Archive for juli, 2008

h1

Vinterklåddin

30 juli 2008

Min plan är att ta vinterklåddin åå me under den närmaste veckan. Får se om det lyckas. Är det någon av er som vet vad det betyder? Jag gissar att åtminstone Ika vet… :)

h1

Yrkesefternamn

23 juli 2008

Ibland undrar jag om jag har bloggat för länge, för jag börjar glömma bort vad jag skrivit om… Det här ämnet har jag tänkt skriva om länge, och kanske har jag redan gjort det också, men jag hittar inte igen inlägget i så fall… (ja, jag har faktiskt börjat använda hitta igen – det är ett rätt praktiskt uttryck! :)) Så om jag upprepar mig ber jag om ursäkt…

Hur som helst, någonstans, någon gång har jag läst eller hört att efternamn innehållande yrkesbeteckningar med -s på slutet är ett typiskt finlandssvenskt fenomen. Och när jag tänker efter så finns det ett antal sådana bara bland mina förfäder (som jag kommer på just nu, i alla fall):

Snickars
Smeds
Gästgivars

Faktum är att jag själv troligtvis skulle ha hetat Gästgivars om inte min farfars farfar tagit gårdsnamnet till efternamn när han slog sig ner på en ny plats.

Andra efternamn som är bildade på samma sätt är till exempel

Förars
Klockars

Skrivars
Domars

Skinnars (inte för att jag vet exakt vilket yrke det handlar om…)
Fiskars

Kommer ni på fler?

(Och om jag inte syns till här de närmaste dagarna så är det för att jag eventuellt kommer att vara utan internet några dagar… Men jag dyker upp så fort jag har möjlighet till det… :))

h1

Tjinuski

22 juli 2008

Ett ord som jag funderat på lite då och då är tjinuski. På McDonald’s i Finland kan man köpa glass med tjinuskisås, men i Sverige måste man beställa glass med kolasås om man vill ha samma sak. Det tog mig en stund att lära mig det…

Finlandssvensk ordbok (inte den allra nyaste upplagan) anger att tjinuski (eller kinuski) kommer från finskans kinuski, men det är nog inte riktigt hela sanningen. Häromdagen råkade jag nämligen läsa lite om ryska ord i finlandssvenskan, och där fanns tjinuski med. Jag hade nog inte kunnat gissa att det var ett ryskt ord, men jag blev inte precis förvånad heller – det låter ju ganska ryskt (tycker jag, som inte kan mer än några ord på ryska).

När jag nu googlade på tjinuski kom det även upp en del träffar från svenska sidor, bland annat från Ica och Coop, så tydligen förekommer ordet även i Sverige.

Ni svenskar som läser detta, är tjinuski bekant för er?

h1

Sjubb

21 juli 2008

Under en snabbvisit i Österbotten förrförra veckan råkade min man få se en mårdhund springa över vägen. Detta var en speciell upplevelse eftersom mårdhundar inte finns i Sverige (eller i alla fall är de väääldigt ovanliga där). Istället för mårdhund säger mamma ofta sjubb (eller schubb, vet inte riktigt hur det ska stavas). Pappa använder också det ordet, tror jag, men jag vet inte om han fått det av mamma, eller om man säger så även i min hemby.

Det konstiga är bara att när man slår upp sjubb i SAOL och på ne.se så står det att det är ett annat ord för ‘tvättbjörn’. Och tvättbjörn och mårdhund är ju inte direkt samma sak… Mystiskt. Fast när man läser om mårdhund på Wikipedia så står det att den ser ut som en blandning mellan en hund och en tvättbjörn… Kanske en ledtråd till varför den kallas sjubb?

Är det någon av er som känner till sjubb?

h1

Modde/svenska

20 juli 2008

Jag sitter och bläddrar i Orden vi ärvde och Bilderna vi läser av Monica von Bonsdorff och Barbro Wiik. Böckerna är läromedel i ämnet modersmål och litteratur (alltså svenska) och jag fick dem under lärarutbildningen i Vasa.* Jag bläddrar i dem för att få idéer om vad jag ska hitta på med min sjua och min nia i höst. Och visst får jag idéer!

Men just nu önskar jag att jag jobbade i Svenskfinland istället. Det är där mina rötter finns. Det är där min historia finns. Det är den kulturen jag kan, känner och förstår. Skolämnet modersmål och litteratur, modde, är mitt. Jag har en relation till det. Ämnet svenska känns abstrakt och främmande. Hur ska jag kunna undervisa i det? Det är så mycket kultur och identitet i det ämnet som inte är mitt… Hur ska jag kunna nå mina elever? Hur ska jag kunna hitta samma glöd för det ämnet som jag en gång hade (och kanske fortfarande har) för modde? Hur ska jag göra för att kunna inspirera mina elever, hjälpa dem att hitta glädjen i ämnet, när jag själv känner mig så vilsen? Vad kan jag ge mina elever? Vad har jag gemensamt med tonåringar i Stockholms län?

Plötsligt börjar jag ana några svar. Visst, min historia skiljer sig mycket från mina elevers. Mina rötter är inte desamma. Men just därför kanske jag kan komma med andra, nya infallsvinklar. Just därför kanske jag kan bidra med något som deras ordinarie lärare inte kan ge dem. Jag kanske får ge vad jag kan, och så får deras svenska svensklärare ta vid när hon kommer tillbaka. Och vara just svensk.

*Och just nu är jag oerhört tacksam över att Schildts och Söderströms faktiskt delar (delade?) ut gratis läromedel till lärarstudenter. Något sådant existerar inte i Sverige (vad jag förstått i alla fall). Det är härligt att kunna ha ett eget förråd av läromedel att hämta idéer ur. Sammanlagt ungefär femton böcker fick jag. Värdefullt!

h1

Åsikten

20 juli 2008

Idag cyklade jag förbi en kontors/affärsbyggnad nere vid ån som jag inte lagt märke till förr. Byggnaden hette åsikten. Inte illa. En språkleksglad stad det här, helt klart. Det piggar onekligen upp vardagen lite.

h1

Svensk trevlighet

19 juli 2008

Igår fick jag ett brev…

Får vi knyta ett litet snöre runt ditt lillfinger?

Du har kanske haft mycket att tänka på den senaste tiden. Därför antar vi att du glömt bort att betala för den eftersändning av post du beställt. Se det här brevet som en påminnelse, ett litet snöre runt ditt lillfinger. Ett snabbt sätt att bli av med vårt irriterande snöre är att använda inbetalningskortet nedan och betala så att pengarna är oss tillhanda senast sista vardagen denna månad.

Och ja, visst har jag haft mycket att tänka på den senaste tiden, och jag anade att just den räkningen hamnat i fel hög någon gång och försvunnit. Det är inte så kul med betalningspåminnelser, men jag kunde helt enkelt inte låta bli att småle när jag öppnade brevet igår. Svenskarna kan det här med trevlighet.

Förra veckan tillbringade vi rätt mycket tid på IKEA, och flera dagar var vi där strax innan stängning. Då får man höra i högtalarna varuhuset är öppet ännu 30 minuter till (eller något liknande, minns inte exakt vad de sa). Visst låter det mycket trevligare än om de hade sagt varuhuset stänger om 30 minuter? Och sedan följer ett meddelande till, ungefär har du varor att lämna in till transportservice? och så väntar åtminstone jag mig ett skynda dig då, transportservice stänger om 30 minuter. Men istället får man höra transportservice har öppet lika länge som varuhuset. Svensk trevlighet, igen.

För att inte tala om de gulliga välkommen till fots-skyltarna som brukar finnas inne på gårdar i bostadsområden. Onekligen mycket trevligare än bilkörning förbjuden eller något liknande.

Svensk trevlighet – ja visst är det lite mysigt! :)

(Och mamma, om du läser detta, jag har betalat räkningen nu. Och jag brukar inte slarva med räkningarna! :))