Besshoosto
3 augusti 2008Jag förundras över dialektorden. De är så många och härliga. Så många som jag glömt bort. Igår hälsade jag på fammo och faffa, och så började jag hosta lite (typ rethosta) och så frågade fammo om jag har besshoosto. Bess – det ordet hade jag inte hört på länge. In bess är ett får av hankön. Känner ni till det ordet?
Känner ni till begreppet besshoosto? Det var nytt för mig (tror jag i alla fall). Har ni någon aning om varför det kan heta så?
Om ‘in bess’ betyder ‘bagge’ så borde väl ‘besshoosto’ betyda ‘bagghosta’? Kanske för att den liknar hostan en nyinköpt bagge kan få när han för första gången utsätts för de smittämnen den egna flocken bär, men är immun mot? Men hade du i så fall ‘besshoosto’ för att dina hostningar LÄT som baggens? Eller för att du, liksom baggen, började hosta när du kom till en ny miljö? Du får fråga dina farföräldrar hur ordet används.
Och vad kommer i så fall ‘in bess’ ifrån? ‘Bess’ som i ‘best’? ‘In’ som i ‘hin’, som i ‘hin håle’, dvs ‘den där’?
I så fall skulle det inte betyda ordagrant ‘bagge’, utan vara en omskrivning: ‘den där besten’. Eller ‘in’ som i i-ljudet i eng. ‘he’, alltså ‘han-best’?
Vad har ni för andra dialektala ord för ‘får’, ‘lamm’, ‘tacka’, ‘bagge’, ‘ungtacka’, ‘ungbagge’, ‘hammel’ (kastrerad bagge)? Man skulle eg. behöva hela bilden innan man vågar sig på gissningar på det här sättet.
Jag funderade också lite över ‘boss’, som i ‘höboss’; det allra småttigaste i höet som lätt kan ge djur — och lantbrukare — hosta, särskilt om det är litet mögligt (och allra särskilt hästar). Men det förklarar ju inte ‘in bess’. Vad heter ‘höboss’ hos er?
Jo, förresten, jag funderade i natt medan jag försökte somna: när ni i Finland läser svenska på universitetet, heter det då ’svenska’, eller heter det ‘nordiska språk’ som hos oss? Det är ju litet lustigt det där, att man inte läser ’svenska’ på svenska universitet. Undrar om det finns något annat land i världen där det är så? Någon här som vet hur det är i Norge och Danmark? Läser man ‘nordiska språk’ där också?
Eller läser ni kanske ‘modersmål’ även på universitetet?
Här i jakobstadstrakten är det nog ordet “bess” som gäller. Visst vet vi vad en bagge är – men en sådan läser vi bara om! Och varför heter det “skalbagge”?? Däremot vet jag inte vad besshosto är. Nu kommer min man – som använder en lite äldre dialekt – och säger att besshosto är en riktig “skrålhosta”. För oss är boss (egentligen “bosi”) helt enkelt halm.
Det här måste vara första gången du nämner ett dialektord jag inte känner igen, än mindre kan identifiera. Jag är härmed besegrad. ;)
“In bess” är däremot väldigt bekant. Och D:s funderingar kring boss får mig dels att tänka på att man kan “båsa” djuren – vet du My vad man gör då? Sedan får det mig också att tänka på det fascinerande ordet “maldär” som mina bekanta uppvuxna i norra svenska Österbotten inte känner till.
Slog upp ‘bagge’ i ‘Våra Ord’. Tydligen är ‘gumse’ det gamla mellan- och nordsvenska ordet och ‘vädur’ det gamla sydsvenska, medan ‘bagge’ från början var götalandsdialekt. Ursprungsbetydelsen är ‘tjockt klumpigt djur’. Därav t ex ’skalbagge’. Det är också samma ord som ligger bakom ‘bag’ och ‘bagage’.
Hur är det med ‘gumse’ i Österbotten?
Jag kollade förresten i en finlandssvensk bok om får (av en Greta Stenberg :-) ). Där står ‘bagge’.
Gumse – i teorin vet vi att det är fårpappan, men det används nog aldrig här i Pedersöre.
Bessan och båsi känner jag till och besshåoston har jag hört om, men använder inte ordet själv. Skråålhåoston är mera bekant.
Båsi är substantivet och ti bås är verbet,som betyder att lägga ut båsi i tjettan.
Bessn å båsi är bekant norrifrån. Besshosto, det ska jag lägga på minnet. Härliga ord man får lära sig här!
I Vörå lärde jag mig också att man kan vara “skröumo i mååli” om man har lite ont i halsen så man måste harkla sig.
Ett ordspråk som jag har i förvar av min mormor är “tack ska ni ha, å gott ska ni få, tå mommos bessn a lamba”.
För övrigt kallas fästingar “alibessar” uppe i norra Österbotten. Ganska naturligt eftersom de enligt vissa teorier trivs där det finns gott om alträd.
Alla, TACK för era oerhört intressanta kommentarer! :) Kul att bess var bekant för en del av er!
Några snabba svar (eller försök till svar) på några av era frågor:
D, In i in bess betyder helt enkelt ‘en’ (används i min dialekt både i samband med maskulina och feminina substantiv).
Intressant förresten med kopplingen till best!
Vid Helsingfors universitet läser man nordiska språk. Vid Vasa universitet läser man svenska (tror jag i alla fall). När jag studerade vid Åbo Akademi läste vi som hade svenska som modersmål svenska (där även andra nordiska språk ingick) medan de som hade finska som modersmål läste nordiska språk. Nu har de ändrat namnen på inriktningarna vid ÅA så att man istället läser svenska 1 (modersmålsinriktad) och svenska 2 (för sådana som inte har svenska som modersmål). I mer vetenskapliga sammanhang kallas ämnet ofta nordistik.
Kollade snabbt på Oslo universitets hemsida och där verkar motsvarande ämne heta nordisk språk och litteratur.
Yvonne S, skrålhosta hade jag inte hört förr – men vilket bra ord!! :) TACK för det!
Ika, lite kul att du inte kände till besshoosto! :) Jag hade aldrig hört det förrän fammo sa det… Att båsa är vagt bekant, jag känner till det och så, men det är inget jag själv använder – troligtvis eftersom vi inte haft kor hemma. Men du, maldär har du nämnt någon gång förr, men vad betyder det?? Jag har ingen koll alls… :)
kicki, kul att du hört om besshoosto! :)
jukk, skröumo i mååli, det var ett intressant uttryck! :) Kul ordspråk också! Alibessar låter vagt bekant, jag har nog hört det men jag vet inte om jag hade kunnat säga vad det var. I Sydösterbotten tror jag att fästingar kallas aliploåt…
‘Skrålhosta’ lät först bekant, men sedan insåg jag att det skall heta ’skrällhosta’ i min del av Sverige.
“Maldär” ja, det är som sgat ett fascinerande ord. Bland annat fr att det är så svårt att förklara. Diskuterade det här mycket med familjen en sommar när jag just upptäckt att en massa folk okring mig inte visste vad det var.
“Maldär” är smått skräp, ofta lite svåridentifierat sådant. det ska ofta vara av lite organiskt ursprung, inte småtenar eller liknande. Typiskt ansamlingsställe för Maldär är i fickor på arbetskläder, eller i stvlarn. Maldär är det där som släpas runt oavsiktligt och hamnar lite varstans. Kan vara rester från tröskning, kan vara söndersmulade höstrån eller lite vad som helst.
D, aha, skrällhosta var nytt för mig också (tror jag i alla fall).
Ika, TACK för svaret!! Jag hade aldrig kunnat gissa vad det betydde, men det verkar ju vara ett ord som fyller ett tomrum i svenskan! :) Hur uttalas det förresten, var ligger betoningen? Och genus? Kan du ge något exempel på en mening där det kan användas? Jag fattar inte att detta ord gått mig förbi… Används det i din hemby, eller var har du lärt dig det? Otroligt spännande!!
D, jag har försökt fundera på om vi har några andra dialektala får-ord, men jag kan inte komma på några… Det kan mycket väl finnas, men vi har aldrig haft får hemma så vi har inte pratat så mycket om sånt… Kanske någon annan känner till några?
Maldär tror jag har hört i Vörå, dock inte i norra Österbotten. Är det månne maldär, maldri (neutr.)?
På tal om får-ord så har jag hört från Esse om “kilo” (”tsilo” på Esse-mål med korta vokaler) som benämning för getmamman, jfr killing. Annars är det nog “bessn, tacko å lambe” som gäller på får-sidan.
jukk, intressant att du hört maldär! Och tack för fårordet! Det var nytt för mig.
Jukk har alldeles rätt, maldär är ett neutrum. Det uttalas med långt a och kort ä. Vad gäller exempelmeningar… Tja, en klassiker inom området skulle ju kunna vara “han hadd en massa maldär i byxfickorna”.
Vi använder det flitigt inom familjen, men jag är faktiskt inte helt säker på var det har plockats upp. Det känns som om det skulle kunna vara från pappa, men å andra sidan visar det sig ibland att ord som jag trott att han varit först i familjen med egentligen hämtats från Närpes via mamma, och att han bara glatt tagit dem till sig.
(På tal om vanor min far haft i ungdomen – som att införliva udda ord i sitt språk – satt jag med nästintill gapande mun och hörde honom berätta om när han i början av 70-talet var på yogakurs i din hemby. DET hade jag aldrig trott om vare sig honom eller byn!)
Har inte tittat in på en tid och är lite efter i läsningen. Angående bess, började jag fundera om det är samma som vi i södra finland kallar besse. Iaf i västra nyland kallar man en fästing för en skogsbesse. Är det måntro dialektalt?
Ika, intressant!! Ska fråga pappa om han känner till ordet. Och det där med yogakursen lät ju spännande. Det förvånade mig också :) Måste fråga pappa om det också någon gång (fast han kanske inte bodde där just då i början av 70-talet, tror jag).
Lotta, välkommen tillbaka! :) Det verkar troligt att bess och besse är samma ord… Intressant också med skogsbesse, särskilt med tanke på att fästingar kallas alibessar i norra Österbotten… Men vad i hela världen finns det för koppling mellan får och fästningar (förutom att de börjar på f)??
Ja men nu verkar det väl ha klarnat? Om
a) både ‘bagge’ och ‘bess[e]‘ används i betydelsen ‘hanfår’,
b) både ‘bagge’ och ‘bess[e]‘ också används i sammansättningar som betecknar insektsnamn, och
c) ‘bagge’ har ursprungsbetydelsen ‘tjockt klumpigt djur’,
då verkar det väl ändå troligast att även ‘bess[e]‘ har samma ursprungsbetydelse, och att det eg. är samma ord?
Jag pratade med min far igår och han sa att “malde” används i P:öre för att beteckna den finkorniga delen som lämnar då man torkar säden och som man inte kan använda. Jag hittade också “malder” i svenskt dialektlexikon: http://runeberg.org/dialektl/0456.html
Angående bess: http://runeberg.org/dialektl/0107.html
Tydligen är finska pässi lånat från detta bess/bärse.
D, tack för översikten! :) Tänk vad mycket man kan lära sig genom bloggdiskussioner! :)
jukk, intressant! Då finns det ju en ganska logisk koppling mellan malder=finkornig del av säden som inte kan användas till något och det maldär som Ika använder. Betydelsen har bara utvidgats till att omfatta fler sorters småskräp, om jag förstår det rätt. Spännande! :) Roligt att du hittade dessa länkar också! Tack!