h1

Besvärlig diktamen

24 september 2008

Förra veckan fick jag i uppdrag av vår speciallärare att ha diktamen med min klass, en diktamensövning som genomförs i alla sjundeklasser i min skola – kanske också i hela kommunen, för att kolla hur eleverna stavar. Det gick bra till en början, men sedan började ord som köttsoppa, station, tjöt, jour och charter dyka upp. Köttsoppa och station gick väl an, men när vi kom till (vinden) tjöt, jour och charterresa blev mina stackars små sjuor helt förvirrade… ”Säger hon sköt eller tjöt?”… Men, på något sätt lyckades de till slut förstå vilka ord det handlade om. Tror jag i alla fall. Jag har ännu inte sett resultaten från diktamen, men det ska bli intressant.

Men jag kanske tänker mig för lite nästa gång det är dags för diktamen, och ber någon annan lärare ta det…

Sje- och tje-ljud är jobbiga. Jag funderade mycket på detta när jag jobbade med nybörjarundervisning i svenska, och jobbade på att få bort t-ljudet från mina tje-ljud, men problemet då är att mina tje-ljud och sje-ljud blir alltför lika, eftersom jag inte lyckats lära mig svenskarnas sje-ljud (tja, även inom Sverige finns det ju variation på sje-ljuden…), så då går det ännu sämre att skilja på mina tje- och sje-ljud. Det kanske var därför mina elever blev så förvirrade.

Kanske det är bäst att jag behåller mina t:n i tje-ljudet. För då skiljer jag tydligare på tjöt och sköt

Tidigare har jag bloggat om liknande funderingar här, här och här.

5 kommentarer

  1. Det där har jag också funderat på nu under kursen – men eftersom vi lyckligtvis befinner oss i Finland gör jag det enkelt för mig, jag har förklarat skillnaden så de inte blir förvirrade om de far till Sverige, men använder konsekvent mina egna ljud. Men kan förstå att det är lite knepigt med diktamen för svenska sjuor… :)


  2. Mia, kul att det funkar för dig! :) (Och jag är fortfarande så lycklig för din skull att du får jobba med detta just nu!!! :))

    Diktamen funkade också rätt bra för mig med mina nybörjarelever, för de hade ju lärt sig mitt sätt att uttala tje- och sje-ljuden, så de förstod mig. Jag berättade ju om de svenska tje- och sje-ljuden, och vissa klarade ju av dem (ju, ju, ju – det blev många ju här… :)). Nåja, får ta in någon annan lärare nästa gång det är dags för diktamen.

    På fältpraktiken innan PF hade jag förresten en finländsk lärare som handledare (i Umeå) och hon sa att hon aldrig kunde ha diktamen med sina elever, för de skrev så konstigt då. Jag fattade aldrig då riktigt hur stort problemet var… :)


  3. Varför dikterade du inte på finlandssvenska? Det skulle jag ha gjort i ditt ställe.


  4. Klart du ska behålla t:na i tje-ljudet! Det är bara nyttigt för dina små sjuor att höra att inte all svenska uttalas likadant. ;)


  5. kicki, sanningen är att det nog snarast blev någon blandning mellan finlandssvenska och sverigessvenska tje-ljud (för de sverigessvenska klarar jag inte alltid fullt ut). Men problemet var att barnen inte förstod mitt finlandssvenska uttal (särskilt inte ordet jour).

    Elisabeth, tack för det! :) Det tycker ju jag också, egentligen. Fast det kändes lite småjobbigt att det råkade bli så här i en testsituation där deras resultat ska jämföras med andra klassers… Men sånt händer.



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: