Archive for the ‘Norrländskt?’ Category

h1

Gamm-

28 januari 2008

Även om jag inte alls har tid med det just nu så kan jag inte låta bli ett skriva ett kortkort inlägg… :)

Johan nämner idag i ett av sina inlägg ordet gammböcker. Jag troooor inte att jag skrivit om gamm- förr, men det är ett rätt intressant prefix! Här i trakten kan man sätta gamm- framför substantiv och då blir betydelsen att det substantiv som man nämner är ‘gammalt’. Man hör folk tala om t.ex. gammkaffe (alltså kaffe som inte längre är så fräscht) och en massa annat. Här i stan finns också friluftsmuséet Gammlia, som uttalas typ [gammliia], både a och i betonas  alltså och i:et är långt. Tror jag i alla fall… :) Samma gamm- där alltså! :)

Praktiskt prefix, tycker jag.

h1

Ja’ tyck’ om ä’

4 december 2007

Idag råkade jag se reklam för McDonalds, och som ni vet brukar deras slogan vara I’m loving it. Fast i den reklam jag såg stod det istället Ja’ tyck’ om ä’. Lite kul tyckte jag! :)

Språket här i Norrland liknar språket i Österbotten på många sätt, bland annat i att vi på båda platserna tycker om att lämna bort obetonade vokaler i slutet (apokopering tror jag det kallas). Vi säger ju till exempel int istället för inte.

Men här i trakten tar man bort ännu mer än i Österbotten – hela ändelsen på verben i presensform faller bort. Det blir alltså tyck istället för tycker, sjung istället för sjunger, läs istället för läser och så vidare.

Jag har försökt fundera på om detta ändelsebortfall förekommer i någon dialekt i Österbotten också, men kommer inte på någon… Känner ni till om det finns någon dialekt som tar bort hela presensändelsen?

Jag har inte studerat det här norrländska presensändelsebortfallet så noga så jag vet inte riktigt om det gäller alla konjugationer och alla verb… Men åtminstone andra konjugationen (verb med -er i presens), det är jag säker på. Resten är jag osäker på (fast exemplet flytt istället för flyttar finns ju, och det är ju första konjugationen).

h1

Inandnings-ja

2 december 2007

Då och då kommer någon av mina studenter fram till mig på rasten och säger att de hört att man här i trakten säger ja samtidigt som man andas in. Och de är väldigt fascinerade av detta.

När jag jobbade med att transkribera samtal (enligt transkriptionsprinciper utvecklade inom samtalsanalysområdet (särskilt Conversation Analysis), inte inom dialektologin!) funderade jag ett bra tag på hur jag skulle transkribera detta ord/ljud… Inom samtalsanalysområdet är det viktigt att få med så mycket som möjligt i transkriptionen – pauser (ofta mäter man också pauserna!), samtidigt tal, skratt, inandningar, viskningar, röstförställning och så vidare. För inandningar använder vi oss ofta av tecknet .hh, och ord som sägs direkt på en inandning kan man transkribera genom att sätta en punkt framför ordet. Så till slut valde jag att transkribera detta inandnings-ja som .ju . Knappast den bästa lösningen men ändå en lösning på problemet.

Använder ni detta inandnings-ja? Jag gör det när jag talar dialekt särskilt i hembyn, men typ aldrig annars. Men ett ganska roligt ljud/ord är det! :) Lite kul också att det förekommer på båda sidorna om Bottniska viken! :)

h1

På ett tag

21 november 2007

För en dryg månad sedan skrev jag om uttrycket (inte) på ett tag… I vanliga fall använder man det bara i nekande sammanhang – jag kommer inte tillbaka på ett tag – men i Norrland kan det även användas i jakande sammanhang – hon kommer tillbaka på ett tag.

Det här är alltså vad jag hittills trott om detta uttryck. Men i Karin Wahlbergs Sista jouren (2001) är det en person som säger Jag försvinner på ett tag. (s. 348).

Då blir jag lite fundersam… Vad är det här?? Wahlberg är ju inte norrlänning (i alla fall står det på bokens baksida att hon jobbar i Lund)… Fast nu slår det mig – de olika uttrycken betyder ju olika saker… Det norrländska hon kommer tillbaka på ett tag betyder i alla fall i de sammanhang där jag hört det användas att personen i fråga kommer tillbaka OM ett tag… Medan det här Wahlbergska på ett tag snarare betyder att personen i fråga ska vara borta ett tag, och jag skulle snarare säga bara jag försvinner ett tag och skippa

Hm, vad tänker ni?

h1

Tjorvigt

14 november 2007

Ett kort inlägg bara innan jag rusar vidare till nästa punkt på min ”att-göra-lista”… 

Då och då hör man folk här i trakten säga att något är tjorvigt, och substantivet tjorv förekommer också då och då. Betydelsen är väl ungefär ‘jobbigt’, ‘rörigt’, ‘problematiskt’ – om jag förstått det rätt. Ett ganska praktiskt och talande uttryck, tycker åtminstone jag.

Det som jag inte vet är om det här ordet är något norrländskt påfund, eller om det används i hela det svenska språkområdet… Vet ni?

h1

(inte) på ett tag

18 oktober 2007

De senaste dagarna har jag vid två tillfällen mötts av följande meddelande på telefonsvararen när jag har ringt till olika företag här i stan: vi kan inte svara just nu men försök gärna igen på en stund.

Försök gärna igen om en stund skulle man ju säga på alla andra platser, men här i Norrland (åtminstone i delar av Norrland) säger man på en stund. Jag kommer på fem minuter säger man också, istället för jag kommer om fem minuter. Och det har jag skrivit om någon gång förr också, minns inte när…

MEN – nu har jag kommit på en grej. Nyligen var det en som sa till mig hon kommer tillbaka på ett tag, och då insåg jag att om man ändrar satsen till nekande – då blir det ju rätt i standardspråket: hon kommer inte tillbaka på ett tag, men om det är jakande måste man i standardspråket ha om: hon kommer tillbaka om ett tag. Vi har alltså olika preposition beroende på om det är jakande eller nekande. Fascinerande, eller hur?  :)

h1

Skuff

20 augusti 2007

Loppis i skuffen löd en rubrik på vk.se idag och den rubriken fångade mitt intresse. En skuff är, enligt SAOL, ‘låsbart utrymme i för el. akter av båt; bagageutrymme i bil; koffert’. I det här fallet handlade det om bagageutrymme i bil. Ganska bra ord, för det är alltid lite svårt att veta vad man ska kalla just bagageutrymmet i bilden – jag vet att jag (som så många andra) ofta säger bakluckan, även om det ju egentligen bara borde vara själva luckan och inte  utrymmet innanför luckan som menas då… Men – en del av något får ofta beteckna själva helheten, det är inget ovanligt med det…

Det svenska skuff var i alla fall ett nytt ord för mig, men jag hade ändå någon aning om vad det kunde betyda – något litet och lite trångt… På norska betyder skuff ‘låda’ (alltså i ett skåp eller en byrå eller ett bord).

På norska kan man också bli skuffet (eller skuffa, en lite mer dialektal variant). Har ni någon aning om vad man blir då?

————————————————————————————–

Kommentarer från bloggen.fi/my

Inkommet 20.8.2007 21:31:56

Jag är född i Västerbotten och där funkar skuffen som ett praktiskt ord för just bilens bagageutrymme.. Jag har fortsatt att använda skuffen:-) också sen jag flyttat over hit..

guni
http://bloggen.fi/Gunis_Puzzle

Svar:
Kul! :) Jag hade helt missat att det ordet fanns… tror jag i alla fall. Sött och trevligt ord, tycker jag :)

Inkommet 21.8.2007 07:57:40

Våra släktingar i Sverige använder också skuffen flitigt när de är här på semester. Skuffet på norska är väl då man blir lite förargad.

kicki

Svar:
Kul att du också känner till ordet :) Och ”förargad” – njäää, lite ditåt, eller förargad kan man väl kanske också bli om man blir ”skuffet” men inte riktigt… det finns ett annat svenskt ord som är mer exakt. Men bra gissning :)

Inkommet 22.8.2007 07:53:18

förnärmad?

kicki

Svar:
Nej inte riktigt det heller…

Inkommet 23.8.2007 20:16:37

Sambon blev också förvånad när han för första gången hörde mig anv ordet skuffen. jag tror att man blir puttad om man blir skuffad..?

Henni

Svar:
Ja, ”skuffa” på österbottniska betyder ”putta” eller ”knuffa” :) Men norskans ”skuffet” betyder nåt annat…