h1

Matsoda

26 oktober 2008

Idag har jag bakat bröd för första gången på länge. Brödreceptet kom från mamma, och en av ingredienserna var matsoda. Det tyckte min man var lite roligt… Bikarbonat heter det ju, tyckte han. Nåja, själv kände jag till båda orden men visste inte att matsoda inte användes i Sverige.

Jag letade igenom hyllan med bakgrejer här hemma i köket och hittade till slut en gammal burk som tydligen hängt med från när jag bodde i Finland. På den stod det Bikarbonat / ruokasooda (‘matsoda’).

Och för er som undrar: Finlandssvensk ordbok (förra upplagan) tar upp matsoda.

Min mentala lista över saker som inte heter samma sak i Sverige och Svenskfinland börjar bli lång nu. För lång kanske. I början var det mest roligt att upptäcka fler och fler ord som är olika. Nu börjar jag bli lite trött på det – tar det aldrig slut? Är språken olika?

Annonser

7 kommentarer

  1. Jag hade för mig att bikarbonat är samma som bakpulver och att matsoda är något annat som används när man har tex. fil eller sur grädde i kakorna. Ska kolla på mina burkar.


  2. Läser nu på burken matsoda: natriumbikarbonat E500. Används i bakverk som innehåller kryddor, sirap eller sura vätskor såsom surmjölk eller gräddfil.

    På den andra burken som innehåller det som här kallas bakpulver står det dinatriumfosfat E450, natriumbikarbonat E500 och potatisstärkelse.

    Två skilda produkter alltså.


  3. kicki, ja, bikarbonat/matsoda används till sånt som har sura vätskor i sig, det förklarade mamma också häromdagen när jag frågade henne.


  4. Det där påminner mig om när jag bodde i Österrike och upptäckte alla dessa ord som var annorlunda än i den ”tyska tyskan”. Bara det att Sessel betyder fåtölj i Tyskland, men stol i Österrike rörde till det en hel del.


  5. Elisabeth, spännande! :) Ja, man blir förvirrad när det är samma språk men ändå inte… :)


  6. Min farmor, född på landet i Borgå landkommuin, nuvarande Borgå på 1800-talet, kom ihåg hur barnen skrattade åt och härmade deras gamla farmor, som stod på trappan och hojtade ”kumin å ita” (uttalas med kort u ”kumin å ita”. Farmor hade också en anekdot: En äldre dam är i butiken men kan inte komma ihåg vad det var hon ännu skulle köpa. Då säger nån vid ytterdörren åte en annan att stiga in: ”Kumin, kumin”, med kort u-ljud och betoning på i. Då kommer tanten ihåg ”Jo he va ju kumin ja sku ha!”, alltså kryddan kummin, här uttalad med kort u och betoning på u.


  7. Svenskan skiljer sig mycket från sig själv beroende vart i Sverige/Finland man befinner sig. Grinar man i södra Finland och i södra Sverige så är det en positiv sak, medan att grina i norra Sverige och i norra Finland är något negativt(alltså gråta). Språket skiljer sig inte bara öst till väst, men också från norr till söder ;)



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: