Archive for the ‘Språkregler’ Category

h1

Igår: Semikolonets dag

7 februari 2009

Igår var det tydligen semikolonets dag. Det missade jag…

Nåja, jag får uppmärksamma det en dag för sent då. Jag vill själv bli bättre på att använda semikolon, och jag tror att jag börjar få lite koll på reglerna för hur man använder det. Nu gäller det bara att våga!

Har du glömt hur semikolon ska använda? Kolla in vad Språkrådet skriver om semikolon.

Annonser
h1

Semikolon

26 oktober 2008

Ika tipsar om Babels semikolonskola. TACK! Jag tipsar vidare…

h1

Svenska skrivregler

27 september 2008

Jag har bloggat flera gånger om att det ska komma en ny Svenska skrivregler i höst. Ändå hade jag lyckats glömma bort det. Tack Mia som – indirekt – påminde mig om det idag! För nu har den alltså kommit. Ännu en bok att önska sig…

h1

Verbböjning

12 oktober 2007

Svenskans verbböjning är ett kapitel för sig… Det finns fem olika konjugationer (alltså böjningsmönster), och vissa är lättare att lära sig och andra svårare. Något som dock är MYCKET praktiskt och trevligt och bra är att alla nya svenska verb böjs på samma sätt – enligt första konjugationen.

Alltså:
maila – mailar – mailade – mailat
googla – googlar – googlade – googlat
interraila – interrailar – interrailade – interrailat

Detta gäller även verb som vi i Svenskfinland plockar in från finskan, t.ex.
toima – toimar – toimade – toimat

Praktiskt.

Igår kom jag dock på ett undantag, som sedan inte riktigt visade sig vara ett undantag heller… Jag tänkte på bokmärka – bokmärker – bokmärkte – bokmärkt. Sedan insåg jag att verbet märka ju redan finns i svenskan och då använder vi ju givetvis den böjning som det verbet redan har. Naturligtvis.

Men annars – visst är det skönt att det finns ett logiskt system för hur vi ska böja nya verb! :)

——————————————————————————————-

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 13.10.2007 11:56:26

Det är säkert bra för de som ska lära sig svenska som andra språk, men vi ”infödingar” behöver ju inga deklinationer för detdär avgör ju språkörat i modersmålet.

kicki

Svar:
Nej det är ju sant, vi vet ju automatiskt hur vi ska göra. Men ändå – visst är det fascinerande! :)

Inkommet 13.10.2007 11:59:52

Oj, menade förstås konjugationer:)Deklinationerna hör ju ihop med substantivböjningen.

kicki

Svar:
:)

h1

-ing eller -ning?

24 maj 2007

Då och då (senast i morgonsoffan i SVT imorse) hör man ordet mobbing användas. Jag reagerar så gott som alltid på det, eftersom det i mina öron låter ”fel”. Första gången jag hörde mobbing var när jag började studera här i Sverige, och en av mina lärare använde det. I Svenskfinland tror jag inte att jag stött på mobbing utan där är det nog (mest, i alla fall) mobbning som gäller. I Bonniers svenska ordbok (1998) finns mobbing med som en sidoform till mobbning. I nyaste SAOL (2006) finns mobbing inte alls med, utan där tas bara mobbning upp.

När man bildar ett substantiv av ett verb i svenskan kan man göra det på olika sätt, och att lägga till ändelsen -(n)ing är ett sätt. Baka blir bakning, köra blir körning o.s.v. Oftast finns n med, men inte alltid – i ordet dopning/doping kan man faktiskt välja om man vill ha med n eller inte (men i SAOL anges dopning som huvudform). Man kan väl säga att det är mera ”svenskt” att ha med ett n i ändelsen. Och jag antar att det är därför SAOL ratar formen mobbing – för –ing är mer ett engelskt ordbildningssätt än ett svenskt.

Om man vill veta mer om bruket av ordformerna är google ett ypperligt redskap. Mobbing får 627 000 träffar, medan mobbning får 1 140 000 träffar. Här ser man klart och tydligt att mobbning är den vanligare formen, och det stämmer ju bra överens med Bonniers svenska ordbok, där mobbning anges som huvudform. Men i nyaste SAOL finns formen mobbing överhuvudtaget inte med – och ändå används den relativt ofta, får man väl säga. Om jag räknat rätt (vilket inte är så säkert…) är det väl så att var tredje gång någon skriver om detta ämne är det formen mobbing som används…

Är det någon av er som läser detta som har förra upplagan (eller någon ännu tidigare) av SAOL (1998 eller tidigare) och kan kolla om mobbing finns med i den?

Om man googlar på doping får man 203 000 träffar, medan dopning får
342 000 träffar. Skillnaden är alltså inte alls så stor, och användningen avspeglar det som anges i SAOL – dopning är huvudformen (och används också mest) medan doping är en godkänd sidoform (och används nästan lika mycket). Eller snarare är det väl så att SAOL avspeglar användningen, åtminstone till en del.

Och en till fråga, heter det googlar på doping eller googlar doping? Jag känner mig osäker, för verbet googla är så nytt för mig… :) Men – ett praktiskt ord det också.

Nu får det räcka för idag. Blogga är roligt, men plugga är mer nödvändigt just nu… Ha det så bra!

————————————————————————————–

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 24.5.2007 13:50:46

måste kolla googla i SAOL … :)


http://bloggen.fi/alf

Svar:
Hehe, det finns faktiskt med :) men SAOL anger tyvärr inte vilka prepositioner verben brukar användas med… :)

Inkommet 24.5.2007 18:28:30

huruvida det heter mobbing eller mobbning är någonting jag har funderat över, tack för att du rett ut det.

C
http://bloggen.fi/lillaC

Svar:
:) Kul att mina funderingar kunde vara till hjälp :)

Inkommet 24.5.2007 21:11:48

tänkte genast på doping/dopning när jag såg rubriken. Förut använde jag doping numera säger jag nog dopning (dopningsskandalen i skidvm i lahtis, you know :)) Jag tror jag säger googla på…jo, det gör jag nog om jag tänker efter! Men vad det eg heter vet jag inte.

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
Ja, jag tror också att jag säger ”googla på” men ibland blir jag osäker :) När det gäller dopning/doping troooor jag att jag säger med n, men helt säker är jag inte :)

Inkommet 24.5.2007 22:27:12

Själv föredrar jag mobbning framom mobbing. Däremot känns doping naturligare för mig och i idrottskretsar talas det mest om doping. Dopning känns föråldrat numera.

kicki

Svar:
Intressant detdär om ”doping”/”dopning” :)

Inkommet 25.5.2007 08:22:47

Jag tror att jag säger att jag googlar på nånting. Och så säger jag nog doping.

Netta

Svar:
Ja, ”googla på” är det som känns mest naturligt för mig också. Och ”doping” leder med 2-1 över ”dopning” i min lilla undersökning här :) Kul :)

Inkommet 25.5.2007 10:32:23

Åh-du tar upp ett till fenomen som fascinerar mej. Min teori är att när ett engelskt lånord är nytt i svenskan så har det en -ing ändelse och när det integrerats med språket så blir det -ning. Ett typiskt ord som börjat förändras (enligt mina iakttagelser) är stretching som blir stretchning. Detär är en av de saker jag har ögonen på när jag läser tidningar…. språknörd som jag e :D Jag använder googla utan ”på”. Det är det jag gör på jobbet – jag googlar en stor del av tiden.

Snusmumriken
http://bloggen.fi/sniff

Svar:
Ja, din teori verkar mycket vettig! Jag hade inte ens tänkt på exemplet med ”streching/strechning” – tack för det. Själv säger jag nog ”strechning”. Och intressant att du använder ”googla” utan ”på”! :) Tack för din kommentar :) det är bra att det finns språknördar :)

Inkommet 27.5.2007 20:43:01

Intressant. Jag har inte funderat så mycket på det där. Det borde ju förresten heta ”bloggning” på samma sätt som joggning :) Men ”bloggande” är väl det som används?

Anna
www.bloggen.fi/annasblogg

Svar:
Ja kanske det borde heta ”bloggning” :) undrar vad det är som avgör vilken ändelse det nya substantivet får, för vissa ord får ju faktiskt ”ande” som ändelse, t.ex. ”berättande”… Men ”ning” är väl nog en vanligare ändelse… En lite ogenomtänkt tanke: kan det vara så att ”ning”-ord mer fokuserar på resultatet, medan ”ande”-ord mer fokuserar på aktiviteten??? äh jag vet inte, det där var bara en liiiiten tanke… :) undrar hur man ska få reda på svaret – kanske man får skicka in en fråga till programmet ”språket”? :)

Inkommet 30.5.2007 11:32:06

Det låter inte alls som en dum tanke!:) Annars kan jag tänka mig att ord som lånats från engelskan, inspireras av den engelska ändelsen -ing och får ändelsen -ning i svenskan (i stället för t.ex. -ande). Bara en tanke…

Anna
www.bloggen.fi/annasblogg

Svar:
Ja det där med engelska kan det faktiskt ligga nåt i, kul :)

h1

Svenskan – ett fattigt språk?

15 januari 2007

I vissa språk (t.ex. franska och ryska) kan man uttrycka aspekt (om en handling är avgränsad eller oavgränsad, typ) genom att böja verben på olika sätt. Det kan vi inte i svenskan. Många kan därför tycka att svenskan är ett så fattigt språk. Men vi har helt enkelt andra sätt att uttrycka aspekt på.

Vissa av svenskans verb har en perfektiv (avgränsad) och en imperfektiv (oavgränsad) variant, t.ex. somna-sova, lägga-ligga, sätta-sitta, säga-tala, bita-tugga o.s.v. Att somna är alltså en avgränsad handling medan att sova är mer utsträckt över längre tid.

Men det som är riktigt intressant är att vi med olika medel kan göra dessa verb ännu mer eller mindre utsträckta över tid… Om vi t.ex. säger hålla på att lägga gör vi lägga mer utdraget, och om vi säger somna till eller bita till (partikelverb :)) blir det ännu kortare än somna och bita. Och om vi säger söker och söker eller talar och talar blir söka och tala (som redan är utsträckt över längre tid) ännu mer utdragna.

Här i Norrland (i alla fall där vi bor) kan man dessutom göra verb (eller snarare handlingarna som de betecknar) ännu kortare genom att sätta till prefixet tvär-. Man kan t.ex. tvärdricka en kopp kaffe, eller tvärgå till butiken, eller tvärkolla mailen… eller tvärringa ett samtal, eller tväräta en smörgås… Ganska praktiskt, eller hur :)

Om man tänker efter är ju svenskan ändå ett ganska rikt och kreativt språk. Vi ”tager vad vi haver” och uttrycker aspekt på vårt eget lilla sätt istället, helt enkelt.

Och tvär-grejen är så genialisk och så otroligt användbar att den nog borde införas i standardsvenskan, tycker jag.

——————————————————————————————-

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 15.1.2007 19:36:27

Ja måst ba tvärsäga att ditt inlägg va råintressant!:)

Henni
http://bloggen.fi/hennilin

Svar:
Tack för det :) Använder du ”tvär-” i Finland?

Inkommet 15.1.2007 20:19:32

Här uppe hos oss lägger alla ett ”o” framför allt när det ska vara tvärtom. ”oful”…och så har jag märkt att jag själv hela tiden säger ”ogillar”, men nu är jag så förvirrad, är det något som jag alltid har använt eller har jag börjat med det nu?? Hjälp mig, jag ogillar att inte veta…Är det ett finlanddsvenskt uttryck att ”ogilla”???

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
”Ogilla” är nog ett vanligt svenskt verb (finns med i SAOL)… Men min språkkänsla säger mig att ”ogilla” i allmänhet är starkare än ”inte gilla”. Jag har också hört det där med o- framför en massa ord, och det kan ju vara så att ”ogilla” uppe hos er blivit det ”normala” sättet att säga ”inte gilla” (eftersom o-sättet att bilda ord är så vanligt), och att det inte har kvar sin ursprungliga starkstarka betydelse… Vad tror du, är det någon skillnad på ”ogilla” och ”inte gilla” för dig?

Inkommet 16.1.2007 18:43:24

Jag vet faktiskt inte, men det går ju snabbare att skriva och säga ”ogilla”…men kanske det är lite starkare ändå, att ”ogilla”. Jag tror inte att jag så ofta säger ”gillar”, däremot använder jag ”tycker om”. Tror faktiskt att det är lite mer risksvenskt att ”gilla” saker. Kanske.

Maria

Svar:
Ja ”gilla” låter nog ganska rikssvenskt, jag håller med. Jag säger nog mest ”tycker om” också.

Inkommet 18.1.2007 10:05:55

Gilla låter möjligen mera sverigesvenskt än finlandssvenskt men faktum är att ordet är fornsvenskt (gilda) och förekom så tidigt som på 1500-talet i skrift hos Olaus Petri. Där ser man!

Carola
http://bloggen.fi/ordklyv

Svar:
Intressant :) … Är det så att d:et fortfarande finns kvar i vissa av våra dialekter…? Är osäker på om jag har hört det… Men kan tänka mig att det skulle kunna förekomma… Vet du något om det?

Inkommet 26.1.2007 02:56:47

Tack för ditt inlägg. Det var enormt intressant för mig som försöker studera svenska. Jag tror att det inte finns många språk vars förmåga att kreera nya ord skulle vara bättre än finska språkets. Alla dina exempel går helt bra på finska också :)

Linnea
http://bloggen.fi/kultur

Svar:
Jag önskar att jag kunde finska bättre…

h1

Aldrig har jag…

15 december 2006

… varit så glad över att ha svenska som modersmål som nu…

…när jag ska försöka lära mig reglerna för när man använder bestämd och obestämd form av substantiv (och dessutom artikellös form och possessivuttryck).

Tänk va fantastiskt att dessa regler automatiskt finns någonstans inne i min hjärna – och har funnits där ända sen jag var liten!

Måste vara oerhört svårt att lära sig svenska, det är ju ett ganska så komplicerat språk, märker jag mer och mer.

 

Jag tillämpar ju dessa regler hela tiden, men nu måste jag LÄRA mig dem för att kunna förklara för mina kommande elever varför det heter på det ena eller det andra sättet… Inte det lättaste. Och ändå struntade jag i att gå på en föreläsning idag som skulle handla om just detta – kanske inte så smart. Får nog jobba ganska hårt den närmaste tiden för att lära mig… Men det känns ändå lite spännande också :)
——————————————————————————————
Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 15.12.2006 15:51:46

Den svåraste kurs jag läst på universitetsnivå måste vara ”svensk grammatik”. Tänk att allt som man tar så för givet egentligen är så invecklat, usch, den kursen fick jag gråa hår av :)

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
… det kanske är från såna kurser som mina gråa hår kommit också… :) Jo språket är grymt invecklat!! Men då blir det bara ännu mer fascinerande att vi lär oss allt mer eller mindre automatiskt när vi lär oss vårt modersmål. Ganska häftigt eller hur :)

Inkommet 16.12.2006 00:14:13

Jag har en bekant, en finne, som går på en kurs ”svenska för inflyttade”.Han är jätteduktig, och vill inte prata finska, fast jag kan det.Nu håller de på med adjektiv, och han böjde ord som bara den.Jag frågade :”Hur böjer du död”?Han svarade:”Död, dödare, dödast”.Men då han böjt det kom han på hur fel det lät…

Gitta
http://bloggen.fi/gitta

Svar:
Kul exempel :) – Ja även om det finns regler för t.ex. böjning så funkar de ju inte precis alltid… Det finns rikligt med undantag och det är ju både fascinerande OCH frustrerande samtidigt :)