h1

Trilla i vägen

13 juli 2008

Ikväll när vi var ute och gick råkade jag plötsligt trilla i vägen för min man, och då slog det mig att det säkert också är ett uttryck som inte används här… Min man sa istället att jag blockerade vägen, eller något sånt. Men ti trill i vejin säger vi jätteofta på min hemdialekt. Det kan vara en traktor som kör långsamt framför en när man har bråttom med bilen, eller någon som helt enkelt är i vägen för en… Hm, uttrycket vara i vägen används väl även i Sverige, inser jag nu, men med verbet trilla var uttrycket obekant för min man åtminstone. Och om man googlar på det får man en träff, från debatten.fi… Det talar väl sitt tydliga språk… (För de som inte känner till debatten.fi så är det ett österbottniskt diskussionsforum).

Känner ni igen trilla i vägen?

28 kommentarer

  1. Hum, uttrycket känns på något sätt bekant, men det kan ju vara just ”vara i vägen” (något som jag definitivt skulle använda istället för att ”blockera vägen”, eller ja, det är ju lite olika betoning på de två uttrycken – är man i vägen så är det ju ganska smidigt att gå runt, men däremot så blockeras man vägen när man måste gå runt ett helt kvarter för att komma förbi), som du skriver, som är tillräckligt lika för att det ska låta bekant…


  2. Jodå, här trillas det i vägen allt som oftast.


  3. jajamen! här trillar vi nog i vägen för varandra också.


  4. Jag skulle i så fall säga ”tvilla”. Alltså: ”ti tvill i vejin”.


  5. Johanna G, intressant! Håller med dig om att det är en viss skillnad mellan blockera vägen och vara i vägen! :)

    kicki, kul att du känner igen uttrycket! :)

    Matias, oj det var intressant – den varianten har jag aldrig hört förr. Spännande! :)


  6. I Purmo tvillar vi i veiji när vi är i vägen för ngn annan. Om du trillar – då faller du omkull…


  7. Vi brukar också säga att man ”je i fåottrådi” när man ”trillar i veijin”.


  8. Yvonne S, det är ju jätteintressant!! :) Undrar var den geografiska gränsen mellan trill och tvill går… Om det helt enkelt är så att tvill används längre norrut i Österbotten och trill längre söderut…

    kicki, det var ett nytt uttryck för mig, men väldigt logiskt! Kul! :)


  9. Alldeles utanför ämnet:
    Av en slump kom jag in på en intressant sida igår. Ta en titt på debatten.fi och ämnet finlandssvenskhet. Där finns en otroligt lång tråd om finlandssvenska ord, man kunde läsa en hel dag:)


  10. Jag har aldrig hört uttrycket ”trilla i vägen” eftersom trilla, vad jag vet, bara används i betydelsen falla, ramla (omkull). Jo, tårar kan t.ex. trilla (eller tillra) nedför en kind också. Vara i vägen är dock ett vanligt uttryck.


  11. kicki, jag ska ta mig en titt på den sidan någon gång när jag har lite mer tid. Låter spännande! :)

    AKO, tack för det! Trilla i vägen verkar alltså vara ett väldigt lokalt uttryck… Intressant!

    För mig har vara i vägen och trilla i vägen lite olika klang… vara i vägen är mer neutralt på något vis, medan trilla i vägen är lite mer negativt, det finns något lite mer klantigt över en person som trillar i vägen, lite som om han/hon gjorde det med flit…

    En grej som min man (som delvis har norska rötter) påpekade när vi diskuterade detta vid köksbordet häromdagen är att han ändå tyckte att det finns någonting logiskt bakom trilla i vägen (om jag förstod honom rätt alltså). Norskans trille betyder förutom ‘falla, ramla’ även ‘rulla’, och ‘skottkärra’ heter på norska trillebår… Och man kan också trille tærning, alltså ‘spela/kasta tärning’. Trille handlar alltså om en rörelse som kanske är lite klumpig, om ni förstår vad jag menar. Eller kanske inte klumpig, men liksom lite rullande, inte liksom rakt fram… Äh, svårt att förklara… Men när man trillar i vägen är man lite klumpig, lite klantig… Kanske långsökt samband, men för mig finns det något logiskt där. Fast det är svårt att uttrycka det i ord… :)

    Förresten, ordet trilla på svenska kan också vara ett substantiv och betyda ‘en öppen vagn med fyra hjul och två säten’ (enligt Natur och kulturs svenska ordbok). Inget ord som jag känner till, men där finns ju kopplingen till rulla också…


  12. Netta, din kommentar hade fastnat i skräppostfiltret, men nu har den kommit rätt igen. Kul att ni också trillar i vägen! Säger din man också så, eller säger han tvillar? Har du hört tvillar?


  13. Jag har för mig att man här i Sydösterbotten, eller åtminstone i Närpes, brukar prata om att ”trell i viejin”.


  14. Kajsa, va kul! :) Det visste jag inte! Då har vi alltså trell i söder, trill i mitten och tvill i norr. Intressant! :)


  15. I min familj trillas det också i vägen. Sedan kan ju saker också trilla i vägen, onödiga saker brukar göra det.

    Kajsas kommentar om att man ”trellar i viejin” i Närpes får mig att tänka på att man i Närpes också kan säga ”trellar” i betydelsen snurrar. i alla fall i mina mörföräldrars generation.


  16. Ika, roligt att det också trillas i vägen i din familj! :) Och spännande med trellar i betydelsen ‘snurra’! Det påminner ju lite om norskans trille som ju också kan betyda ‘rulla’… Kul! :)


  17. Det är mycket små skillnader mellan rikssvenska och finlandssvenska. I det senare språket sticker stavningen ”flere” i ögonen, betydelseskillnaden hos ordet ”fjäskig”, och vissa idiom, ”saken blev på hälft” osv.


  18. Peter, tja jag vill inte riktigt hålla med om att det är mycket små skillnader. Eller det är klart – det beror väl lite på hur man ser på det. Det är klart att man (oftast i alla fall) förstår varandra, så på det sättet finns det inte så stora skillnader. Men jag ser på det hela med en svensklärares ögon, en lärare som ska försöka lära människor som inte har svenska som modersmål svenska, och då blir det plötsligt väldigt viktigt vilken svenska jag lär dem.

    Skillnaderna mellan finlandssvenska och rikssvenska (eller sverigessvenska, som jag föredrar) finns ju på flera olika plan. I (den finlandssvenska) skolan fick vi lära oss en del ord som skiljer sig åt i de båda länderna, och så trodde vi kanske att det var bra med det. Ja, givetvis visste vi ju att uttalet var lite annorlunda i Sverige också… Men sedan jag flyttade till Sverige har jag upptäckt att skillnaderna är betydligt större än så. Dels skiljer sig språken åt mycket mer än jag trodde när det gäller uttal (men stora skillnader gällande uttal finns givetvis även inom finlandssvenskan och inom sverigessvenskan), dels har vi finlandssvenskan en hel del konstruktioner som ofta är mer eller mindre är direktöversatta från finskan, konstruktioner som låter riktigt konstiga i svenskars öron (i alla fall i min mans öron).

    För mig, finlandssvensk i Sverige, är skillnaderna ganska stora, och jag tror inte att jag hade upptäckt det om jag inte jobbade som lärare i svenska som andraspråk (både med nybörjare och längre hunna) och verkligen var tvungen att analysera och iaktta mitt eget språk, för att bli medveten om vilket språk jag förmedlar till mina elever.

    Sedan så finns det ju en enorm variation även inom finlandssvenskan. Flere är inget som används i mina hemtrakter, däremot säger vi gärna att saker blev på hälft.


  19. Jag syftade på skriftlig finlandssvenska, alltså bokspråket. Där är skillnaderna minimala vad jag har sett. men samtidigt ganska iögonenfallande.

    ”Flere” är den enda formskillnaden jag har sett. Idiomen är en annan sak. ”Bli på häft” är utmärkt och genast förstått, det övertar jag utan friktion i mitt eget språkbruk. ”Skvären” för ”torget” är dock ingen höjdare.

    ”Sverigesvenska” eller ”Rikssvenska”… Den senare termen brukar användas i Finland, och jag föredrar den, det är snyggare och präglat av välgrundad asymmetri, alltså mer adekvat. I Finland är ju svenskan ett minoritetsspråk, men här är det nationellt ”modersmål”.

    I rikssvenskan har det nyttiga och ålderdomliga ordet ”nästgårds” kommit i bruk på sistone. Jag tycker det klingar finlandssvenskt, är det det?


  20. Peter, aha, då förstår jag. Ja, när det gäller skriftspråket är skillnaderna nog inte så stora… Själv är jag så totalt insnöad på talspråk (har fördjupat mig i talspråksforskning under studierna i svenska och svenska som andraspråk) så jag glömmer ibland bort att det finns skriftspråk också… :)

    Ja, rikssvenska är den term som används i Svenskfinland, och i alla fall i min bekantskapskrets användes det som en term för all svenska som talas i Sverige, men när jag flyttade till Norrland ville folk där inte riktigt gå med på att de talade rikssvenska, så då lärde jag mig vad den termen betyder här i Sverige. Själv använder jag därefter hellre sverigessvenska eftersom det är en bredare term, och då blir det tydligt vilken svenska jag talar om. Om jag skriver bara svenska så menar jag i allmänhet svenska både i Sverige och Finland… Men jag antar att många svenskar ser indelningen ungefär som ”svenska = den svenska som talas i Sverige” och ”finlandssvenska = den svenska som talas i Finland”.

    Nästgårds… det är inget ord jag använder själv, men det låter ju ganska gammaldags och skulle väl därför kunna vara finlandssvenskt… :) Det finns inte med i Finlandssvensk ordbok (i alla fall inte i den nästnyaste upplagan), men det är ganska många finlandismer som inte finns med där…


  21. ”Nästgårds”, ett nyttigt och kraftfullt ord, är något av en landsplåga nu. Till språkvård hör, utöver det formella, att tala övervägt och klartänkt. ”Vi har Stockholm nästgårds” är t ex ingen höjdare.

    Det finns en helt underbar gammal bok, Erik Wellander, ”Riktig svenska”, Esselte Studium 1973. Tips!

    Här blev jag t ex uppmärksam på ett av de försåtligaste och vanligaste svenska språkfelen: ”Jag har bott här sedan sju år”. Det är kontaminasammanblanding av ”jag har bott här i sju år” och ”jag bor här sedan sju år”.

    Ja osv. Man har lite svårt att hejda sig! :o)


  22. Jag har egentligen ingen aning, men jag skulle knappast tro att ‘nästgårds’ är av specifikt finlandssvenskt ursprung. Däremot så har jag en känsla av att åländsk svenska har betydligt fler levande ord av samma typ. Tycker mig komma ihåg det från Anni Blomqvists böcker, men tyvärr så ligger min skönlitteratur nedpackad, så jag kan inte kolla.

    Peter
    Sammanblandning, ja, men själv skulle jag snarare tro att den kommer från ”Jag har bott här sedan 2001” och ”Jag har bott här i sju år”. Tror faktiskt inte jag skulle säga ”Jag bor här sedan sju år”.


  23. Kontaminasammanblandningen påpekas av Erik Wellander i hans strålande bok ”Riktig svenska”. Prepositionen ”sedan” styr såväl tidpunkt som tidrymd, med vissa skillnader i syntax. ”Jag har bott här sedan 2001” är inte kontamination, men väl felaktigt tempusbruk, skall vara ”jag bor här sedan 2001”. Det intressanta med D:s anmärkning är att den av Wellander anförda oegentligen kanske ändå inte i grund och botten handlar om kontamination. Det här är utomordentligt svåra saker.


  24. Peter, ja, Wellanders Riktig svenska står i min bokhylla, och om jag inte minns fel har den också ingått som kurslitteratur i någon av kurserna i svenska. Jag måste dock erkänna att jag inte bläddrat i den så värst många gånger, men jag är välbekant med hans principer ”Skriv klart, skriv enkelt, Skriv kort, skriv Svenska”.

    D, pinsamt nog så har jag aldrig läst Anni Blomqvist (men jag har åtminstone tänkt på att göra det… :)).

    Jag skulle nog inte heller säga Jag bor här sedan sju år.

    Peter, ja tempus (och prepositioner) i svenskan är inte lätt.


  25. My
    Jag växte upp på 70-talet när serien gick i TV, så jag läste både dem och en del andra åländska böcker tidigt. Jag har t o m cyklat hela vägen upp till Simskäla och tittat på alla gårdarna IRL. :-)

    Däremot är jag fruktansvärt dåligt påläst på annan finlandssvensk och finsk litteratur. Den enda jag kan minnas mig ha läst någorlunda nyligen är Göran Stenius. Har du läst honom? Han är ju faktiskt något så ovanligt som en finlandssvensk (eller egentligen karelsksvensk, tror jag) katolik.


  26. D, aha :) Borde nog ta och läsa Anni Blomqvist…

    Göran Stenius råkar jag faktiskt inte känna till – tack för tipset! :) Ska försöka se om jag hittar något av honom…

    Finlandssvenska författare… En av mina favoriter är Lars Sund (särskilt böckerna om Siklax, Colorado Avenue, Lanthandlerskans son och Eriks bok). Otroligt intressanta böcker!


  27. My
    ”Klockorna i Rom” är den du skall läsa. Tror faktiskt jag har en dublett någonstans. Skall se om jag kan hitta den.


  28. D, oj, det låter intressant! :)



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: