Hurven

Innan november är slut måste jag passa på att tipsa om det som är månadens dialektord på Språkrådets webbsida, nämligen hurven eller att hurvas. Om ni inte känner till ordet tycker jag att ni ska gå in och läsa lite om det. Jag lärde mig ordet när vi bodde uppe i Västerbotten, av bl.a. AKO. TACK för det! :) Jag gillar ordet!

De/dem eller dom

Jag har tjatat på mina nior att de inte längre får skriva dom utan att de måste börja skriva de och dem. Vi har pratat om att man kan pröva att byta ut dom mot vi eller oss (jag eller mig) för att se om det ska vara de eller dem. Hälften av det jag sagt tycks ha fastnat: nästan ingen skriver dom längre, men de flesta skriver istället dem även när det är subjekt. Suck… Jag tror jag får ta och förklara det igen. Och den här gången kan jag faktiskt använda grammatiska termer som subjekt och objekt för nu har de lärt sig det – tjohej!

Och ja, för den som undrar – mina nior ligger lite efter… Jag vet inte riktigt vad de sysslat med hittills på svenskan men det finns en hel del att rätta till nu… Ska bli spännande att se vad vi kommer att lyckas med! :)

Fronta

Jag sitter och läser de dagbokstexter som mina nior skrivit i anslutning till sin prao. Flera har praoat på affärer och berättar att de fått jobba med att fronta varor. En elev förklarar fronta så här: ‘alltså, putta fram alla varor så det ska se snyggt och prydligt ut’. Ja, alla jobb/arbetsplatser har sina egna uttryck…

Fronta finns med i SAOL, upptäckte jag, och som betydelse anges ‘stå el. placera längst fram’.

Logiskt, visst, men jag hängde inte riktigt med i vad fronta betydde när jag läste det i den första texten. Nu när det dök upp i den andra texten (då även med en förklaring) kändes det plötsligt väldigt logiskt.

Jag anar en viss stolthet hos den eleven som förklarade vad ordet betydde, en stolthet över att kunna använda ett ord ”inifrån” den värld han jobbat i, ett ord som inte nödvändigtvis behärskas av alla andra utanför butiksvärlden.

Ordklassramsa

Substantiv är namn på ting
såsom apa, boll och sting

Adjektiven sen oss lär
hurdana tingen är:
glada, snälla, rara
så som vi ska vara

Verb är sånt
som man kan göra
känna, kramas,
se och röra

Räkneord
som ett, två, tre
det är nåt att räkna mé

Pronomen
som den och det
används för det
man ändå vet

Prepositioner
före substantiven står.
Det blir till jul, vid påsk
eller i vår.

Adverben
används lätt
för rum, tid
och sätt.

Konjunktioner
som och, men,
för och då
kan göra meningar så långa så.

Interjektioner
säger vad vi känner
när det värker, svider
och bränner.

Den här versionen är hämtad ur Maria Bolanders Funktionell svensk grammatik (2005). Jag hade aldrig hört denna ramsa innan jag flyttade till Sverige, men här verkar den vara ganska spridd, i olika versioner… Ganska mysig är den, tycker jag! :)

En i gången

Snöyra ute och barnen inne var också vilda och yra idag. Jag bad en elev gå ut ur klassrummet och springa ett varv runt skåpen för att få utlopp för sin energi. En annan elev ville också gå och göra samma sak och då sa jag att de fick gå en i gången. Då började de förstås skratta och tyckte att det lät roligt… ‘En i taget‘ säger man, var det en som upplyste mig om. Ja ja… Det är inte första gången jag säger något som låter konstigt i deras öron. De börjar bli vana nu.

Hur är det med en åt gången då, kan man säga så i Sverige?

Jag tycker att jag blir mer och mer språkligt förvirrad hela tiden… Men – det är ganska roligt också. Och mig gör det inget att eleverna får skratta lite åt mig ibland… :) De kan behöva det.

Aktiviteter i snön

Det blev plötsligt vinter. Vackert! Jag till och med njöt av att skotta bort de 30-40 centimetrarna som fanns på vägen fram till vår ytterdörr när jag kom hem från jobbet idag! :)

Med snön kommer också snöbollskrig. Idag fick jag lära mig att de äldre eleverna mular de yngre. Hemma sa vi dövlar. En elev berättade att man kan också ägga någon, om man trycker snö mot deras bakhuvud (som om man knäckte ett ägg på deras huvud, så associerade jag i alla fall).

Jag har på känn att jag borde känna till fler ord i den här kategorin men jag har glömt dem. Det här är väl första vintern på mycket längre som jag tillbringar tillsammans med folk som håller på med sådana saker… :)

Nåja, kan ni hjälpa mig? Mula, ägga, dövla (på dialekt döväl) – känner ni till fler ord?

SVO, VSO, SOV

Nu har vi börjat jobba med satsanalys med niorna och det är så spännande!! Idag pratade vi lite om att svenskans grundläggande ordföljd är SVO (subjekt, verb, objekt), som i Sven äter gröt (TACK min moddelärare i högstadiet/gymnasiet för det exemplet – jag glömmer det aldrig!) Engelskan, tyskan, franskan, finskan och många, många fler språk har samma grundläggande ordöljd. Arabiskan däremot (och även en del andra språk) har VSO, Äter Sven gröt, hade jag läst i en bok. Och ja, en tjej i klassen som kunde arabiska bekräftade detta. Sedan berättade jag att persiskan, turkiskan och japanskan har SOV, det vill säga Sven gröt äter. Detta tyckte alla var lite roligt… Och det är lite intressant att subjektet alltid verkar komma före objektet i alla världens språk…

Nåja, sedan gick vi vidare och började prata om något annat. Men vi har en lärare på skolan som har persiska som modersmål, och plötsligt dök han upp utanför klassrummet. En av de minst studiemotiverade eleverna sprang och hämtade honom och han fick komma in och översätta Sven äter gröt till persiska, och visst – det blev Sven gröt äter. Alla satt och tittade i sina anteckningar – och ja, det stämde överens med det vi hade lärt oss! Vilken lycka! :) Sedan började den läraren helt spontant berätta hur det är i japanskan och jag (och eleverna också!) blev helt paff, för jag hade ingen aning om att han kunde japanska. Och visst – det blev Sven gröt äter ‘även där. Wow, eleverna tyckte det var jättespännande!! :) Vilka värdefulla ögonblick det var!!

Det här var verkligen dagens höjdpunkt!!

Just nu undervisar jag inte i svenska som andraspråk utan bara i vanlig svenska (och engelska). Men jag har de senaste veckorna varit sååå glad över att jag har svenska som andraspråk-kunskaperna och har lite koll på hur svenskan skiljer sig från många andra språk i världen och hur svenskan är uppbyggd. Jag har sååå stor nytta av det nu när vi jobbar med grammatik på olika sätt. Härligt! Jag visste väl att de tre terminerna med extra studier i svenska som andraspråk inte på något vis skulle vara bortkastade! Sedan finns det tusen saker inom svenskämnet som jag INTE har koll på, men det är underbart att känna att jag har koll på åtminstone en liiiiten del av det… :)