svar:
Ja… I Svenskfinland funkar ju ”dubbelt mera” hur bra som helst – där är det ingen som missförstår en, så jag kan inte helt se att det skulle vara något skäl till att undvika konstruktionen där (i alla fall inte i talspråk!!)… Sen är det ju en annan fråga hur mycket det t.ex. finlandssvenska tidningsspråket ska få skilja sig från det sverigessvenska, hur mycket finlandssvenskan ska få utvecklas i riktning från sverigessvenskan… men det är en helt annan diskussion och jag känner att jag inte riktigt har någon klar åsikt kring detta, så jag lämnar den tankegången här… Men antar att jag själv borde försöka tänka efter hur jag säger här i landet, för att undvika missförstånd när det gäller ”dubbelt mera”/”dubbelt så mycket”-konstruktioner…

Inkommet 14.6.2007 09:48:28

Dubbelt upp är ett annat uttryck som används även i Sverige, för att göra saken ännu mer förvirrad.

kicki

Svar:
Oj matematiska termer och begrepp gör mig alltid förvirrad… :)

Inkommet 14.6.2007 13:31:58

Ei se ole niin nuuka, eller? I Finland duger det? Finlandssvensk Ordbok är den något att bry sig om? Skall finnarna lära sig en sämre svenska än den du lär ut till invandrare i Sverige? Dubbelt mera är tre gånger så mycket. 5 gånger mer är 6 gånger så mycket. Högskoleprovet i matematik som numera sköts från Umeå Universitet, håller med om det. Det blev felformuleringar i första provet då de började. Har språkmänniskor ett förakt för matematik och naturvetenskap? Dubbelt upp är ju helt klart. Ökat med det dubbla används i finlandssvenskan och betyder också i regel något annat än vad avsändaren menat. Då språk och matematik tangerar varandra innebär det ofta problem för språkmänniskorna. Hur folk talar är svårt att ändra, men detta försvårar procenträkning. Ord och tanke.

hsg

Svar:
Om du tror att jag anser att Finlandssvensk ordbok och finlandssvenska språkvårdares ord inte är något att bry sig om så har du missförstått mig. Verkligen. Vad jag försökt säga här ganska länge är att alla ord och uttryck har sin plats, de fungerar i vissa sammanhang, de passar inte i andra sammanhang. Så är det med alla varianter av svenskan. Och det måste man som språkbrukare vara lyhörd för. Annars uppstår lätt missförstånd och irritation. Det här handlar både om att man inte alltid kan använda typiskt finlandssvenska ord, för då blir man inte förstådd, men också om att man inte alltid kan använda vissa allmänsvenska ord, för de passar inte i alla sammanhang… (t.ex. funkar det inte alltid stilistiskt att använda ”ej” eller ”icke” istället för ”inte”). Så funkar språket. Olika ord/uttryck är lämpliga i olika sammanhang. Och en variant av svenskan är inte sämre eller bättre än någon annan. Absolut inte. Den svenska som talas i Svenskfinland är inte sämre eller bättre än den svenska som talas i Sverige. Inte enligt min uppfattning i alla fall… Men visst vore det bra om det fanns en större medvetenhet bland oss finlandssvenskar om vilka delar av vårt språk som kan vara svåra för folk utifrån att förstå. I skolan (typ högstadiet) fick vi lära oss att man ska undvika vissa finlandismer när man har kontakt med svenskar (typ ”roskis”, ”rådda”, ”skyddsväg”, ”ministerium”). Ju längre jag bor i Sverige, desto mer inser jag dock att det finns betydligt fler (och större) skillnader mellan den svenska som talas i Svenskfinland och den svenska som talas i Sverige. (Här bör givetvis också påpekas att det finns stora variationer i språkanvändningen inom Svenskfinland, liksom inom Sverige, och att kommunikationsproblem även kan uppstå mellan folk från olika regioner inom samma land…). Och visst vore det bra om vi finlandssvenskar blev ännu mer språkligt medvetna och fick ännu mer kunskap om såna här skillnader, för att undvika missförstånd och kommunikationsproblem. Absolut. På samma sätt som jag tycker att det vore bra om alla människor, även svenskar, vore mer språkligt medvetna och stilistiskt känsliga. Och angående språk och matematik så erkänner jag att jag är fruktansvärt dålig på logiskt tänkande, och ganska ointresserad av matematik också… Så jag överlåter de reflektionerna till någon annan. Men något förakt kan jag inte säga att jag har för matematik och naturvetenskap. Verkligen inte. Till sist: språk är inte alltid så svartvitt. Det finns inte alltid ”rätt och fel”, man måste se väldigt mycket på sammanhanget – vad passar i ett sammmanhang, vad passar inte…

Inkommet 14.6.2007 22:52:32

”Dubbelt mera är tre gånger så mycket. 5 gånger mer är 6 gånger så mycket”. Håller inte med. 5 X 1 = 5 enligt vad jag lärt mig i skolan Likaså 1 x 2 = 2

kicki

Svar:
Kanske vi bara tänker olika i Sverige och Finland? För jag tänker nog som du gör… Men så är jag inte så matematiskt bevandrad heller…

Inkommet 15.6.2007 14:21:50

Jag har under många år försökt få finalandssvenska tidningar och FST att sluta skriva och säga ”dubbelt större statsskuld”, ”dubbelt högre brottslighet” och ibland har jag trott att lyckats. Hur folk talar sin dialekt är inget att anmärka på. Olämpliga finlandismer passar inte i dagstidningar på ledarplats och kultursidor. Ej heller i TV nytt.

hsg

Svar:
Nej jag håller med om att vissa finlandismer ska undvikas i dagstidningar etc. Frågan är ju bara var man drar gränsen – vilka finlandismer är ok och vilka är inte? Just de här uttryckssätten tror jag att de flesta finlandssvenskar är totalt omedvetna om att är just typiskt finlandssvenska…

Inkommet 15.6.2007 16:02:02

kicki: Begreppet mer; Om du har 10 euro och din kompis har 12 euro, då har din kompis 2 euro mer. För att kunna skryta med att ha dubbelt mer än dina 10 euro måste kompisen ha 20 mer än 10 d.v.s. 30 euro. (2 x 10)+ 10 = 30 Kul med matte.

hsg
http://gluefox.com/kontr/skola.shtm

Svar:
Ja, nu förstår jag hur du tänker…

Inkommet 15.6.2007 17:44:14

Vi får helt enkelt acceptera att finlandssvenska är ett språk och rikssvenska ett annat i dethär fallet. Ingen räknar som du påstår i Österbotten. För min kompis behöver bara 20 euro för att ha dubbelt mer och om han har 15 euro har han hälften mer :)

kicki

Svar:
Jag förstår hsg:s tankegång nu, men har inte tänkt så själv…

Inkommet 15.6.2007 19:42:12

kicki om din kompis har 2 tior och du 1 tia, då har kompisen 1 enkel tia mer än du, inte dubbla tior mer.

hsg

Svar:
Jag förstår logiken nu…

h1

Svenskans futurum

11 juni 2007

I svenskan kan man uttrycka futurum på flera olika sätt, och det blev jag påmind om idag när jag tillbringade några timmar med en invandrartjej som hittills lärt sig endast ett sätt, och insåg hur lätt missförstånd uppstår om man bara använder just detta sätt.

Futurum kan uttryckas med ska + grundform av huvudverbet. Men när den här tjejen sa vi ska bli klara redan klockan tre fick jag tänka till en extra gång för att förstå vad hon menade – menade hon ‘vi måste vara klara klockan tre, så vi måste skynda oss nu så vi hinner’, eller menade hon ‘vi kommer att bli klara redan klockan tre, så vi måste ta det lugnt nu för vi får inte bli klara så tidigt, vi ska ju jobba ända till halv fem’? Ja, i det här fallet var det det senare alternativet som var rätt.

Kommer att  + grundform av huvudverbet är också ett sätt att uttrycka futurum, och det sättet hade kanske varit att föredra i exemplet ovan. Tänker + grundform av huvudverbet är ett annat sätt att uttrycka futurum. Men vad många inte tänker på är att vi i svenskan väldigt ofta använder presensformen för att uttrycka futurum, så när den här tjejen idag sa jag ska bli galen när en kund var lite jobbig, kunde hon kanske hellre ha sagt jag blir galen, eller möjligen jag kommer att bli galen. Vi säger ju också jag kommer imorgon, jag ringer ikväll, jag åker på fredag o.s.v., och där använder vi presensformen för att uttrycka futurum, och tidsadverbialen signalerar också att det är framtida händelser vi talar om…

Ska, kommer att, tänker och presensformen är ibland utbytbara – men inte alltid. Det finns en hel del skillnader mellan dem – större och mindre beroende på vilket sammanhang de används i. Men jag ska inte gå närmare in på dem här, det tar för lång tid…

Många invandrare tenderar dock att överanvända ska, vilket inte alltid blir så lyckat. Detta kan vara bra att tänka på åtminstone om man ska bli lärare i svenska som andraspråk… Och så är det ju oerhört intressant och spännande att se mer av hur vårt språk fungerar, eller hur? :)

————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 17.6.2007 21:08:29

Javisst är det spännande att se hur språket fungerar! Jag tror att inlärare på tidiga stadium av inlärning lär sig ska i helfraser som ”vad ska du göra i helgen?”, ”ska du följa med?” osv, och börjar därför överanvända ska-futurum. Har du någon gissning? :)

Haydee
http://littleheidiofthemountains.blogspirit.com

Svar:
Ja, det kan det absolut ligga något i! För i många fraser använder vi ju faktiskt ”ska”, och då blir det lätt att man överanvänder det. För ja, i början lär man ju sig mest helfraser, och först sen börjar man förstå de olika beståndsdelarna… Kul att du hittade hit förresten :)