Tröck, röck och lös
11 maj 2008Under de senaste månaderna har jag då och då hört några intressanta verbformer som jag tänkte dela med mig av. Jag har hört flera personer använda tröck och röck och inte tryckte och ryckte, och andra har sagt lös och inte lyste.
Enligt SAOB är röck är en regional, vardaglig form. Jag antar att samma sak gäller tröck. SAOB har inte kommit längre än till uppslagsordet trivsel än så länge, så verbet trycka finns inte med… Lös lyckades jag inte hitta i SAOB, för det som handlar om lysa var lååååååååångt och jag orkade inte riktigt ta mig igenom allt. Men det stod inget om lös i början där alla verbformerna stod… Ändå har jag en känsla av att lös inte är så ovanligt… Om man söker på ”solen lös” på Google så får man drygt 700 träffar…
Är det någon av er som känner igen – eller själv använder – dessa verbformer?
My 
De där verbformerna är HELT främmande för mig. Numera vet jag i alla fall att de existerar, men första gången jag läste något med röck/tröck fattade jag inte vad som menades, och jag skulle inte använda mig av dem.
”Lös” tycker jag att man ser då och då på nätet. ”Tröck” blir ju intressant för att dne påminner så mycket om hur jag skulle säga det själv på hemspråket. :)
Elisabeth, nej, jag höll inte heller på att fatta tröck och röck när jag hörde dem första gången… Men jag tycker ändå att de är rätt söta… :)
Ika, ja, lös är nog vanligare än tröck och röck, tror jag. Kul med kopplingen mellan tröck och din dialekt – det hade jag inte tänkt på… :) Blir plötsligt osäker – säger vi så hemhemma också…?
Bekanta men främmande verbformer – jag har läst dem, men de är långt från mitt eget språkbruk…
Alla tre används MYCKET här där jag bor. Speciellt av människor som är födda här. Det är typiskt ”Gävlemål”!
Kan lägga till ”klöpp” (klippte) och mös (myste) till samlingen. :-)
Själv använder jag dem inte.
Byta bytte eller böt kan också läggas till iraden.
Mamma och pappa säger tröck och röck, men jag tror inte de säger lös (som är den enda av de tre som jag själv skulle kunna använda).
Kan det inte vara så att de används i konjunktiv betydelse? ”Om jag tröck på knappen så skulle det explodera.” Det kanske är ett långskott (ursäkta anglicismen, men ”långsökt” har inte riktigt samma betydelse) men jag är ju ett konjunktivfreak och det känns lite som att ordet är i samma klass som ”finge”.
Eller är jag helt galen?
Mia, ja, så är det för mig också :)
Yvonne, oj – va intressant! :) Kul också med klöpp! :) Mös tror jag faktiskt att jag hört någon enstaka gång förr… :)
kicki, ja, böt är också bekant för mig. De andra har jag inte hört användas i Svenskfinland men böt har jag för mig att jag hört där…
Emil, intressant att dina föräldrar också säger tröck och röck! Då förekommer det alltså i Gävle, i dina hemtrakter och så har jag också hört folk längre norrifrån säga det.
Konjunktiv – ja kanske! Jag har aldrig tänkt på det! Du, fråga lärare M på basutbildningen om det (om du ser henne någon dag) – hon använder MÄNGDER av konjunktivformer, har hon berättat :) Hälsa från mig! :)
Hejsan! Ett mycket sent svar det här. Åtminstone jag använder tröck och lös flitigt och jag tvivlar på att det har något med dåligt språk bland ungdomar att göra (vilket den mycket seriösa uppslagsboken susning.nu hävdar). Jag tror snarare att det är dialektalt, i mitt fall i Norrköping/Linköping. Det intressantaste är förmodligen att jag använder tröck endast då det handlar om att trycka på knappar eller liknande, inte då det handlar om att trycka böcker.
Tycker också det låter östgötskt. Och talspråk!
Vi östgötar är ett märkligt släkte med förkärlen för Ö’n… :-)
ackerfors, D, intressanta kommentarer! :) Första gången jag hörde tröck och röck var det en från Norrbotten som använde det. Men hon är gift med en från Östergötland… :) Och hon som jag hörde använde lös bor också i Östergötland… :) Men enligt de som kommenterat tidigare på detta inlägg förekommer dessa ord även i delar av Norrland (Jämtland, Gävle och då Norrbotten).
”Klöpp”, ”böt”, ”tröck” och ”lag” (istf. ”lade”) används i Uppsala med omnejd, även av en del ungdomar. Jag är född -85 och jag hade klasskamrater som använde de formerna i skolan: en kille från arbetarbakgrund, och en tjej i gymnasiet som kom från Östervåla, alltså Norduppland, men jag har även hört andra använda dem. (”Röck” är möjligen mer ovanligt.) Åtminstone en person använde formerna endast i slutet av en sats, alltså aldrig ”Igår klöpp jag håret” men däremot ”Vem var det som klippte håret? Jo, det var han som klöpp.”
David, intressant!! :)
Jag använder själv dessa böjelser och kan ju säga att det ingår i Gävlemål.
Dennis, roligt att höra en Gävle-röst här! :) Har nyligen läst att sådana här former förekommer i olika uppländska dialekter också.
Mjodå. Låter allt väldigt bekant allt det där. Vilken del av landet det kommer ifrån har jag dock lite svårt att avgöra, då min dialekt är en salig blandning från både Dalarna och Ångermanland. Plus att jag bott i Uppsala senaste 20 åren.. *skrattar*
Men i mina öron låter.. ”han röck av mej mössan”.. eller.. ”när jag tröck på knappen igår så small glödlampan. Men jag böt den, så nu lyser det igen”.. som helt normala svenska meningar. Är så uppvuxen med det att jag t.o.m trodde det hette så på riktigt. Men fick precis -960 poäng i WordLink för det misstaget. Jojo. Det sved lite.. men nu vet jag till nästa gång.. *s*
Kvastskatan, åh, roligt att höra att det här är så välbekant för dig också! :)
[…] « Lana eller gibba? Betöd 14 februari 2009 Tidigare har jag bloggat om tröck, röck och lös, och häromdagen dök ett annat ö-verb, nämligen betöd (’betydde’), upp i en […]
Klippa-klippte-klippt
Lysa-lyste-lyst
Byta-bytte-bytt
läsa-läste-läst
rycka-ryckte-ryckt
trycka-tryckte-tryckt
där har ni böjningsformerna.
Sedan kan det finnas dialektala variationer, men detta är den skriftliga formen av dessa verb…
Det finns dock former som saknar superlativ, tex
En bra middag-en bättre middag-X. Det finns inget som heter en bäst middag.
Att dö. Dö kan inte kompareras. Således finns inget som heter död-dödare-dödast.
Arne, nja, man kan inte säga att bra saknar superlativ eftersom formen bäst ju faktiskt existerar. Däremot verkar det som om bäst inte kan användas som attribut i ett obestämt uttryck, en bäst middag, men i ett bestämt uttryck går det alldeles utmärkt – det bästa middagen.
Jag är inflyttad i Norduppland och har svårt att vänja mig vid dessa verbformer som är så populära här.
trycka – tröck
rysa – rös (den låter ok i mina öron)
lysa – lös
byta – böt
bygga – bögg
krympa – krömp
klippa – klöpp (obs, med tjockt l)
rycka – röck
Några kommentarer från en lite äldre stockholmare/tidigare lidingöbo:
– jag använder ALLTID MÖS och RÖS
– blandar LÖS och LYSTE
– blandar BYTTE och BÖT
– har hört RÖCK ganska ofta, TRÖCK något mindre: förefaller dialektala. Använder dem ej själv
– känner ej till BÖGG. KRÖMP eller KLÖPP.
–