h1

Imperfekt ->preteritum

7 december 2007

Termen imperfekt har länge använts i svenskan, men på senare tid har man istället gått över till att använda termen preteritum. Detta eftersom termen imperfekt inte passar så bra i svenskan… Den termen fungerar bättre i språk som i dåtid faktiskt skiljer mellan ofullbordad och fullbordad handling, t.ex. polskan (och franskan också, tror jag), alltså språk där imperfekt faktiskt uttrycker imperfektiv aspekt (ofullbordad, pågående handling). För svenskan passar preteritum alltså bättre, menar de som förstår sig på det.

(I svenskan uttrycks aspekt inte med verbböjning, men däremot har vi lite andra knep för att uttrycka sådana saker… Se här och här…)

Och jag försöker anpassa mig till de nya rekommendationerna och använda preteritum, och oftast går det rätt bra. Det är ett ganska roligt ord!

Dagens boktips: Termlexikon i språkvetenskap (Studentlitteratur, 2007). Användbart!

About these ads

15 kommentarer

  1. Nu kan jag vara ute och segla (och i så fall så är det synd om mig nästa vecka när jag har tyskaprov!), men visst hör tyskan också till de språk som skiljer mellan ofullbordad och fullbordad handling? Vår lärare pratar nämligen ofta om att vi måste lära oss betydelsen av imperfekt respektive perfekt i tyskan, att vi inte bara får översätta direkt från svenska efterosm det kan bli vilket som helst då.


  2. Ika, oj – intressant. Jag har bara läst tyska ett år i gymnasiet så jag har inte så stor koll men jag har förstått nu de senaste veckorna att tyskan är annorlunda än svenskan när det gäller preteritum och perfekt… Mina tyska studenter har sagt att man typ sällan använder preteritum i tyska… Och de är väldigt konfunderade över hur detta fungerar i svenskan – eftersom det är så annorlunda jämfört med tyska… Men jag vet inte riktigt hur det fungerar i tyskan…

    Men kanske det finns någon här som kan lite mer tyska och kan förklara hur det ligger till?? Elisabeth??


  3. Hm, först tyckte jag mig känna igen detta, men när jag tittade i min grammatikbok hittade jag inget om att tyskan skulle skilja på fullbordad och ofullbordad handling.

    Däremot finns det ganska så stora skillnader mellan hur de olika verbformerna används i svenska och tyska. Exempelvis är perfekt mycket vanligare i tyskan. På svenska pratar vi gärna i preteritum (i stil med ”i somras VAR jag där och där och SÅG det och det”), medan tyskan oftast använder perfekt för att uttrycka samma sak, framförallt i talspråk, men även i skriftspråk. Sedan minns jag ett exempel som vår professor drog sisådär en gång varje lektion för att få oss att förstå att tempus är olika i svenskan och tyskan: ”Jag har bott tio år i X-stad” heter på tyska ”ich wohne (=presens) (schon) 10 Jahre in X-stad”. Perfekt på tyska och presens på svenska alltså.


  4. Elisabeth, TACK för hjälpen!! :) Nu blev vi lite klokare.

    Det där exemplet med ”Jag har bott tio år i X-stad” känner jag igen – vi pratade om det på lektionen igår, att svenskan har perfekt då (om man fortfarande bor kvar där, om man inte bor kvar där längre har vi i regel preteritum – enligt läroboken i alla fall), och då var det någon tysk som frågade varför vi helt enkelt inte kan ha presens… Men då betyder det ju mer att man ska bo där i x antal år…

    Ja, verb är nog det svåraste när man lär sig ett nytt språk – dels måste man lära sig alla formerna, och dels måste man lära sig när/hur man ska använda dem också…

    TACK än en gång för hjälpen! :)


  5. Nya grammatiska termer. Jag som kämpar för att hålla moddelärarskenet uppe genom att ha ens lite koll på de gamla. Ojoj. Nå, jag undervisar ju inte nu iaf…


  6. Mia, ja det är många termer att hålla koll på… :) Jag vet inte hur väl preteritum nått ut i skolorna än (det vore ju förresten intressant att undersöka hur lång tid det tar för sånt att nå ut till klassrummet), det har jag ingen aning om… Fast ifjol pratade jag med en femtonåring här i stan (en megaspråkintresserad sådan) och de hade nog fått lära sig att det heter preteritum… Borde kanske kolla med min yngsta svägerska också…


  7. Jag kan rekommendera att preteritum-nyheten är vagt bekant för ÅAs tyskalärare, men att de inte har införlivat den i undervisningen ännu.


  8. Ika, TACK för rapporten :) Intressant! :) Jag kom på att preteritum-termen inte kan vara så jätteny, för den används ju i våra läroböcker, som är från 1997 (iofs är den jag har tryckt 2002, kaaanske de ändrat det då den trycktes igen??)… Om termen funnits i minst 10 år kan man ju tycka att det är lite konstigt om den inte nått ut till skolorna…


  9. Jag inser mer och mer att detta med preteritum inte är så nytt heller… I Erik Anderssons Grammatik från grunden från 1994 (!) är preteritum den term som används… I början där verb behandlas står det ”imperfektum eller hellre preteritum” (s. 42).

    Jag har ju haft Erik Andersson som lärare och haft hans bok som kurslitteratur (år 2000 tror jag det var som jag gick den första grammatikkursen), och antagligen har han då använt termen preteritum, men jag har inget minne av det… Det är först de senaste åren som jag liksom lagt märke till denna termförändring…

    Men hur som helst är det intressant att det tar så lång tid för en ny term att slå igenom… :)


  10. Angående jämförelserna med tyska, så tror jag att användandet av preteritum är mycket likt svenskan i skriftspråket. I talspråk (och kanske även i ”mindre korrekt” skriftspråk) använder man ju nästan uteslutande perfekt (förutom t ex ”Ich WAR gestern in der Stadt”). De skillnader som jag kan se i skriftspråket visar nog snarast att termen preteritum är ännu mer befogad på tyska än på svenska. För att preteritum (imperfekt) ska få användas verkar det krävas en tydligt perfektiv aspekt, annars perfekt: ”McDonalds öppnade i Luleå förra veckan” måste skrivas med perfekt på tyska, eftersom restaurangen finns kvar nu. Samma sak med t ex ”Den här låten skrev Hans Alfredsson texten till”, perfekt på tyska eftersom låten fortfarande är aktuell och spelas i nuet.


  11. Jag märker när jag läser mitt inlägg ovan, att begreppsförvirringen blir häpnadsväckande när man försöker diskutera tempus och aspekt samtidigt :)


  12. TEE, tack för dina kommentarer! Intressant!

    I svenskan är det i stor utsträckning tidsuttrycken som styr om vi har preteritum eller perfekt. Huvudregeln är att om det finns en angiven tidpunkt använder vi preteritum, förutom om denna tidpunkt på något sätt inkluderar nuet (t.ex. i år, den här veckan, den här månaden) – då använder vi i regel perfekt. Om det inte spelar någon roll/om vi inte säger när något har skett använder vi också ofta perfekt, jag har läst en bok av Shakespeare – det är inte relevant när jag gjorde det…

    Detta är huvudreglerna men mååååånga undantag finns… Jag kan rekommendera Svenska Akademiens grammatik om man vill sätta sig in i dem… :) (Jag höll ett föredrag om perfekt med explicit dåtidsbestämning tidigare i höst inom ramen för en grammatikkurs jag gick… Det var komplicerat…)

    Men visst – jag tror att vi ofta använder perfekt i talspråket där vi när vi skriver har preteritum… och det har visat sig att oftast när vi gör så, kommer tidsadverbialet i slutet och inte i början – förklaring: att yttranden inte planeras färdigt innan man säger dem utan att de byggs ut bit för bit…

    Och angående tempus och aspekt… Aspekt fattade jag först när jag läste franska… och jag känner fortfarande att jag inte förstått det fullt ut… Visst är det förvirrande… :)


  13. Det är svårt att begripa och använda aspekt korrekt när man saknar denna kategori i sitt modersmål. Men för dem som känner till kategorin aspekt är det också svårt att lära sig ett språk som är aspektlöst som svenska eller tyska till exempel. Eftersom perfekt innebär fullbordad och imperfekt betyder: ofullbordad trodde jag alltid att när jag skulle säga: Ich las ein Buch skulle det betyda att jag höll på att läsa en bok t. ex. jag var på sidan 2. Däremot trodde jag att när jag skulle säga: Ich habe ein Buch gelesen, skulle det betyda att jag läste färdigt den. Så småningom förstod jag att det inte fanns nån skillnad när jag sa på tyska: Ich las ein Buch och Ich habe ein Buch gelesen. Därför tycker jag att man inte ska använda begreppet Imperfekt i sammanhang med germanska språk som inte förfogar över aspektkategorin i grammatisk bemärkelse eftersom detta tempus inte har nånting med ofullbordan att göra. Detta innebär inte att svenska inte kan återge aspekt. Det finns många grammatisk-lexikaliska medel som uttrycker om handlingen är fullbordad eller ofullbordad som exempelvis partiklar ( läsa ut, läsa färdigt).
    Vad gäller svenska Preteritum och Perfekt är det ofta svårt för mig att välja vilket tempus som ska användas i ett bestämt sammanhang. Medan man kan säga på tyska: Gestern war ich zu Besuch och Gestern bin ich zu Besuch gewesen, kan man bara säga på svenska: Igår var jag på besök. När man har ett tidsuttryck i satsen är problemet överstökat men när det inte finns nåt sånt måste jag grubbla på riktigt innan jag bildar en mening. Förlåt om jag har tråkat ihjäl Er.


  14. ja, va intressant att höra dina tankar kring detta! :) Och det verkar alltså finnas goda skäl för att byta ut imperfekt-termen mot preteritum… Bra att få det bekräftat!

    Angående preteritum/perfekt i svenskan… Ja, det är inte lätt… Jag håller själv på att försöka få koll på reglerna nu och det är rätt svårt faktiskt… Borde kanske kolla lite mer i Svenska Akademiens grammatik och se vad den säger… För precis som du säger – finns det tidsuttryck så är det ju lätt. Men om det inte finns det så blir det lite krångligare…


  15. [...] i engelskan 4 juni 2008 För ett bra tag sedan skrev jag ett blogginlägg om termerna preteritum och imperfekt. Preteritum är en bättre term just i svenskan än vad imperfekt är, enligt grammatiker. [...]



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

%d bloggers like this: