h1

Hurven

27 november 2008

Innan november är slut måste jag passa på att tipsa om det som är månadens dialektord på Språkrådets webbsida, nämligen hurven eller att hurvas. Om ni inte känner till ordet tycker jag att ni ska gå in och läsa lite om det. Jag lärde mig ordet när vi bodde uppe i Västerbotten, av bl.a. AKO. TACK för det! :) Jag gillar ordet!

5 kommentarer

  1. Det ordet var nytt för mig, men känns som ett bra och användbart ord. Min första reflektion var hurvil, som betyder något helt annat. Man kan få en hurvil om man inte lyder, dvs en örfil.


  2. kicki, ja, hurvil är bekant för mig. Så säger typ fammo och faffa. Fast jag undrar om man inte kan säga hurvel också i vår dialekt… Jag är lite osäker…


  3. ‘Hurril’ heter det på rikssvenska. Eller ‘hurring’.

    ‘Hurven’ känner jag däremot inte till.


  4. Aha! Ett mycket användbart ord! :) Man småfryser utan att riktigt frysa på riktigt.

    Jag är dock fundersam över ändelserna. Jag kan även säga att han hurves eller jag är hurvig.

    Hurves uttalas ”hurrväss” ungefär med ett ganska tjockt ”r”. *L*


  5. D, hurril ja, det har jag ju hört!

    AKO, ja, användbart – absolut! Och jag har nog också hört ändelsen -es, hurves. Hurvig har jag inte hört – kul! :)



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: