Archive for maj, 2007

h1

Braig, -a

31 maj 2007

Ett ord som dyker upp då och då är ordet braig eller braiga. Och varför det? Ja, ibland vill man kanske säga jag undrar var jag har de där __ skivorna – alltså ‘de där skivorna som är så bra’, och vad ska man då säga? Ja, om man inte vill sätta en bisats efteråt, då är braig eller braiga väldigt praktiskt. Om man googlar på dessa ord får man ca 650 träffar för braig, och ca 32 000 träffar för braiga.

Inte så konstigt att braiga är så mycket vanligare, för det ordet har man betydligt större behov av än braig – man kan ju utan problem säga en bra bok, man behöver inte säga en braig bok, annat än för att det kanske är lite kul (och folk verkar tycka att det är lite kul, de säger ju faktiskt så – om man studerar google-träffarna närmare är det ju just såna här användningar som kommer upp). Men just i den bestämda formen känns det lite konstigt att säga de där bra skivorna, då blir det lätt att man tar till braiga. Eventuellt skulle man kunna tänka sig de där goda skivorna men det känns inte så naturligt precis… Man ska ju inte precis äta dem :) Men några av google-träffarna var också i obestämd form: braiga program, braiga program, braiga låtar… Så man kan inte säga att det skulle vara bara i bestämd form-sammanhang det används…

Men till SAOL har braig/braiga inte hittat ännu…

Använder ni det? Jag måste erkänna att jag faktiskt gör det. Det känns liksom ganska praktiskt, och lite kul också… :) Men – mest i talspråk. Jag skulle inte direkt gå och skriva så i en akademisk uppsats… :)

—————————————————————————————–

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 31.5.2007 00:48:27

Använder det, men bara för att det låter så lustigt.

Jenny
http://bloggen.fi/linevita

Svar:
Ja det gör ju det :)

Inkommet 31.5.2007 10:49:31

Nej men….nån måtta får det väl vara att vandalisera det svenska språket ;) Sagt lite skämtsamt och lite på allvar. Här går faktiskt min gräns – det ordet tror jag aldrig att jag skulle använda.

Snusmumriken
http://bloggen.fi/sniff

Svar:
:) Min man använder det då och då, och det är nog han som smittat mig :)

Inkommet 31.5.2007 15:04:35

Nej, det skulle jag aldrig använda.

kicki

Svar:
:) Det trodde jag inte heller att jag skulle göra för ett tag sedan, men så plötsligt bra flyger det ut ur en… :)

Inkommet 31.5.2007 15:26:32

jag tycker nog att det e ok att i talspråk använda braig, men jag tänker på alla dessa invandrare som försöker lära sig svenska. Gör inte förvrängningar som ex braig bara ännu värre att försöka föstå sig på svenskan? jag tycker vi borde underlätta för dem i stället… Annars har det nog hänt att jag använt braig, menbara i vissa siutationer

C
http://bloggen.fi/lillaC

Svar:
Ja det var ju en intressant poäng… Faktiskt. Men just ”braiga” (i sammanhang som ”de där braiga böckerna”) fyller ju faktiskt en lucka som funnits i svenska språket, och frågan är ju om ”braiga” så småningom kommer att bli allmänt accepterat – jag vet inte… Vi kan ju inte låta bli att utveckla språket bara med motiveringen att det blir för svårt för invandrare att lära sig, men samtidigt är det ju svårt att veta vilka nybildningar som slår igenom och vilka som bara är en modefluga… Så det återstår att se hur det blir med ”braiga”. Men du har rätt – så som det ser ut idag så bör man nog vara försiktig med i vilka sammanhang man använder det.

Inkommet 5.6.2007 12:27:48

Skulle nog inte använda braig, låter väldigt mycket sverige i mina öron…

Mia

Svar:
:) Ja det gör kanske det… :)

h1

Fotbollsspråk

30 maj 2007

Även om jag i min ungdom spelat fotboll några år (vi vann en match på tre år…) är jag inte så insatt i denna sport längre, men de senaste dagarna har jag i olika sammanhang stött på några intressanta fotbollsverb… :)

vk.se kunde man igår läsa Han målar både på och utanför planen, om en lokal fotbollsspelare som utanför planen jobbar som målare och på planen är rätt duktig på att göra mål. Och jag hittade ännu en rubrik på internet i samma stil, visserligen om ishockey denna gång men ändå: NHL: Zetterberg fortsätter att måla. Min fråga är: har ni någon aning om hur pass utbrett detta måla i betydelsen ‘göra mål’ är?

Jag lyssnade också på några avsnitt av Språket igår, och där var det en lyssnare som skickat in en iakttagelse om att man numera kan säga laget vilar honom idag. Tidigare har man ju kunnat vila sig, vila och vila benen (eller något liknande), men nu kan man alltså även vila någon, alltså ‘låta den personen vila’. Det tyckte jag var lite intressant att höra – ännu ett exempel på hur språket förändras och utvecklas! Och Lars-Gunnar Andersson som är ”experten” i radioprogrammet nämnde också verbet bänka, att man numera kan höra tränaren bänkade honom. Tidigare har man ju kunnat bänka sig framför tv:n, t.ex., men även det verbet håller på att få en utvidgad användning. Kul :)

Känner ni igen dessa användningar av måla, vila och bänka? Har ni några andra intressanta exempel på sportspråk?

——————————————————————————————-

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 30.5.2007 16:02:27

Vila kan ju också i andra sammanhang stå med direkt objekt, exempelvis vila benen. Bänka är däremot en vedertagen nybildning inom fotboll. Måla är ganska nytt, men syns ibland i spalterna. Ett annat sportverb är persa, dvs sätta personligt rekord.

kicki

Svar:
”Persa” var nytt för mig – tack för det :)

h1

Att köra eller inte…

28 maj 2007

I helgen har jag haft förmånen att vara på läger med några svenska tonåringar, och ett ord som de (och de andra ledarna på lägret!) använde otroligt mycket är verbet köra. Jag har skrivit om det förr här på bloggen, men bara måste skriva om det igen… :)

Vi höll naturligtvis på och lekte/spelade spel ganska mycket hela helgen, och verbet köra var i flitig användning. Jag sa klara, färdiga, gå – men alla andra sa klara, färdiga, kör. Och de sa vi kör en till medan jag sa vi tar en gång till eller vi spelar en gång till. De sa kör du och jag sa spring du eller kasta du eller förklara du eller något liknande (som uppmaning alltså). Oj, jag märker att jag använde ju betydligt fler verb än vad de gjorde – och vad kan de annat betyda än att köra är ett otroligt användbart verb som funkar i många olika situationer och kan betyda många olika saker, men alla kopplade till att man gör någonting, kan man väl säga (kanske ganska självklart eftersom det är ett verb :)).

Men det enda jag körde under helgen, det var bil. Och det var länge sen sist :)

—————————————————————————————–

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 29.5.2007 19:25:43

Intressant. :)

Anna

Svar:
JA visst är det :)

h1

Håppobröö

25 maj 2007

vetekaka.jpgVad kallar ni den här sortens bröd? Ni vet, sånt där svenskt, som kan vara av lite olika storlek och form men som ändå är ungefär samma sak… När jag var liten kallade vi det håppobröö, för det är ju ”hoppor” i det :) Men vad man ska säga egentligen vet jag inte… Ibland säger jag sånt där typ polarbröd när jag talar om det, men polarbröd är ju bara ett märke – det finns ju många olika märken av sånt här bröd… På förpackningen till bröden på bilden står det vetekaka, och så finns det rågkaka också, men vad brukar ni kalla denna typ av bröd?

———————————————————————————–

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 26.5.2007 23:10:56

Polarkakor heter de ju! :)

Henni
http://bloggen.fi/hennilin

Svar:
Aha, tack för det :)

Inkommet 27.5.2007 20:56:16

Precis, håller med Henni :) och de fyrkantiga tunnare (eller runda)är ju Njalla.

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
Kul, då vet jag vilket ord jag ska använda :) blir alltid lite förvirrad när jag ska tala om sånt bröd (tror inte att folk här skulle förstå mig om jag talade om ”håppobröö” :))

Inkommet 28.5.2007 08:10:26

Som invånare i Sveriges östra grannland så säger jag rieska, men det är väl ett finskt ord, fast jag tror att det är ett samlingsord för liknande bröd, rätta mig nån om jag har fel. De tunnare fyrkantiga bröden kallar jag för tunnbröd, oavsett om de är mjuka eller hårda som knäckebröd.

Netta

Svar:
Oj, ”rieska” skulle jag inte ens ha tänkt på, men i finlandssvensk ordbok stod det ju ”tunnbröd av finsk typ” (tror jag det var)… så varför inte? Vet du om det är många som säger så?

Inkommet 1.6.2007 09:05:36

Nej, jag vet inte om det är många som säger rieska. Det kan bra hända att en del tycker att rieska är nån speciell typ av dylika bröd… Jag kan lite fråga runt i vänkretsen, om jag kommer ihåg.

Netta

Svar:
Faktiskt så tror jag att jag har hört dig använda det ordet, slår det mig nu :)

Inkommet 13.7.2007 00:23:21

Hönökakor


Svar:
Aha, låter lite halvbekant men inget ord jag hört jätteofta…

h1

-ing eller -ning?

24 maj 2007

Då och då (senast i morgonsoffan i SVT imorse) hör man ordet mobbing användas. Jag reagerar så gott som alltid på det, eftersom det i mina öron låter ”fel”. Första gången jag hörde mobbing var när jag började studera här i Sverige, och en av mina lärare använde det. I Svenskfinland tror jag inte att jag stött på mobbing utan där är det nog (mest, i alla fall) mobbning som gäller. I Bonniers svenska ordbok (1998) finns mobbing med som en sidoform till mobbning. I nyaste SAOL (2006) finns mobbing inte alls med, utan där tas bara mobbning upp.

När man bildar ett substantiv av ett verb i svenskan kan man göra det på olika sätt, och att lägga till ändelsen -(n)ing är ett sätt. Baka blir bakning, köra blir körning o.s.v. Oftast finns n med, men inte alltid – i ordet dopning/doping kan man faktiskt välja om man vill ha med n eller inte (men i SAOL anges dopning som huvudform). Man kan väl säga att det är mera ”svenskt” att ha med ett n i ändelsen. Och jag antar att det är därför SAOL ratar formen mobbing – för –ing är mer ett engelskt ordbildningssätt än ett svenskt.

Om man vill veta mer om bruket av ordformerna är google ett ypperligt redskap. Mobbing får 627 000 träffar, medan mobbning får 1 140 000 träffar. Här ser man klart och tydligt att mobbning är den vanligare formen, och det stämmer ju bra överens med Bonniers svenska ordbok, där mobbning anges som huvudform. Men i nyaste SAOL finns formen mobbing överhuvudtaget inte med – och ändå används den relativt ofta, får man väl säga. Om jag räknat rätt (vilket inte är så säkert…) är det väl så att var tredje gång någon skriver om detta ämne är det formen mobbing som används…

Är det någon av er som läser detta som har förra upplagan (eller någon ännu tidigare) av SAOL (1998 eller tidigare) och kan kolla om mobbing finns med i den?

Om man googlar på doping får man 203 000 träffar, medan dopning får
342 000 träffar. Skillnaden är alltså inte alls så stor, och användningen avspeglar det som anges i SAOL – dopning är huvudformen (och används också mest) medan doping är en godkänd sidoform (och används nästan lika mycket). Eller snarare är det väl så att SAOL avspeglar användningen, åtminstone till en del.

Och en till fråga, heter det googlar på doping eller googlar doping? Jag känner mig osäker, för verbet googla är så nytt för mig… :) Men – ett praktiskt ord det också.

Nu får det räcka för idag. Blogga är roligt, men plugga är mer nödvändigt just nu… Ha det så bra!

————————————————————————————–

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 24.5.2007 13:50:46

måste kolla googla i SAOL … :)


http://bloggen.fi/alf

Svar:
Hehe, det finns faktiskt med :) men SAOL anger tyvärr inte vilka prepositioner verben brukar användas med… :)

Inkommet 24.5.2007 18:28:30

huruvida det heter mobbing eller mobbning är någonting jag har funderat över, tack för att du rett ut det.

C
http://bloggen.fi/lillaC

Svar:
:) Kul att mina funderingar kunde vara till hjälp :)

Inkommet 24.5.2007 21:11:48

tänkte genast på doping/dopning när jag såg rubriken. Förut använde jag doping numera säger jag nog dopning (dopningsskandalen i skidvm i lahtis, you know :)) Jag tror jag säger googla på…jo, det gör jag nog om jag tänker efter! Men vad det eg heter vet jag inte.

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
Ja, jag tror också att jag säger ”googla på” men ibland blir jag osäker :) När det gäller dopning/doping troooor jag att jag säger med n, men helt säker är jag inte :)

Inkommet 24.5.2007 22:27:12

Själv föredrar jag mobbning framom mobbing. Däremot känns doping naturligare för mig och i idrottskretsar talas det mest om doping. Dopning känns föråldrat numera.

kicki

Svar:
Intressant detdär om ”doping”/”dopning” :)

Inkommet 25.5.2007 08:22:47

Jag tror att jag säger att jag googlar på nånting. Och så säger jag nog doping.

Netta

Svar:
Ja, ”googla på” är det som känns mest naturligt för mig också. Och ”doping” leder med 2-1 över ”dopning” i min lilla undersökning här :) Kul :)

Inkommet 25.5.2007 10:32:23

Åh-du tar upp ett till fenomen som fascinerar mej. Min teori är att när ett engelskt lånord är nytt i svenskan så har det en -ing ändelse och när det integrerats med språket så blir det -ning. Ett typiskt ord som börjat förändras (enligt mina iakttagelser) är stretching som blir stretchning. Detär är en av de saker jag har ögonen på när jag läser tidningar…. språknörd som jag e :D Jag använder googla utan ”på”. Det är det jag gör på jobbet – jag googlar en stor del av tiden.

Snusmumriken
http://bloggen.fi/sniff

Svar:
Ja, din teori verkar mycket vettig! Jag hade inte ens tänkt på exemplet med ”streching/strechning” – tack för det. Själv säger jag nog ”strechning”. Och intressant att du använder ”googla” utan ”på”! :) Tack för din kommentar :) det är bra att det finns språknördar :)

Inkommet 27.5.2007 20:43:01

Intressant. Jag har inte funderat så mycket på det där. Det borde ju förresten heta ”bloggning” på samma sätt som joggning :) Men ”bloggande” är väl det som används?

Anna
www.bloggen.fi/annasblogg

Svar:
Ja kanske det borde heta ”bloggning” :) undrar vad det är som avgör vilken ändelse det nya substantivet får, för vissa ord får ju faktiskt ”ande” som ändelse, t.ex. ”berättande”… Men ”ning” är väl nog en vanligare ändelse… En lite ogenomtänkt tanke: kan det vara så att ”ning”-ord mer fokuserar på resultatet, medan ”ande”-ord mer fokuserar på aktiviteten??? äh jag vet inte, det där var bara en liiiiten tanke… :) undrar hur man ska få reda på svaret – kanske man får skicka in en fråga till programmet ”språket”? :)

Inkommet 30.5.2007 11:32:06

Det låter inte alls som en dum tanke!:) Annars kan jag tänka mig att ord som lånats från engelskan, inspireras av den engelska ändelsen -ing och får ändelsen -ning i svenskan (i stället för t.ex. -ande). Bara en tanke…

Anna
www.bloggen.fi/annasblogg

Svar:
Ja det där med engelska kan det faktiskt ligga nåt i, kul :)

h1

Styra upp

23 maj 2007

Ett uttryck som jag ju nog hört en del, men inte riktigt tänkt så mycket på förrän igårkväll är styra upp. Då var det en som skrev i en kommentar på vk.se (i samband med diskussioner om fester i anslutning till Brännbollsyran) Nästa år kanske du och jag får kliva fram och styra upp något. Här verkar det närmast betyda ‘ordna’ eller ‘fixa’. När jag sökte på styra upp på google fick jag också en del träffar där det närmast verkar betyda ‘fixa till’ eller ‘ordna upp’ (t.ex. kan inte nån styra upp detta forum? och hon drömde om att komma in i en krissituation och styra upp).

Av googleträffarna att döma verkar det vara ett uttryck som förekommer typ över hela Sverige, eftersom jag fick träffar från bl.a. Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Sveriges Radio och Göteborgs Fria. Men används detta uttryck även i Svenskfinland?

Och har jag förstått uttrycket rätt, betyder det ungefär det jag skrev här ovan? Det är inget uttryck som jag själv brukar använda, så jag är lite osäker på det… Och inget uttryck som jag hör varje dag precis heller, men då och då dyker det upp… Jag hoppas på hjälp från er nu – det brukar ni vara bra på! :)

—————————————————————————————-

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 23.5.2007 10:55:07

Använder det inte själv, men har nog stött på det här i Jeppistrakten.

Lilli
http://bloggen.fi/LifeonBMV

Svar:
Oj, kul :) Jeppisborna verkar vara rätt duktiga på att plocka upp ”nya” språkliga uttryck från grannlandet :) (för mig är det här uttrycket ”nytt”, men antagligen är det ändå rätt gammalt… :))

Inkommet 23.5.2007 11:13:23

Jodå, allt som kommer därifrån landar och rotar sig snabbt här.:)

Lilli
http://bloggen.fi/LifeonBMV

Svar:
:) intressant :)

Inkommet 23.5.2007 11:26:35

En period använde min pojkvän och en av hans kompisar ”styra upp” hela tiden.:) Jag vet inte om det berodde på att de hört det här i Umeå eller om de fått det från Svenskfinland. Det är iaf ett väldigt användbart utryck eftersom det kan användas i många sammanhang, så därför kan jag förstå om det också sprids snabbt.

Anna
www.bloggen.fi/annasblogg

Svar:
Ja, jag kan tänka mig att det är ett sånt där uttryck som lätt smittar av sig, och som kan användas ganska mycket under en period – just för att det är så användbart :) Har de slutat använda det nu? :)

Inkommet 23.5.2007 11:31:33

Jag tycker att ”styra upp” är en konstig sammansättning av ord. Det används alldeles för mycket och känns konstgjort. Tänk vad mycket åsikter man kan ha om språk och ord ;)

Snusmumriken
http://bloggen.fi/sniff

Svar:
:) Ja visst finns det mycket åsikter, språket ligger ju oss alla väldigt varmt om hjärtat – vi använder ju det hela tiden, hör det hela tiden, omges hela tiden av det… Inte konstigt att vi reagerar på sådant som vi tycker är konstigt :) – ”styra upp” är nog inget uttryck som känns naturligt att använda för mig ännu, men det kanske kommer?? :)

Inkommet 23.5.2007 13:39:39

Jag tycker ”styra upp” är ett väldigt smart uttryck, eftersom det inte har någon direkt motsvarighet. Fram för nya uttryck som betyder nya saker! För jag kommer inte på något annat uttryck som skulle betyda ”fixa till något som är på glid åt fel håll”? Utom ”korrigera” då, men det är inte samma sak. Men själv har jag det inte i min aktiva vokabulär – än.

Mia

Svar:
Ja, det verkar vara ett ganska ”brett” ord, som kan användas i många sammanhang… undrar när jag börjar använda det – känner mig inte redo för det riktigt än :) Det konstiga är att jag inte riktigt kan ”höra” det på (öb-)dialekt i mitt huvud, för jag har ju bara hört det i Sverige…

Inkommet 23.5.2007 21:17:58

Styra upp” tro jag att ajg lärt mig i .se och sedan överfört det till de jag umgås med hemma

C
http://bloggen.fi/lillaC

Svar:
:) Ett användbart uttryck är det ju, säkert inte svårt att sprida :)

Inkommet 23.5.2007 22:38:13

Nej, de använder det fortfarande men inte lika ofta. :)

Anna
www.bloggen.fi/annasblogg

Svar:
:) ganska naturligt, säkert :) När ett ord är nytt i ens vokabulär använder man ju det hela tiden, men med tiden hittar man andra ord att använda… :)

Inkommet 24.5.2007 22:23:46

Bra uttryck som också används i Österbotten. Senast i kväll hade min dotter varit med och styrt upp ett evenemang,

kicki

Svar:
Va roligt! :) Jag hade ingen aning om att det förekom där förrän jag fick alla bloggkommentarer från folk – kul :)

h1

Strong

22 maj 2007

Jag brukar roa mig med att läsa läsarnas kommentarer på artiklarna i Vasabladet och Västerbottens-Kuriren, dels för att det är intressant att se vad läsarna själva skriver, dels för att det är intressant att se deras språk. För ett tag sedan var med mest artiklar om RG-Line som blev kommenterade, men numera är det inte alls ovanligt att läsarna kommenterar, särskilt inte på vk.se.

Igår och idag är det en rubrik i Vasabladet som väcker reaktioner hos några läsare… Strong ung insats efter olycka i Malax är rubriken, och några av de som kommenterat artikeln är (mer eller mindre) upprörda över att Vasabladet använt ordet strong, eftersom det är ett engelskt ord. Och sen är det en person som upplyser dem (och alla andra läsare) om att strong faktiskt finns med i SAOL. Det hade jag ingen aning om, men det gör det alltså, och betydelsen som anges är ‘själsligt stark’.

Hur som helst tycker jag ju att det är roligt att folk engagerar sig och tänker på språkbruket runt omkring dem… Och så är det också intressant att se att den vanlige språkbrukaren ofta är mer konservativ än de professionella språkvetarna (t.ex. de som jobbar med SAOL, och valt att ta med strong i den svenska ordlistan). Det är ofta vanligt folk som klagar över språkets förfall, eller något sånt, medan språkvetare ofta ser förändringarna som en naturlig del av språkets utveckling. Ungefär, det här blev väl lite förenklat men…

Sen är det också lite intressant att många moddelärare förmedlar föråldrade normer – t.ex. att man inte får börja en mening med och eller men. Vad kan vi lära oss av det? Jo, att vi språklärare behöver hålla oss uppdaterade med vilka språknormer som ”gäller”. Och om detta skulle jag kunna skriva hur mycket som helst, men det är nog bäst att jag slutar nu.

Ha en bra dag!

—————————————————————————————-

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 22.5.2007 14:46:00

Strong har funnits med i min vokabulär ända från skoltiden som ett gångbart svenskt ord. Associerar inte ordet ens med engelskan, även om jag förstår att det lånats in därifrån.

kicki

Svar:
Oj då… Jag associerade nog genast till engelskan när jag läste kommentarerna på Vasabladets hemsidan, men det var kanske inte så konstigt eftersom de som skrivit kommentarerna associerade till engelskan… och då blir man ju påverkad av det :)

Inkommet 22.5.2007 15:57:08

Jag har alltid tyckt att ordet ”strong” låter lite lustigt. Av nån anledning förknippar jag det med min pappa. Han brukar använda det ganska mycket och han brukar definitivt inte använda engelska uttryck i övrigt!

Anna

Svar:
:) ja det är ett lite lustigt ord :) och det verkar ju som om många inte alls associerar till engelska när de hör det…

Inkommet 22.5.2007 18:35:03

Jag associerar inte heller till engelska – har mer en känsla av att det är ett äldre ord, lite i åldersklass med att det knallar och går… Inget modeord direkt!

Mia

Svar:
:) kollade SAOB och om jag förstod rätt ska det ha kommit in i svenskan (från engelskan) på 1920-30-40-talen… undrar om jag skulle ha tänkt att det var ett engelskt ord om jag inte läst kommentarerna på Vasabladet… :)

Inkommet 23.5.2007 13:41:27

Wohoo, vad belåten jag blir! Det var just den tidsperioden jag hade i bakhuvudet – fast jag vet inte om ”knallar och går” också hör dit…

Mia

Svar:
:) kul :) du har lite koll på sånt här :) fast jag märker att jag tycker att ett ord från 1920-30-40-talet inte känns som ”äldre” – – skrämmande… :) kanske för att jag på sistone varit inne på SAOB och nosat på ord från 16- och 1700-talet, typ… :)

Inkommet 24.5.2007 22:21:11

Min far brukade också använda ordet strong och han hade inte läst ett enda ord engelska i sina dar. Men han var en hejare på sitt modersmål:)

kicki

Svar:
Kul :) Eftersom ordet tydligen är ganska gammalt kan man ju verkligen tycka att de som klagade på Vasabladet inte riktigt hade någon grund för sin anklagelse… :)

h1

Vidimera

21 maj 2007

Dagens ord: vidimera. Har ni hört det förr? Inte jag… Men – när man ska skicka in sina examenspapper till Högskoleverket så måste kopiorna vidimeras av en myndighet. Alltså – någon intygar att kopian inte är en förfalskning, typ… Själva aktiviteten är inte obekant för mig (men att det måste vara en myndighet som gör det, det var nytt), men ordet vidimera har jag aldrig stött på förr. Men, alltid lär man sig något nytt…

Och om allt går som det ska kommer jag om några månader att få ett papper från Högskoleverket där det står att min finländska lärarexamen är precis lika mycket värd som en svensk lärarexamen. Jippiii! :)

——————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 21.5.2007 18:42:05

Vidimera är bekant för oss som bott i Sverige länge. Du skriver: ”min finländska lärarexamen är precis lika mycket värd som en svensk lärarexamen.” Det är inte mycket här i vår värld som är precis eller exakt. Journalister och språkmänniskor har ofta svårigheter med att skriva om kvantiteter och jämförelse där matematiska begrepp används. Större än, mindre än, lika mycket. Din finländska examen är minst lika mycket värd som en svensk lärarexamen. Tack för att du inte skriver rikssvensk. Berätta gärna varför du undviker det.

hsg

Svar:
Varför jag inte skriver ”rikssvensk”… Ja jag vet inte riktigt men sedan jag flyttade till Sverige har jag slutat använda termen ”rikssvenska” om språket. Förr trodde jag (och säkert många finlandssvenskar med mig) att ALL den svenska som talas i Sverige gick under benämningen ”rikssvenska”, men nu har jag förstått att det är enbart den svenska som talas i Mälardalen (ungefär) som brukar kallas ”rikssvenska”, ett slags standardspråk. Därför använder jag inte längre den termen om språket i Sverige… och jag har väl ingen speciell ”princip” som orsak till att jag skriver ”svensk lärarexamen” och inte rikssvensk, och jag skulle också säga ”det svenska samhället”, inte ”det rikssvenska samhället”, o.s.v. Men berätta gärna vad du har för tankar kring detta, jag är nyfiken :) Tack för din kommentar!

Inkommet 21.5.2007 20:10:28

Vidimera har jag känt till sedan studietiden i Åbo. Då man lämnade in sin studiebok för genomgång på våren fick man den tillbaka med stämpeln ”vid. i dekanus”. Vidimerad alltså.

kicki

Svar:
Oj, spännande :)

Inkommet 21.5.2007 20:37:33

jag har vidimerat alla kopior av mina betyg jag skickat in till skolvärlden här i svedala.

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
:) jag har ju också gjort det i Finland, men inte haft något ord för det – men nu har jag det och det känns lite kul :)

Inkommet 21.5.2007 20:46:30

Har också hört ”vidimera” i olika sammanhang. Men även att kopior ska vara ”styrkta”. Förresten… vet du om man måste ha intyg på att finländsk examen är lika ”duglig” som svensk? Jag har funderat på det med, men ännu har ingen arbetsgivera krävt det intyget av mig…

Sofia
www.bloggen.fi/lillasystern

Svar:
Ja ”styrkta” har jag också hört. – På Högskoleverkets hemsida har jag läst att man inte kan få fast tjänst som lärare Sverige i om man inte har det där behörighetsbeviset (kostar 600 kr att få), men vikariat kan man ju få utan det också. När jag var i kontakt med Högskoleverket tidigare i år sa de att jag inte kan få behörighetsbevis, för jag har för lite pedagogik i min examen (i Sverige har man ju 60 p (sv) pedagogik), så jag har ju börjat gräva lite mer i det här och pratat med folk här på universitetet och på PF i Vasa, och nu sist också med en på Högskoleverket som har hand om finländska lärarutbildningar, och hon sa att de brukar godkänna vår utbildning, så nu ska jag skicka in mina papper och hoppas på att jag får det där behörighetsbeviset… Men jag misstänker att många skolor inte har riktigt koll på vad som gäller… Men jag tänkte nu skaffa det nu för säkerhets skull, det kan ta några månader att få det… Inte för att jag har något fast lärarjobb i sikte just nu precis, men tänkte passa på att skaffa intyget så jag har det om det behövs någon gång. Om man vill vara med i Lärarnas riksförbund MÅSTE man dessutom vara behörig lärare (gäller ju ej lärarstudenter förstås). Fast i Lärarförbundet får man vara med även fast man är obehörig. Långt svar… :)

Inkommet 22.5.2007 10:03:17

Detta med dialekter, det är kul det! Är själv inflyttad till Nykarleby i Österbotten sedan ett år tillbaka. Tog med mig min norrlänska breda Luledialekt hit. Första riktiga konfrontationen handlade om ”julgranspumlorna” vi skulle pynta granen med. Min Cati gav sitt liv på att det kan inte heta så, utan det heter kulor eller bollar, så det så! *hårslängde* Men så på ÖB i Luleå, en hel kartong med pumlor på golvet, o skylten….”Julgranspumlor, 5:- st” Faaan va jag mådde! Å hon garnskrattade! Efter det så går det inte en dag utan att vi humoristiskt analyserar ”vårt språk” Men kul har vi! Nåja, nu är det snart dags ta ned ”karapeden” *suck* för härliga turer, om jag får den genom tullen i Tornio förståss.

Emigranten

Svar:
:) spännande med språkkrockar :) Jag minns en av de första gångerna jag var i Sverige och hälsade på min dåvarande pojkvän (numera äkta man :)) och jag skulle gå och handla ensam, för han var sjuk… och det tog ett tag innan jag riktigt fattade vad jag skulle köpa – t.ex. ”fläskkött”, ”biff” och ”stek” är bara några av de ord som jag och min man menar lite olika saker med… :) Inte lätt. Men oerhört intressant är det med såna här saker :) ”julgranspumlor” var ett nytt ord för mig, tack för det :)

Inkommet 22.5.2007 10:10:01

på tal om pumlorna här ovan…min som satt förnöjt och mumsade godis en dag. ”godispumlor” sa han. DET har han lärt sig på dagis :)

Maria
http://bloggen.fi/marias

Svar:
:) Kul :)

Inkommet 22.5.2007 15:00:50

”Precis lika bra” får mig att ana en värdering, att det gäller att sträcka och tänja sig för att nå upp till samma nivå. Fakta och erfarenhet av resultat i skolan tyder inte på att det skulle behöva vara nödvändigt. Rikssvenskar finns inte! Du skriver i din profil att du är ”gift med en äkta svensk gentleman” Har du försökt övertala honom att börja betrakta sig som rikssvensk? Riksspeleman dyker då upp i mitt huvud. Rikssvenska som språk finns och är ett språk som var mera aktuellt förr, för dem som t.ex. skulle läsa nyheterna i radion. Det var ett neutralt språk där det inte fick höras att man var t.ex. skåning, värmlänning eller norrlänning. När det gäller ortsnamn brukar man uttala dem som ortsbefolkningen gör, gäller inte det folkslag? Ålänningarna kallar Finland, fastlandet, för riket. Det skulle ju passa bättre på Sverige och Finland skulle benämnas republiken.

hsg

Svar:
Oj jag hade inte alls tänkt på att det var något skumt med ”precis lika bra”, men jag kan nog känna igen mig i det du skriver – matematik och logiskt tänkande är inte mina starka sidor…

Inkommet 22.5.2007 16:17:01

Jodå, jag har både hört och använt vidimera. Det känns som ett uråldrigt ord.

Snusmumriken
http://bloggen.fi/sniff

Svar:
Undrar hur det kommer sig att jag missat det… undrar också hur gammalt det är – för det låter ju gammalt, ja…

Inkommet 28.5.2007 00:31:06

Vidimera kommer från det latinska verbet video=att se. Vidimus=vi har sett. (Tänk på veni, vidi, vici=Jag kom, jag såg, jag segrade.) Dvs, ”vi har granskat avskriften/kopian och jämfört den med originalet och styrker härmed att de är likadana”. Jag trooor att vidimera har funnits som uttryck länge, främst inom juridiken, men att det har blivit vanligt utanför juridiken under kanske de sista tjugo åren. Men VET det, det gör jag inte. :)

Kicki

Svar:
TACK!! Jag hade ingen aning om varifrån det kom, även om jag kämpat mig igenom en grundkurs i latin :) Kul att du visste så mycket om detta :) TACK än en gång :)

h1

Matspråk

20 maj 2007

I senaste nummer av ICAs mattidning Buffé fanns ett recept på Morotsfrittata med toskanska legymer. Jag hade aldrig hört ordet legymer på svenska förr… Legumes är ju franska och betyder ‘grönsaker’, så jag trodde typ att det var matskribenten som försvenskat ordet – men (hör och häpna!) det finns faktiskt med i SAOL, märkte jag när jag kollade upp det. Legymer har kommit in i svenskan (från franskan, givetvis) på 1700-talet någon gång, först med stavningen legumer, senare legymer.

Ett annat ord som fanns med i ovannämnda recept var fräschör – ”förrätten har både sälta, syrlighet och sötma – och en härlig fräschör”. I andra sammanhang skulle man kanske säga fräschhet, eller något liknande, men fräschör låter ju mer…exotiskt eller nåt… mer franskt, ja…

Det är intressant att se vilka ord man väljer i olika sammanhang – för orden har ju olika klang, väcker olika associationer – även om de ”betyder” samma sak… Toskanska legymer låter liksom lite läckrare än toskanska grönsaker… Och fräschör – ja det låter ju fräscht, helt enkelt…

Det är lite som när man skriver hudcreme istället för hudkräm – det ser fräschare ut… kräm ser för skarpt och hårt ut, creme ser mjukare ut… i alla fall i mina ögon…

Har ni andra exempel på ”fint receptspråk”? Antar att det finns hur mycket som helst om man tar sig tid att läsa alla de kokböcker och gratisrecepthäften som jag samlat på mig… :)

————————————————————————————–

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 20.5.2007 20:12:53

om du undersöker menyer på finare ( eller det behöver kanske inte vara ens finare heller) restauranger och sånt så är grönsakerna oftast benämda som legymer. de som jobbar proffisionellt med mat säjer sällan grönskaer

C
http://bloggen.fi/lillaC

Svar:
Intressant :) Det hade jag ingen aning om! :)

Inkommet 20.5.2007 20:13:11

Då man talar om legymer i dessa dagar menar man de första skördarna av grönsaker. De som är speciellt nyfräscha och inte förväxta som de kan blir lite längre fram.

Uffe

Svar:
Jaså?

Inkommet 20.5.2007 20:14:17

oj då, det kanske verkar som jag har lite språkproblem i det jag skrev ovan, men jag tror du kan rätta till var du säljv tycker att det behövs:). Jag hann trycka på skicka knappen innan jag hann läsa igneom.

C
http://bloggen.fi/lillaC

Svar:
inga problem :)

Inkommet 20.5.2007 20:15:17

uffe? grönsaker av den första skörden brukar väl kallas primörer?

C
http://bloggen.fi/lillaC

Svar:
ja just ja… Och jag har just konsulterat min privatbiolog (min man…), och tillsammans lyckades vi luska ut att ”legumes” på engelska är vissa växter/frukter av vissa växter som tillhör familjen Fabaceae (och dessa växter heter på latin Leguminosae), t.ex. alfalfa och bönor… Men tydligen har ”legymer” på svenska och ”legumes” på franska en vidare betydelse än engelskans ”legumes” har… intressant :) Om nu svenskans legymer kan vara vilka grönsaker som helst…? Jag tog för givet att det är så, men kanske det inte är så…?

Inkommet 20.5.2007 20:48:23

Bräsera, pochera, reducera, tranchera,blanka av osv. fina matlagningstermer som man hör i TV:s matlagningsprogram nästan dagligen.

kicki

Svar:
Ja hjälp, har ingen aning om vad de flesta av dem betyder… :) Tack för exemplen :)

Inkommet 20.5.2007 21:53:08

Jag funderade faktiskt på att skriva min prosemi om matspråk. Det är fascinerande… :)

Anna

Svar:
Ja det skulle säkert ha blivit en intressant uppsats!! :) Finns ju hur mycket som helst att undersöka… :)

Inkommet 20.5.2007 23:07:27

nej det e nog sant, legymer blev jag intudad var de ”gröna grönsakerna” främst som typ bönor och sånt när jag skolade mig till kock, men jag tror det i dag det tyvärr används för lite annat än vad legymer egentligen betyder.

C

Svar:
Va bra att du är insatt i sånt här – jag har lärt mig massor av dina kommentarer nu :)

Inkommet 20.5.2007 23:08:31

jag kom även att tänka på en klassiker på julbordet, legymsallad. Den har väl ändå de flesta någon gång hört talas om?

Samma C igen :)

Svar:
… jag har inte hört om det… kanske jag borde ha gjort det??? :)

Inkommet 21.5.2007 14:18:36

På engelska blir det ju ganska tydligt att det är skillnad på vilka ord som är aptitligare, för hur gott låter det att äta ”pig”? Nej, ”pork” ska det vara. Samma sak med ”mutton” istället för ”sheep”. Och som av en händelse är de mer kulinariska orden franska lånord…

Mia

Svar:
:) Tack för de exemplen :) Och i Sverige äter man ju inte ”gris/svinkött” heller, utan ”fläskkött”, fast det låter ju inte så gott det heller… :)

Inkommet 21.5.2007 20:36:36

jag minns inte om legymsalladen tillhör det svenska eller det finländska julbordet men någotdera. (Jag är dålig på att läsa igenom vad jag en gång skrivit så därför blir det lite fel i mina kommentarer:) jag skall skärpa mig:))

C
http://bloggen.fi/lillaC

Svar:
Mig stör det inte det minsta om det blir lite fel i kommentarerna, det går så bra så :) Ska försöka kolla med mina vänner här om någon vet vad legymsallad är :)

h1

Hybble

19 maj 2007

I P.A. Fogelströms bok Vävarnas barn (som handlar om Stockholm på 1700-talet) stötte jag häromdagen på ordet hybble. Jag hade ingen aning om att det ordet ens existerade i svenskan, men jag förstod genast ungefär vad det betydde. I norskan finns nämligen ordet hybel, och där betyder det ungefär ‘studentlägenhet’ (tror att jag skrivit om norskans hybel i något tidigare inlägg…) och är ett mycket vanligt ord – betydligt vanligare än vad hybble är i svenskan. Men hybble finns faktiskt med i SAOL och anges där betyda ‘kyffe, koja’, och det kan väl därför inte vara alldeles utdött… Man kan väl ana att hybble och hybel ursprungligen haft samma betydelse, men att hybel sedan börjat användas även om studentrum… Intressant – för studentrum är ju ofta små och enkla… :)

Är det bara jag som aldrig stött på ordet hybble förr, eller är ordet nytt för er också?

————————————————————————————

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 19.5.2007 19:58:42

Inte hört. Däremot härbre i ungefär samma betydelse.

kicki

Svar:
Ja det har jag hört på landsbygden här i trakten…

Inkommet 19.5.2007 23:24:16

Aldrig hört. Kul med ett nytt ord. Jag använde ett ord i går som legat i träda länge – kyttar. En katt kytta på en fågel. Ett häftigt ord tycker jag – förlåt om jag avvek från ämnet.

Snusmumriken
http://bloggen.fi/sniff

Svar:
:) Ja det ordet är ju faktiskt rätt bra… Men det är inte riktigt något ord som jag brukar använda – vet inte riktigt varför… för BRA är det ju…

Inkommet 21.5.2007 14:26:56

Nej, aldrig hört hybble. Fast nog hybel :-).

Netta

Svar:
:) Har man kontakter i Norge så lär man sig en del :)